Pavel Aleksandrov
| Pavel Aleksandrov | |
 | |
| Född | 25 april 1896 (g.s.)[1] Noginsk |
|---|---|
| Död | 16 november 1982[2][3][4] (86 år) Moskva |
| Begravd | Kavezinski cemetery[5][6] kartor |
| Medborgare i | Sovjetunionen och Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetet, [7][5] Smolensk gymnasium, [5]  |
| Sysselsättning | Matematiker[8], universitetslärare |
| Befattning | |
| Ordförande, Moscow Mathematical Society (1932–1964) | |
| Arbetsgivare | Dnipro nationella universitet Moskvauniversitetet (1921–1982)[5] Institute for Advanced Study (1927–1928)[5] Steklovinstitutet för matematik (1939–1982)[5] |
| Noterbara verk | Čechkohomologi |
| Maka | Ekaterina Romanovna Eiges[9] |
| Partner | Andrej Kolmogorov[10] |
| Utmärkelser | |
| Hedersmärke-orden (1940) Statliga Stalinpriset (1942) Arbetets Röda Fanas orden (1945) Leninorden (1946) Socialistiska arbetets hjälte (1969) Cothenius-medaljen (1969) Lobatjevskijpriset (1972)[11] Oktoberrevolutionsorden (1980) | |
| Redigera Wikidata | |
Pavel Sergejevitj Aleksandrov, född 7 maj 1892, död 16 november 1982, var en sovjetisk matematiker.
Aleksandrov gjorde fundamentala upptäckter, bland annat inom dimensions- och homologiteorin och var en av grundarna av den sovjetiska skolan inom topologin
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, www.mi.ras.ru .[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6q979q7, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: alexandrow-pawel-sergejewitsch, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000600112, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, magazines.gorky.media .[källa från Wikidata]
- ^ s. 170, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, medal.kpfu.ru .[källa från Wikidata]
|