Isa Quensel

	Isa Quensel
	Isa Quensel cirka 1950-tal.
Född	Anna Lisa Schultz; 21 september 1905; Göteborg, Sverige
Död	3 november 1981 (76 år); Lund, Sverige
Aktiva år	1931–1981
Make	Helge Bäckström ; (1927–1929) ; Torsten Quensel ; (1930–1933) ; Lars Egge ; (1940–1965; hans död) ; Ulf Thurin ; (1971–1981)
	IMDb

Isa Quensel, senast folkbokförd Anna-Lisa Thurin^[1], född Schultz den 21 september 1905 i Göteborg, död 3 november 1981 i Lund (skriven i Solna),^[2] var en svensk opera- och operettsångare (sopran), skådespelare och regissör.

Biografi

Quensel var dotter till köpmannen Robert Ferdinand Schultz och hans hustru Anna (Annie) Mathilda Philip. Hon gick på Nya Elementarläroverket för flickor i Göteborg mellan 1913 och 1924. Hon fick en grundlig skådespelarutbildning och studerade bland annat sång och musik för Bernardi i Paris åren 1926–1928, och åren därefter dramatisk gestaltning för skådespelaren Naima Wifstrand i Stockholm.

Hon uppträdde tidigt på den stora teaterscenen, redan år 1925 på Blancheteatern i Stockholm vid 20 års ålder. Dock skedde hennes egentliga scendebut år 1929 i pjäsen Rose-Marie på Vasateatern i Stockholm. Hon kom sedan under åren att uppträda på de flesta privatteatrar i Stockholm och i Göteborg, samt på Kungliga Operan och Göteborgs Stadsteater. På 1960-talet tillhörde hon TV-teatern och medverkade bland annat i Tartuffe av Jean-Baptiste Molière, Den inbillade sjuke (av densamme), Sällskapslek, dramat Pojken Winslow (där hon spelade mamma Grace Winslow) och i Noel Cowards Markisinnan (där hon spelade titelrollen). Hon var Friherrinnan i tv-serien Drottningens juvelsmycke från 1967 och Fru Åvik i Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes från 1962.

Isa Quensel var också en erkänd operasångare (sopran) som under hela sin karriär varvade såväl komiska som dramatiska talroller på teater och film med musikal och opera. Under flera års tid tillhörde hon Kungliga Operans fasta ensemble där hon sjöng huvudroller i bland annat operorna Carmen, Così fan tutte, Figaros bröllop och Barberaren i Sevilla samt operetten Csardasfurstinnan. På 1960- och 70-talet var hon även lärare i sång och scenisk framställning för blivande sångare/sångerskor på Musikhögskolan i Stockholm.

På film har Isa Quensel gjort ett antal biroller, som mörka kvinnor med något mystiskt förflutet, men 1936 gjorde hon huvudrollen i Raggen - det är jag det. Under 1960-talet tillhörde hon TV-teatern och framträdde i ett antal betydande roller. Hon medverkade i ett 60-tal filmer och TV-produktioner. Ofta repriserad är sketchen "Tvättomaten" från 1970, där hon agerar tillsammans med Jan Malmsjö och Monica Nielsen.^[3]

Hon gjorde också den svenska rösten till "Krösa-Maja" i filmerna om Emil i Lönneberga, där den tyska skådespelaren Carsta Löck spelade rollen i den svensk-tyska samproduktionen. Isa Quensel gjorde även rösten till Faster Tilda i de tecknade filmerna om Agaton Sax.

Mot slutet av sitt liv ägnade hon en stor del av sin tid till att göra nyöversättningar och textrevideringar av flera kända operetter.

Hösten 1981 skulle hon med Lars Humble vara genomgående artist i Sveriges Televisions Kvitt eller dubbelt, men Quensel insjuknade strax före sändningen och avled.^[4] Hon jordfästes i Engelbrektskyrkan i Stockholm och är gravsatt på Stora Tuna kyrkogård.^[5]^[6]

Hon var gift 1927–1929 med affärsmannen Helge Bäckström (1901–1966), 1930–1933 med redaktören Torsten Quensel, 1940–1965 med teaterchefen Lars Egge och från 1971 med konstnären Ulf Thurin. Från tredje äktenskapet finns dottern Lotta Rosenström (ursprungligen Ingrid Egge) och sonen skådespelaren Peter Egge.^[4]

Filmografi i urval

1931 – Kärlek måste vi ha
1932 – Kärleksexpressen
1932 – Rolfexpressen
1932 – Muntra musikanter
1933 – Kärlek och dynamit
1933 – Pettersson & Bendel
1933 – Hemslavinnor
1934 – Falska Greta
1934 – Äventyr på hotell
1936 – Min svärmor - dansösen
1936 – Raggen – det är jag det
1936 – Flickorna på Uppåkra
1937 – En flicka kommer till sta'n
1937 – Lyckliga Vestköping
1939 – Efterlyst
1953 – Marianne
1953 – Göingehövdingen
1955 – Enhörningen
1956 – Moln över Hellesta
1957 – Gårdarna runt sjön
1957 – Gäst i eget hus
1958 – Lek på regnbågen
1958 – Damen i svart
1958 – Laila
1958 – Kostervalsen
1958 – Körkarlen
1961 – Änglar, finns dom?
1961 – Pärlemor
1961 – Två levande och en död
1963 – Sällskapslek
1963 – Svärdet i stenen (röst som Madame Mim)
1964 – Att älska
1964 – Bröllopsbesvär
1965 – Kattorna
1966 – Yngsjömordet
1971 – Emil i Lönneberga (röst i dubbning)
1972 – Nya hyss av Emil i Lönneberga (röst i dubbning)
1973 – Emil och griseknoen (röst i dubbning)
1976 – Agaton Sax och Byköpings gästabud (röst)

TV

1959 – Den inbillade sjuke
1959 – Åke och hans värld
1962 – Kvartetten som sprängdes (TV-teater)
1965 – En historia till fredag (TV-serie)
1966 – Tartuffe (TV-teater)
1966 – Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr (TV-teater)
1967 – Drottningens juvelsmycke (TV-teater)
1977 – Lära för livet (TV-serie)
1977 – Ärliga blå ögon (TV-serie)
1979 – Skeppsredaren (TV-serie)
1982 – Barnet (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1933		Luftexpressen Alexander Lestyan och János Vaszary		Folkan^[7]
1933	Rachel	Sverige är räddat Erik Lindorm		Folkteatern^[8]
1935	Annette	En förtjusande fröken Ralph Benatzky	Gösta Ekman	Vasateatern^[9]^[10]^[11]
1939	Valencienne	Glada änkan Franz Lehár	Ragnar Hyltén-Cavallius	Kungliga Operan^[12]
1939	Amelia	Amelia går på bal Gian Carlo Menotti	Ragnar Hyltén-Cavallius	Kungliga Operan^[13]
1942		Blåjackor Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie	Leif Amble-Naess	Stora Teatern^[14]
1943	Fanni Charlotte Franzi	Tre valser Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson	Leif Amble-Naess	Oscarsteatern^[15]
1953		Lantlollan William Wycherley	Sam Besekow	Alléteatern^[16]
1954	Cora, Lecoqs hustru	Lilla kommissarien Marcel Achard	Åke Falck	Alléteatern^[17]
1955	Madame de Sotenville	I afton kl. 8: George Dandin (George Dandin ou le Mari confondu) Molière	Sam Besekow	Alléteatern^[18]
1955	Emily Valance	I afton kl. 8: Familjealbumet (Family Album) Noël Coward	Sam Besekow	Alléteatern^[18]
1956	Edith Frank	Anne Franks dagbok Frances Goodrich och Albert Hackett	Olof Molander	Intiman^[19]
1957	Furstinnan Stephanie	Ninotchka Marc-Gilbert Sauvajon	Sven Lindberg	Intiman^[20]
1958		Arsenik och gamla spetsar Joseph Kesselring	Olof Thunberg	Intiman^[21]
1960	Kate Keller	Miraklet William Gibson	Per Gerhard	Vasateatern^[22]
1961	Laura Hammond	Det är aldrig för sent Felicity Douglas	Åke Falck	Intiman^[23]
1962	Madame Rosepettle	Pappa, pappa, stackars pappa, mamma har hängt dig i garderoben och jag känner mig så nere Arthur L. Kopit	Hans Lagerkvist	Idéonteatern^[24]
1968	Golde	Spelman på taket Joseph Stein, Jerry Bock och Sheldon Harnick	Leon Feder	Stora Teatern^[25]
1969	Golde, hustrun	Spelman på taket Sheldon Harnick, Joseph Stein och Jerry Bock	Henny Mürer	Stockholms stadsteater
1970	Anhilte	Csardasfurstinnan Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach	även regi	Oscarsteatern^[26]
1973	Frosine	Den girige Molière	Bertil Lundén	Riksteatern^[27]

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1955	I afton kl. 8 Ödets man	George Bernard Shaw	Alléteatern^[28]
1970	Csardasfurstinnan	Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach	Oscarsteatern^[26]
1971	Upp i smöret Band Wagon	Terence Frisby	Intiman^[29]
1971	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood Översättning och bearbetning Björn Barlach och Isa Quensel	Maximteatern^[30]
1974	Glada änkan	Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein	Oscarsteatern^[31]
1975	No, No, Nanette	Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar	Oscarsteatern^[32]^[33]

Referenser

^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ ”Isa Quensel - SFdb”. Isa Quensel - SFdb. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=person&itemid=59359.
^ Flashbacks. ”Jan Malmsjö, Isa Quensel & Monica Nielsen - Tvättomaten (1970)”. https://www.youtube.com/watch?v=3IvElmA3LwY. Läst 16 december 2018.
^ [a b] Uno Myggan Ericson: Myggans Nöjeslexikon, band 12 (1992) s 163 (Bra Böcker).
^ Svenska Dagbladet 24 november 1981 sid.21
^ AB, Eniac Data. ”Sök gravsatt på SvenskaGravar.se”. www.svenskagravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/56751856.
^ Oscar Rydqvist (26 februari 1933). ”'Luftexpressen' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/16. Läst 27 augusti 2015.
^ Bo Bergman (16 september 1933). ”'Sverige är räddat' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015.
^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015.
^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 395
^ Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015.
^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 221. Libris 784760
^ Curt Berg (31 december 1939). ”Vem är Putte?”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1939-12-31/354/12. Läst 27 augusti 2015.
^ ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 januari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-02/1/11. Läst 30 januari 2016.
^ O. R-t (23 september 1943). ”"Tre valser" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-09-22/258/17. Läst 11 juli 2015.
^ Ebbe Linde (24 oktober 1953). ”Samtal efter Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-10-24/288/5. Läst 18 januari 2016.
^ Ebbe Linde (15 april 1954). ”'Lilla kommissarien' på Allé”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-15/103/5. Läst 18 januari 2016.
^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016.
^ S. B-l (27 oktober 1956). ”Anne Frank i Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-27/293/16. Läst 5 augusti 2017.
^ Ebbe Linde (7 februari 1957). ”'Ninotchka' på Intima Teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-02-07/37/14. Läst 8 januari 2022.
^ S. B-l (18 april 1958). ”Arsenik och gamla spetsar”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-04-18/104/18. Läst 21 juli 2018.
^ ”Miraklet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14082&pos=479. Läst 6 maj 2016.
^ ”'Det är aldrig för sent'”. Dagens Nyheter: s. 16. 3 mars 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-03-03/60/16. Läst 22 augusti 2015.
^ Ebbe Linde (11 oktober 1962). ”Jag satsar en dollar på Mr Kopit”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-10-11/276/12. Läst 21 januari 2016.
^ Barbro Hähnel (17 februari 1968). ”Charmig och elegant 'Spelman' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-17/46/14. Läst 4 augusti 2018.
^ [a b] ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015.
^ Ruth Halldén (25 september 1973). ”'Den girige', Praktpjäs med praktfulla insatser”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-09-25/260/16. Läst 20 augusti 2015.
^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016.
^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016.
^ Barbro Hähnel (11 september 1971). ”'Gröna hissen' inte rolig längre”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/tidning/1971-09-11/246/12. Läst 30 oktober 2016.
^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24803&pos=34. Läst 26 juni 2015.
^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015.
^ Marcus Boldemann (2 januari 1976). ”Platt fall för Nanette”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-01-02/1/14. Läst 31 augusti 2015.

Vidare läsning

Granath, Sara: Isa Quensel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar

Isa Quensel på Internet Movie Database (engelska)

[db-1] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

[2] ”Isa Quensel - SFdb”. Isa Quensel - SFdb. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=person&itemid=59359.

[3] Flashbacks. ”Jan Malmsjö, Isa Quensel & Monica Nielsen - Tvättomaten (1970)”. https://www.youtube.com/watch?v=3IvElmA3LwY. Läst 16 december 2018.

[myggan-4] [a b] Uno Myggan Ericson: Myggans Nöjeslexikon, band 12 (1992) s 163 (Bra Böcker).

[5] Svenska Dagbladet 24 november 1981 sid.21

[6] AB, Eniac Data. ”Sök gravsatt på SvenskaGravar.se”. www.svenskagravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/56751856.

[7] Oscar Rydqvist (26 februari 1933). ”'Luftexpressen' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/16. Läst 27 augusti 2015.

[8] Bo Bergman (16 september 1933). ”'Sverige är räddat' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015.

[9] ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015.

[10] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 395

[11] Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015.

[12] Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 221. Libris 784760

[13] Curt Berg (31 december 1939). ”Vem är Putte?”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1939-12-31/354/12. Läst 27 augusti 2015.

[14] ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 januari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-02/1/11. Läst 30 januari 2016.

[15] O. R-t (23 september 1943). ”"Tre valser" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-09-22/258/17. Läst 11 juli 2015.

[16] Ebbe Linde (24 oktober 1953). ”Samtal efter Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-10-24/288/5. Läst 18 januari 2016.

[17] Ebbe Linde (15 april 1954). ”'Lilla kommissarien' på Allé”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-04-15/103/5. Läst 18 januari 2016.

[18] ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016.

[19] S. B-l (27 oktober 1956). ”Anne Frank i Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-27/293/16. Läst 5 augusti 2017.

[20] Ebbe Linde (7 februari 1957). ”'Ninotchka' på Intima Teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-02-07/37/14. Läst 8 januari 2022.

[21] S. B-l (18 april 1958). ”Arsenik och gamla spetsar”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-04-18/104/18. Läst 21 juli 2018.

[22] ”Miraklet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14082&pos=479. Läst 6 maj 2016.

[23] ”'Det är aldrig för sent'”. Dagens Nyheter: s. 16. 3 mars 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-03-03/60/16. Läst 22 augusti 2015.

[24] Ebbe Linde (11 oktober 1962). ”Jag satsar en dollar på Mr Kopit”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-10-11/276/12. Läst 21 januari 2016.

[25] Barbro Hähnel (17 februari 1968). ”Charmig och elegant 'Spelman' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-17/46/14. Läst 4 augusti 2018.

[czardas-26] [a b] ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015.

[27] Ruth Halldén (25 september 1973). ”'Den girige', Praktpjäs med praktfulla insatser”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-09-25/260/16. Läst 20 augusti 2015.

[28] ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016.

[29] Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016.

[30] Barbro Hähnel (11 september 1971). ”'Gröna hissen' inte rolig längre”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/tidning/1971-09-11/246/12. Läst 30 oktober 2016.

[31] ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24803&pos=34. Läst 26 juni 2015.

[32] ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015.

[33] Marcus Boldemann (2 januari 1976). ”Platt fall för Nanette”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-01-02/1/14. Läst 31 augusti 2015.

[1]