kuf

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kuf  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kuf kufen kufar kufarna
Genitiv kufs kufens kufars kufarnas

kuf

  1. person som avviker från det som anses normalt; underlig (och enstörig) person
    Synonymer: original, excentriker, särling, ensling, enstöring, kurre, prisse
    Användning: En kuf är inte en nörd. Kufen frodas i klena sociala nätverk och har få om ens några vänner. En kuf är ett ofta något äldre original.
    Etymologi: Sedan 1900. Av kufisk. Ordet spåras till den arabiska skriften som utvecklades i staden Kufa nära Bagdad i Irak. Kufisk skrift är en ovanligt svårläst skrivstil som bland annat användes på mynt som ursprungligen kom därifrån.

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kuf  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kuf kuffen kuffer kufferne
Genitiv kufs kuffens kuffers kuffernes

kuf u

  1. (sjöfart, historiskt) koff