mens

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av mens 1 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ mens mensen
Genitiv mens mensens

mens

  • uttal: mens (betydelse: 1), meːns (betydelse: 2)
  1. (biologi, vardagligt) kortform av menstruation
    Sammansättningar: menscykel, menskonst, menskopp, mensskydd, mensvärk
    Användning: Användningen är utbredd, men i formellare sammanhang används oftast inte kortformen.
  2. böjningsform av men

Översättningar

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

mens

  1. (vardagligt, talspråk) kortform av medan
    Dom får hela kakan mens vi får sitta här med lite småsmulor.
    Användning: Användning av mens i skrift brukar undvikas om det inte är för att ge ett talspråkligt intryck. Det används mest i vardagligt tal.
    Varianter: medans

Bokmål

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

mens

  1. medan

Danska

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

mens

  1. medan
    Synonymer: imens

Substantiv

[redigera]

mens

  1. böjningsform av men

Franska

[redigera]

Verb

[redigera]

mens

  1. böjningsform av mentir

Latin

[redigera]

Substantiv

[redigera]

mens

  1. själ, ande

Nederländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

mens

  1. människa