De tre ravinernas damm
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| De tre ravinernas damm | |
 De tre ravinernas damm i september 2009. | |
| Officiellt namn | 长江三峡大坝 |
|---|---|
| Dämmer upp | Yangtzefloden |
| Skapar | De tre ravinernas reservoar |
| Plats |  Sandouping, Yichang, Hubei, Kina |
| Underhålls av | China Yangtze Power (dotterbolag till China Three Gorges Corporation) |
| Längd | 2 335 m |
| Höjd | 185 m |
| Bredd (vid basen) | 115 m |
| Bygget påbörjades | 14 december 1994 |
| Öppningsdatum | 2008 |
| Byggkostnad | Uppskattat till 180 miljarder yuan |
| Utskov | 116 000 m³/s |
| Vattenkraftverk | |
| Fallhöjd | 185 m |
| Effekt | 22 500 MW |
| Årsproduktion | ca. 100 TWh |
| Turbinantal | 34 |
| Reservoar | |
| Kapacitet | 39,3 km³ |
| Omfång | 1 000 000 km² |
| Yta | 1 084 km² |
| Geografiskt läge | |
 Dammens plats längs med floden. | |
| Koordinater | |
De tre ravinernas damm (förenklade kinesiska tecken: 三峡大坝, traditionella kinesiska tecken: 三峽大壩; pinyin: Sānxiá dàbà) är en vattenkraftsdamm i Yangtze-floden (kinesiska: 长江; pinyin: Chángjiāng) i sydvästra Kina på gränsen mellan Hubei och Chongqing. Längst ned, vid staden Yichang i Hubei, ligger den stora kraftstationen, Gezhouba. Dammen började byggas 1994 och när den färdigställdes 2012 var den världens största damm.[1]
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Dammen är döpt efter De tre ravinerna som floden flyter igenom, uppströms från dammen sett. Den är 2 309 meter lång och får en höjd av 185 meter. De 34 turbinerna kan producera en niondel av Kinas elbehov (med en total effekt på 22 500 megawatt).[2] Vattenmagasinet började fyllas 1 juni 2003 och när det är fyllt kommer det att sträcka sig ända upp till Chongqing, nästan 600 kilometer bort. De 32 huvudturbinerna har en effekt på 700 MW vardera. De två sista turbinerna är för kraftverkets egen energiförsörjning och har en effekt på 50 MW vardera.
Vattenmagasinet kommer till stor del att dränka ravinerna och många andra kulturella och arkeologiska miljöer uppströms. Detta medför att 1,4 miljoner människor är tvungna att flytta på grund av det stigande vattnet. Den 13 oktober 2007 meddelande den kinesiska regeringen att ytterligare fyra miljoner invånare kring floden måste omplaceras.[3] Regleringen får även betydande negativ återverkan på det akvatiska ekosystemet. Det förefaller i december 2006, som om dammbygget har varit en slutlig bidragande faktor till utrotningen av den kinesiska floddelfinen. Dessa problem har medfört protester, både i och utanför Kina.
Landet är dock i mycket stort behov av elenergi, vilket är dammförespråkarnas huvudargument. Det andra argumentet är att en damm reglerar floden och därmed minskar risken för översvämningar som bara under 1900-talet skördat över 400 000 liv. Kritiker menar dock att det relativa bidraget till landets energiförsörjning kommer att minska dramatiskt i takt med ökat energibehov, och att dammen i sig bäddar för en potentiell översvämningskatastrof vid eventuella jordbävningar, materialsvagheter eller attentat. Även dammens möjligheter att stoppa översvämningar har kritiserats, då en damm producerar som mest energi när den är full, vilket leder till att dess förmåga att stoppa vatten för att förhindra översvämningar minskar. En svensk energidelegation besökte Gezhouba redan 1981 för informationsutbyte kring projektet i samband med ett statsbesök.
Tre raviners damm är det nedersta i en kaskadliknande serie av sammanlagt tolv ”vattenkrafts-mega-baser” som Kinas centralregering planerar att bygga längs floden Yangtzes övre och mellersta lopp, samt längs dess olika tillflöden. De tolv megabaserna kommer att innefatta sammanlagt fler än hundra vattenkraftverk. Byggandet av tre av dessa megabaser har redan inletts. Kritiker har visat på att en eventuell kollaps (orsakad av till exempel en av de i området ofta förekommande jordbävningarna) av en av de högre belägna dammarna i detta system, eventuellt skulle kunna leda till en dominoeffekt, där även lägre belägna dammar kollapsar under trycket av enorma vattenmassor.[4]
Kinesisk mediedebatt om projektet 2007
[redigera | redigera wikitext]En intensiv mediedebatt angående dammprojektet bröt ut i kinesiska media under sommaren och hösten 2007. Lokala politiker i Chongqing och andra områden i dammens absoluta närhet har hävdat att konstruktionen av dammen kommer att leda till en ekologisk katastrof i området. De har krävt större ekonomiska bidrag från centralregeringen i Peking för att motverka dessa negativa konsekvenser.
Lokala miljöaktivister i området har hävdat att stora delar av de ekonomiska bidragen från Peking förskingrats av lokala politiker. Så har till exempel den utlovade kompensationen till invånare i området, som tvingats flytta på grund av dammens konstruktion, blivit mindre än en tredjedel av vad som ursprungligen utlovats.
Den omfattande mediedebatten har riskerat att skada den internationella bilden av Kina före de olympiska spelen i Peking (2008). Dammprojektet har en oerhört hög profil, både i Kina och internationellt.
Regeringen i Peking har svarat med flera olika medel för att lösa problemen. Flera lokala partifunktionärer som ertappats med korruption har avskedats och/eller lagförts. Fler specialister från huvudstaden har skickats ut för att övervaka och styra arbetet på plats. De ekonomiska bidragen till området har ökats, om än inte i så stor omfattning som de lokala politikerna ursprungligen krävt. Vidare har också rapporteringen i kinesiska medier angående projektet ställts under strängare kontroll från den kinesiska censuren.
Händelserna kring projektet visar tydligt att olika nivåer i det kinesiska systemet inte nödvändigtvis är av samma uppfattning. Det finns inom Kinas politiska system ofta stora spänningar mellan olika politiska grupperingar inom kommunistpartiet och mellan politiker eller administratörer på olika nivåer inom systemet.
Dammens delar
[redigera | redigera wikitext]Slussarna
Slussystemet består av två trappstegsslussar med fem steg som tar ca fyra timmar att ta sig igenom. Slussarna är tänkta att användas i varsin riktning för att öka genomfarten av skepp då de är byggda parallellt med varandra. Slussarna är vardera 280 meter långa, 35 meter breda och 5 meter djupa, där största storleken på ett skepp som medges är 10 000 ton.[5][6][7] Syftet med slussarna är att öka möjligheten till frakt över vattnet för att minska transportkostnader. Stora skepp kommer att kunna segla från Shanghai hela vägen till Chongqing (2 400 kilometer).
Elgenerering
[redigera | redigera wikitext]| År | Antal Turbiner |
TWh | |
|---|---|---|---|
| 2003 | 6 | 8,607 | |
| 2004 | 11 | 39,155 | |
| 2005 | 14 | 49,090 | |
| 2006 | 14 | 49,250 | |
| 2007 | 21 | 61,600 | |
| 2008 | 26 | 80,812 | [8] |
| 2009 | 26 | 79,470 | [9] |
| 2010 | 26 | 84,370 | [10] |
| 2011 | 29 | 78,290 | [11] |
| 2012 | 32 | 98,100 | [12] |
| 2013 | 32 | 83,270 | [13] |
| 2014 | 32 | 98,800 | [14] |
| 2015 | 32 | 87,000 | [15] |
| 2016 | 32 | 93,500 | [16] |
| 2017 | 32 | 97,600 | [17] |
| 2018 | 32 | 101,600 | [18] |
| 2019 | 32 | 96,880 | [19] |
| 2020 | 32 | 111,800 | [20] |
| 2021 | 32 | 103,649 | [21] |
| Total | 32 | 1,502,843 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418121125/http://hd.se/utrikes/2012/07/04/varldens-storsta-damm-fardig/. Läst 4 juli 2012.
- ^ ”People's Daily Online -- Three Gorges Dam to be completed nine months ahead of schedule: developer”. web.archive.org. 9 november 2010. Arkiverad från originalet den 9 november 2010. https://web.archive.org/web/20101109060211/http://english.people.com.cn/200602/05/eng20060205_240302.html. Läst 15 december 2022.
- ^ NyTeknik - Nya problem i Tre Raviner tvingar bort miljoner kineser Arkiverad 7 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”China banks on hydropower to cut emissions, but at huge human cost - International Herald Tribune”. web.archive.org. 27 januari 2008. Arkiverad från originalet den 27 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080127140746/http://www.iht.com/articles/2007/11/19/asia/19dam.php?page=3. Läst 15 december 2022.
- ^ ”Yangtze as a vital logistics aid” (på kinesiska). China Economic Review. 30 maj 2007. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100807124521/http://www.chinaeconomicreview.com/logistics/?cat=88. Läst 3 juni 2007.
- ^ ”Three Gorges Dam”. Missouri Chapter American Fisheries Society. 20 april 2002. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2008. https://www.webcitation.org/5ZwRDUqe6?url=http://www.moafs.org/newsletter/April%202002/3gorgestats.htm. Läst 23 november 2010.
- ^ ”Its Buildings with Biggest Indices”. China Three Gorges Project. 2002. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2008. https://www.webcitation.org/query?url=http%3A%2F%2Fwww.ctgpc.com%2Fbenefifs%2Fbenefifs_a_5.htm&date=2008-08-09. Läst 23 november 2010.
- ^ ”中国电力新闻网――电力行业的门户网站”. Cepn.sp.com.cn. http://www.cepn.sp.com.cn/bwtj/200901/t20090109_268374.htm. Läst 1 augusti 2009.[död länk]
- ^ ”国家重大技术装备”. Chinaequip.gov.cn. 8 januari 2010. Arkiverad från originalet den 29 april 2010. https://web.archive.org/web/20100429081818/http://www.chinaequip.gov.cn/2010-01/08/c_13130850.htm. Läst 20 augusti 2010.
- ^ ”峡—葛洲坝梯级电站全年发电1006.1亿千瓦时”. Arkiverad från originalet den 1 september 2011. https://web.archive.org/web/20110901062618/http://www.ctgpc.com.cn/xwzx/news.php?mnewsid=45908.
- ^ ”Three Gorges Project Generates 78.29 Bln Kwh of Electricity in 2011”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023061713/http://english.cri.cn/6909/2012/01/07/1461s675113.htm. Läst 25 april 2014.
- ^ ”2012年三峡工程建设与运行管理成效十分显著”. 19 januari 2013. Arkiverad från originalet den 20 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130120060226/http://www.gov.cn/gzdt/2013-01/14/content_2311905.htm.
- ^ ”三峡工程2013年建设运行情况良好 发挥综合效益”. http://www.chinanews.com/gn/2014/01-08/5713938.shtml.
- ^ ”China's Three Gorges dam 'breaks world hydropower record'”. 15 januari 2015. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303180056/http://news.yahoo.com/chinas-three-gorges-dam-breaks-world-hydropower-record-004111862.html.
- ^ ”Itaipu bate Três Gargantas e reassume liderança em produção – Itaipu Binacional”. itaipu.gov.br. 7 januari 2016. Arkiverad från originalet den 16 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160116032200/https://www.itaipu.gov.br/sala-de-imprensa/noticia/itaipu-bate-tres-gargantas-e-reassume-lideranca-em-producao.
- ^ ”Three Gorges Project reaches 1 trillion kWh milestone”. China Daily. 1 mars 2017. Arkiverad från originalet den 1 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170301115027/http://www.chinadaily.com.cn/business/2017-03/01/content_28396395.htm. Läst 20 maj 2017.
- ^ ”China's Three Gorges project increases power output in 2017”. GBTimes.com. 4 januari 2017. Arkiverad från originalet den 3 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180303050307/https://gbtimes.com/chinas-three-gorges-project-increases-power-output-in-2017. Läst 2 mars 2018.
- ^ Zhang, Jie (21 december 2018). ”Three Gorges Dam generates record amount of power”. China Daily. Arkiverad från originalet den 21 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190321110824/http://www.chinadaily.com.cn/a/201812/21/WS5c1c5eeca3107d4c3a002168.html. Läst 21 mars 2019.
- ^ ”三峡工程2019年运行情况良好 综合效益显著发挥”. Sina Corp. 7 januari 2020. https://finance.sina.com.cn/china/gncj/2020-01-07/doc-iihnzahk2534157.shtml.
- ^ ”China's Three Gorges Dam sets world hydropower production record – China Daily”. spglobal.com. 3 januari 2021. https://www.spglobal.com/marketintelligence/en/news-insights/blog/caiso-and-ercot-power-forecasts-by-the-hour.
- ^ ”Three Gorges crosses 100b kWh power generation mark in 2021”. waterpowermagazine.com. 14 mars 2022. https://www.waterpowermagazine.com/news/newsthree-gorges-crosses-100b-kwh-power-generation-mark-in-2021-9406102.
|