Louise Catherine Breslau
| Louise Catherine Breslau | |
 | |
| Född | Maria Luise Katharina Breslau 6 december 1856[1][2][3] München |
|---|---|
| Död | 12 maj 1927[4][5][3] (70 år) Paris sextonde arrondissement[6][7], Frankrike |
| Begravd | Friedhof Baden[8] |
| Medborgare i | Schweiz[9][10] och Tyskland |
| Utbildad vid | Académie Julian  |
| Sysselsättning | Målare |
| Partner | Madeleine Zillhardt |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
1536x1694.jpg)
Marie Louise Catherine Breslau, född 6 december 1856 i München, död 12 maj 1927 i Neuilly-sur-Seine, var en tysk-schweizisk konstnär.
Breslau var främst verksam i Paris, och vann stort anseende främst som litograf och pastelltecknare, särskilt genom eleganta dam- och barnporträtt, samt interiörer och vardagsscener. I slutet av 1800-talet tillhörde Louise Breslau den svenska konstnärskolonien i Frankrike. Ett porträtt i olja av Ernst Josephson målat av henne finns på Nationalmuseum[11] i Stockholm.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Marie Louise Catherine Breslau föddes i München och växte upp i Zürich i Schweiz.[12] Hon var äldst av fyra döttrar. Hennes föräldrar var Catherine Freiin von Brandenstein-Breslau och gynekologen Bernhard Breslau.[13] Hennes far dog vid 37 års ålder.[13] Som tonåring studerade hon för målaren Eduard Pfyffer.[12] Vid 19 års ålder flyttade Breslau till Paris, och hon var bosatt i Frankrike resten av sitt liv.[12] Hon studerade vid Académie Julian, under Rodolphe Julian och Tony Robert-Fleury.[12] Det var här hon träffade Marie Bashkirtseff och Madeleine Zillhardt.[12][13] Zillhardt flyttade in hos Breslau i slutet av 1887, och de levde tillsammans fram till Breslaus död 1927.[12] Under studietiden bodde även Sophie Schaeppi och sångerskan Maria Feller hos Breslau. Andra konstnärer i hennes vänkrets från skolan var irländska konstnären Sara Purser och franska Jenny Zillhardt.[12]
Under sin livstid producerade Louise Breslau många självporträtt. Flera av dessa visar en bild av hennes vardag i Paris.[12] Hennes partner Madeleine Zillhardt förekommer ofta i bild, som i målningen La vie pensive[14].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Marie Louise Catherine Breslau, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 12397.[källa från Wikidata]
- ^ Marie Louise Catherine Breslau, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00026226.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bg5brn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Marie Louise Catherine Breslau, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 12397, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Louise Catherine Breslau, SIKART (på engelska), SIKART-ID: 4022873, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, archives.paris.fr .[källa från Wikidata]
- ^ dödsattest.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 7 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ SIKART, SIKART-ID: 4022873, läst: 18 juni 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Tapan Bhattacharya, Louise Breslau, Historische Lexikon der Schweiz (på tyska), 199831 januari 2003, HDS-ID: 021990, läst: 22 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Louise Catherine Breslau i Nationalmuseums samlingar”. http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=7580&viewType=detailView. Läst 27 juli 2016.
- ^ [a b c d e f g h] Emmer, Janalee (2009). Autobiographical projects: Women artists and identity in the second half of nineteenth-century France. ProQuest Dissertations Publishing. ISBN 9781267233561. https://etda.libraries.psu.edu/catalog/10298. Läst 12 maj 2024
- ^ [a b c] Santschi, Karen Campbell (2000). The Swiss painter Louise Catherine Breslau (1856–1927): “It is not allowed for a woman to paint as well as you”. California State University. ISBN 9780599757967. http://proxy.ub.umu.se/login?url=https://www.proquest.com/dissertations-theses/swiss-painter-louise-catherine-breslau-1856-1927/docview/230820387/se-2?accountid=14581. Läst 12 maj 2024
- ^ ”La vie pensive (Pensive Life)” (på brittisk engelska). Musée cantonal des Beaux-Arts. https://www.mcba.ch/en/collection/la-vie-pensive-pensive-life/. Läst 12 maj 2024.
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
|