Kalkspat

	Kalciumkarbonat
Systematiskt namn	Kalciumkarbonat
Övriga namn	Kalkspat, kalcit
Kemisk formel	CaCO3
Molmassa	100,087 g/mol
Utseende	Vitt pulver
CAS-nummer	471-34-1
SMILES	[Ca+2].C([O-])(=O)[O-]
Egenskaper
Densitet	2,71 g/cm³
Löslighet (vatten)	0,15 × 10–3 g/l
Smältpunkt	@47 kBar ≈1440 °C
Faror
NFPA 704	0 0 0 [källa behövs]
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kalkspat (Kalcit)
Kategori	Mineral
Grupp	Karbonat i kalcitgruppen
Kemi	Kalciumkarbonat CaCO3
Färg	Färglös till vit, skilda färger
Streckfärg	Vit [källa behövs]
Kristallsystem	Trigonala
Brott	spröd
Mohs	3
Spaltning	Perfekt
Densitet	2,71
Brytningsindex	1,486; 1,658

Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (Ca CO₃). Kalkspat är bara ett av de mineral som kan bestå av endast kalciumkarbonat, vilket gör det till en polymorf av föreningen.^[3] Kalkspat är oftast färglös till vit, men man kan hitta röd,^[2] rosa, gul, honungsgul, brun eller till och med svart kalkspat som får sin färg genom orenheter i stenen. Mineralet bildas huvudsakligen under sedimentära förhållanden.^{[källa behövs]}

Egenskaper

Kalkspaten är kanske mest känd för sin dubbelbrytande effekt på ljuset. Denna effekt syns särskilt väl hos en typ av klar kalkspat kallad islandsspat. En annan egenskap är att kalkspat brusar upp i utspädd saltsyra.

Förekomst och användning

Mineralet är mycket vanligt. Kalkspat är den viktigaste komponenten i kalksten och marmor. Många andra bergarter innehåller kalkspat. Kalkspat är det mineral som vanligast bygger upp stalagmiter och stalaktiter i grottor. Det bildar också ofta travertinavsättningar kring heta källor.^[2]

Under beteckningen kalciumkarbonat är den råvara för framställning av cement och kalciumoxid (osläckt kalk). När kalciumkarbonat värms vid atmosfärstryck börjar det sönderdelas vid 825 °C till koldioxid och kalciumoxid. Ökas trycket till 39,5 bar uppträder en smälta vid 1230 °C mellan kalciumkarbonat och reaktionsprodukterna. Vid 47 kilobar smälter kalciumkarbonat vid cirka 1440 °C.^[4]

Ämnet används även i livsmedel och har då E-nummer E 170.

Detta klara spaltstycke av kalkspat avbildat med en skanner visar mineralets dubbelbrytande egenskap.

Se även

Kalksten
Krita (mineral)
Kalkvatten
Cement
Betong
Gips
Kalciumvätekarbonat
Wikimedia Commons har media som rör Kalkspat.
Bilder & media

Källor

^ Erich Spicar (1995) Mineral och bergarter, sid 110, ISBN 91-534-1385-7
^ [a b c] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 150,151. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
^ ”Liten Geologisk Encyklopedi” ( PDF). Institutionen för mark och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet. Arkiverad från originalet den 2 april 2018. https://web.archive.org/web/20180402150341/http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf. Läst 21 april 2018.
^ P. J. Wyllie, A. L. Boettcher (1969) Liquidus phase relationships in the system CaO-CO₂-H₂O to 40 kilobars pressure with petrological applications, Journal of science, vol 267-A sid 490 och 501, läst 2021-09-21 [1]

[1] Erich Spicar (1995) Mineral och bergarter, sid 110, ISBN 91-534-1385-7

[BoM-2] [a b c] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 150,151. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).

[LGE-3] ”Liten Geologisk Encyklopedi” ( PDF). Institutionen för mark och miljö. Sveriges lantbruksuniversitet. Arkiverad från originalet den 2 april 2018. https://web.archive.org/web/20180402150341/http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf. Läst 21 april 2018.

[4] P. J. Wyllie, A. L. Boettcher (1969) Liquidus phase relationships in the system CaO-CO₂-H₂O to 40 kilobars pressure with petrological applications, Journal of science, vol 267-A sid 490 och 501, läst 2021-09-21 [1]

[3]