Stuguns socken
| Stuguns socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Kommun | Ragunda kommun |
| Bildad | 1589 |
| Area | 809 kvadratkilometer |
| Upphov till | Stuguns kommun Stuguns församling |
| Motsvarar | Stuguns distrikt |
| Tingslag | Jämtlands östra domsagas tingslag (–) Ragunda tingslag (–) |
| Karta | |
  Stuguns sockens läge i Jämtlands län. | |
| Koordinater | 63°09′58″N 15°36′59″Ö / 63.16611111°N 15.61638889°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2566 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Stuguns distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Stuguns socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Ragunda kommun och motsvarar från 2016 Stuguns distrikt.
Socknens areal är 809,40 kvadratkilometer, varav 756,50 land.[1] År 2000 fanns här 1 531 invånare.[2] Kyrkbyn Stugun med sockenkyrkorna Stuguns gamla kyrka och Stuguns nya kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Stuguns socken bildades 1589 genom en utbrytning ur Ragunda socken.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Stuguns församling och för de borgerliga frågorna till Stuguns landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Ragunda kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Stugun, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Stuguns socken ligger kring Indalsälven och väster om Gesunden. Socknen har smal odlingsbygd utmed vattendragen och är i övrigt en kuperad skogs- och bergsbygd.[4][5][1]
Geografisk avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Stuguns socken avgränsas i öster av Ragunda socken. I söder ligger Håsjö socken, i sydväst Sundsjö socken (båda i Bräcke kommun) och i väster Lits socken i Östersunds kommun. Längst i norr gränsar socknen på en sträcka av cirka 2 km mot Hammerdals socken i Strömsunds kommun. I nordost ligger Borgvattnets socken.
Större byar i norr är Öravattnet samt Mårdsjö. Längre mot väster ligger Brynjegård.
Söder om Indalsälven ligger i väster Midskogs kraftstation samt Näverede. Söder om Gesunden ligger byarna Bomsund, Höglunda och Borglunda.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Men har funnit cirka 50 boplatser från stenåldern. Vidare finns gravar från järnåldern samt omkring 300 fångstgropar.[4][5][6][7]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1300-talets början Stuwnæ Syälawstuw) innehåller själastuga, 'härbärge' och avsåg den som ärkebiskopen omkring 1280 lät uppföra på Ragundaskogen för att tjäna pilgrimer på väg mot Nidaros (Trondheim).[8][5]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Stuguns socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 203 | |||
| 1760 | 76 | |||
| 1769 | 120 | |||
| 1810 | 382 | |||
| 1820 | 443 | |||
| 1830 | 513 | |||
| 1840 | 611 | |||
| 1850 | 726 | |||
| 1860 | 953 | |||
| 1870 | 1 275 | |||
| 1880 | 1 749 | |||
| 1890 | 2 321 | |||
| 1900 | 2 542 | |||
| 1910 | 2 513 | |||
| 1920 | 2 538 | |||
| 1930 | 2 495 | |||
| 1940 | 2 366 | |||
| 1950 | 2 502 | |||
| 1960 | 2 546 | |||
| 1970 | 1 968 | |||
| 1980 | 1 826 | |||
| 1990 | 1 636 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Kända personer med anknytning till bygden
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Stugun socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Stugun socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Stuguns socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Stuguns socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hamberg, Lars (1930-1995); En bok om Stugun - 15 kapitel om hembygden, Stuguns hembygdsförening, Stugun, 1990, LIBRIS-id 970629
- Hofrén, Manne (1895-1975); Pål Pehrsson i Stugun, klockstapelbyggare, Östersund, 1965, serie Kyrkokonstnärer i Jämtland och Härjedalen - 3, LIBRIS-id 904041
- Jonson, Nils (1906-) & Nilsson, Anders (1752-1835) & Larsson, Nils (1822-1896); Två bondehövdingar - 1. Anders Nilsson i Stugun 1752-1835 - 2 Nils Larsson i Tullus 1822-1896 - en sammanställning ur olika källor, Bokmalen, Östersund, 1963, serie Banbrytare och föregångsmän - 1, LIBRIS-id 663284
- Nyström, Anders; Namn i Stugubygden genom 700 år - en dokumentation av namn på sjöar, myrar o. berg, samt namnens ursprung, Stuguns hembygdsförening, Stugun, 1989
- Stugukrönika 1954 - 2003 Årsbok 1954-2003, Stuguns hembygdsförening, 1954-2003, ISSN 1103-0372
- A.J. Hansson: Släktbok för släkter från Stuguns socken intill år 1927 Östersund, 1927
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Stuguns socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Stuguns socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Bilder från Stuguns socken. Källa: Jämtlands läns museum
- Stuguns Hembygdsförening
| |||||||
