Hoppa till innehållet

Opioidkrisen i USA

Från Wikipedia
Opioidrelaterade dödsfall i USA 2000–2017 (dödsfall per 100 000 invånare).[1]

Opioidkrisen i USA, ibland kallad opioidepidemin[2], är en benämning på den snabbt ökande användningen av förskrivna och icke-förskrivna opioidläkemedel i USA från slutet av 1990-talet och under de första decennierna av 2000-talet.

Opioider är olika typer av smärtstillande medel, inklusive oxikodon (i USA sålda under bland andra varunamnen OxyContin och Percocet), hydrokodon (i USA under varumärket Vicodin), samt det mycket starka smärtstillande medlet fentanyl, vilket är syntetiserat för att likna andra opiater som de från opium deriverade morfin och heroin.

Opioidernas effekt och deras tillgänglighet har gjort dem populära både för läkarkontrollerad medicinsk terapi och som rusmedel, trots att de är beroendeframkallande och är höggradigt riskabla vid överdos. På grund av substansernas dämpningseffekt på de delar av hjärnan som reglerar andningen, riskerar opioider i höga doser att orsaka hypoventilation och därigenom orsaka andningsstopp och leda till döden.[3]

Överdosering av narkotiska preparat har i USA blivit den vanligaste dödsorsaken för personer under 50 år, med två tredjedelar av sådana dödsfall orsakade av opioider. Detta medförde att opioidkrisen 2016 för andra året i följd minskade manliga amerikaners förväntade livslängd, mellan 2016 och 2017 från 76,3 till 76,1 år.[4]

Narkotikahistorik i USA

[redigera | redigera wikitext]

Opiater, som morfin, har använts som smärtstillande medel i USA sedan 1800-talet, till exempel under amerikanska inbördeskriget. Bayer började marknadsföra heroin 1899. I början på 1920-talet började beroendeproblem uppmärksammas på allvar, vilket ledde till lägre omfattning av förskrivningar.[5] Import, försäljning och tillverkning av heroin förbjöds i USA 1924.

På 1950-talet förekom heroinberoende bland jazzmusiker, men var ganska sällsynt utanför denna krets. Under och efter Vietnamkriget återvände ett stort antal beroende soldater från Vietnam, där heroin var lättåtkomligt. Heroinberoende spreds i USA i låginkomstområden under samma tidsperiod.[6] Omkring 1973 beräknades det ske 1,5 dödsfall per år per 100 000 invånare.[6]

Opiater för läkemedelsförskrivning, som Vicodin och Percocet introducerades på den amerikanska marknaden på 1970-talet, men förskrivningsnivån var länge låg. Fram till 1990-talet informerades läkare om att undvika opioider med hänsyn till deras beroendeframkallande egenskaper.[5]

Under andra hälften av 1980-talet spreds crack- och kokainanvändning i större städer i Nordamerika, och dödstalen i överdos ökade till nära nog 2 per år och 100 000 invånare.

År 2016 beräknade Substance Abuse and Mental Health Services Administration att över elva miljoner invånare i USA missbrukade förskrivna opioidläkemedel, att uppemot en miljon använde heroin och att 2,1 miljoner hade utvecklat beroende av förskrivna opioider eller heroin.[7]

Nivån av överdoser av lagligt förskrivna opiater anses nu ha planat ut sedan några år, medan överdoser av olagligt förskaffade opiater kraftigt ökat, nära tredubblats, sedan 2010.[8]

Rättsprocesser

[redigera | redigera wikitext]

År 2017 inleddes ett stort rättsfall i USA där omkring 400 personer, läkare och sjuksköterskor, står anklagade för bedrägeri. Det gäller överförskrivning av opiater och annan narkotika, med hjälp av falska fakturor, till ett värde av 1,3 miljarder dollar. Jeff Sessions kallar "tillslaget" för den största operationen mot ett hälsovårdsbedrägeri i USA:s historia ("the largest health care fraud takedown operation in American history”). [9]

I augusti 2019 dömdes läkemedelsföretaget Johnson & Johnson av en delstatsdomstol i Oklahoma till att betala 572 miljoner dollar i böter för att ha bidragit till att skapa opioidkrisen i delstaten.[10]

I september 2019 försattes läkemedelsföretaget Purdue Pharma i konkurs på grund av mer än 2600 stämningar där företaget anklagas för att ha utlöst opioidkrisen i USA genom sin aggressiva och oetiska marknadsföring av läkemedlet OxyContin. [11]

Oxikodon

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Oxikodon

Oxikodon är i Nordamerika den dominerande opioiden som rusmedel. Oxikodon kom in på den amerikanska marknaden 1939. På 1970-talet klassificerades medlet av Food and Drug Administration som ett Schedule II-läkemedel, det vill säga ett läkemedel med missbruksrisk och belagt med restriktioner vid användning för medicinsk behandling, ungefär motsvarande "Särskilda läkemedel" (förteckning II) i Sverige.

År 1996 introducerade läkemedelsföretaget Purdue Pharma OxyContin, en depåtablettsvariant av oxikodon, det vill säga ett läkemedel med långsam utsöndring av den aktiva substansen.[12] Denne understöddes av omfattande marknadsföring och blev dominerande opioidläkemedel. Företaget ålades 2007 att betala 600 miljoner dollar i böter efter falska uppgifter om OxyContins missbruksrisker.[13]

Fentanyl

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Fentanyl

Fentanyl är ett nyare syntetiskt opioidhaltigt smärtstillande medel, vilket är 50–100 gånger starkare än morfin och 30–50 gånger starkare än heroin. 2 mg är tillräckligt för att verka som dödlig dos. Fentanyl är vitt, luktlöst och smaklöst.[14][15]

Fentanyl-relaterade dödsfall ökade med 540 procent i USA mellan 2015 och 2016.[16]

Orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Det som den amerikanska Surgeon General har benämnt som "Opioidkrisen" anses troligen ha börjat med överförskrivning av kraftiga opioidhaltiga smärtstillande medel på 1990-talet. Det är en praxis som gjorde dessa medel till den största typen av förskrivna läkemedel i USA.[17] Mellan 1991 och 2011 tredubblades förskrivningen i USA från 76 miljoner till 219 miljoner per år, huvudsakligen av oxikodon (OxyContin och Percocet) samt hydrokodon (Vicodin).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Denna artikel är delvis baserad på artikeln Opioid epidemic i engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Centers for Disease Control and Prevention 2016
  2. ^ America’s opioid epidemic is worsening i Economist den 6 mars 2017
  3. ^ ”WHO | Information sheet on opioid overdose”. Who.int. http://www.who.int/substance_abuse/information-sheet/en/. 
  4. ^ Bernstein, Lenny; Ingraham, Christopher (21 december 2017). ”Fueled by drug crisis, U.S. life expectancy declines for a second straight year” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/national/health-science/fueled-by-drug-crisis-us-life-expectancy-declines-for-a-second-straight-year/2017/12/20/2e3f8dea-e596-11e7-ab50-621fe0588340_story.html. Läst 29 december 2017. 
  5. ^ [a b] Moghe, Sonia. ”Opioids: From 'wonder drug' to abuse epidemic”. CNN. http://www.cnn.com/2016/05/12/health/opioid-addiction-history/. Läst 11 april 2017. 
  6. ^ [a b] Christopher Caldwell: The American Carnage på www.firstthings.com april 2017
  7. ^ Abuse, National Institute on Drug (25 oktober 2017). ”Federal Efforts to Combat the Opioid Crisis: A Status Update on CARA and Other Initiatives”. Drugabuse.gov. https://www.drugabuse.gov/about-nida/legislative-activities/testimony-to-congress/2017/federal-efforts-to-combat-opioid-crisis-status-update-cara-other-initiatives. Läst 21 januari 2018.  Arkiverad 24 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180124042351/https://www.drugabuse.gov/about-nida/legislative-activities/testimony-to-congress/2017/federal-efforts-to-combat-opioid-crisis-status-update-cara-other-initiatives. Läst 22 januari 2018. 
  8. ^ Underlying Factors in Drug Overdose Deaths på jamanetwork.com den 19 december 2017
  9. ^ Gurman, Sadie US charging 412 in health fraud schemes worth $1.3 billion gazettenet.com
  10. ^ Hoffman, Jan (26 augusti 2019). ”Johnson & Johnson Ordered to Pay $572 Million in Landmark Opioid Trial” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/2019/08/26/health/oklahoma-opioids-johnson-and-johnson.html. Läst 27 augusti 2019. 
  11. ^ SVT:Opioidjätten ansöker om konkurs, 6 september 2019
  12. ^ Art van Zee (2009). ”The Promotion and Marketing of OxyContin: Commercial Triumph, Public Health Tragedy”. American Journal of Public Health 99 (2): sid. 221–227. doi:10.2105/AJPH.2007.131714. PMID 18799767. 
  13. ^ Meier, Barry (10 maj 2007). ”In Guilty Plea, OxyContin Maker to Pay $600 Million”. New York Times. http://www.nytimes.com/2007/05/10/business/11drug-web.html. Läst 10 januari 2018. 
  14. ^ "Why fentanyl is deadlier than heroin, in a single photo", Stat, 29 september 2016
  15. ^ "Fentanyl drug profile", The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA)
  16. ^ Katz, Josh (2 september 2017). ”The First Count of Fentanyl Deaths in 2016: Up 540% in Three Years” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2017/09/02/upshot/fentanyl-drug-overdose-deaths.html. Läst 29 december 2017. 
  17. ^ "Facing Addiction in America" Arkiverad 19 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine., U.S. Surgeon General 2016

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Björn Wiman: Så lär sig industrins massmördare av varandra”. DN.SE. 7 augusti 2021. https://www.dn.se/kultur/bjorn-wiman-sa-lar-sig-industrins-massmordare-av-varandra/. Läst 7 augusti 2021. 
  2. ^ ”JENS LILJESTRAND: Så hänger opiatkrisen och kapitalismen ihop”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/sa-hanger-opiatkrisen-och-kapitalismen-ihop/. Läst 7 augusti 2021. 
  3. ^ Carreyrou, John (13 april 2021). ”Patrick Radden Keefe Lays Bare a Drug Crisis Fueled by Family Greed” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2021/04/13/books/review/empire-of-pain-sackler-dynasty-patrick-radden-keefe.html. Läst 7 augusti 2021. 
  4. ^ ”Pain Killer: An Empire of Deceit and the Origin of America's Opioid Epidemic by Barry Meier, Random House”. Goodreads. https://www.goodreads.com/en/book/show/55617523-pain-killer. Läst 7 augusti 2021. 
  5. ^ ”Dopesick: Dealers, Doctors, and the Drug Company that Addicted America”. Goodreads. https://www.goodreads.com/work/best_book/59097428-dopesick-dealers-doctors-and-the-drug-company-that-addicted-america. Läst 7 augusti 2021. 
  6. ^ ”The Crime of the Century (TV Mini Series 2021)” (på amerikansk engelska). IMDb. https://www.imdb.com/title/tt14055432/. Läst 7 augusti 2021. 
  7. ^ ”Oscarsregissören Alex Gibney: ”Opioidkrisen är århundradets brott””. DN.SE. 6 maj 2021. https://www.dn.se/kultur/oscarsregissoren-alex-gibney-opioidkrisen-ar-arhundradets-brott/. Läst 7 augusti 2021. 
  8. ^ ”The Pharmacist (TV Mini Series 2020)” (på amerikansk engelska). IMDb. https://www.imdb.com/title/tt11600174/. Läst 7 augusti 2021. 
  9. ^ ”Helgens true crime-tips: Netflix-dokumentären om apotekaren som avslöjade opioidkrisen”. Cafe.se. 7 februari 2020. https://www.cafe.se/the-pharmacist-netflix-dokumentaren-om-apotekaren-som-avslojade-opioidkrisen/. Läst 7 augusti 2021. 
  10. ^ Lorentzen, Christian (24 juli 2018). ”Nico Walker’s Cherry Might Be the First Great Novel of the Opioid Epidemic” (på amerikansk engelska). Vulture. https://www.vulture.com/2018/07/cherry-might-be-the-first-great-opioid-epidemic-novel.html. Läst 7 augusti 2021. 
  11. ^ ”Cherry (2021) - IMDb” (på amerikansk engelska). https://www.imdb.com/title/tt9130508/. Läst 7 augusti 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Opioidkrisen_i_USA&oldid=55099209”