Hoppa till innehållet

Coloradogran

Från Wikipedia
Coloradogran
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Coloradogran i Yosemite nationalpark
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteÄdelgranssläktet
Abies
ArtColoradogran
A. concolor
Vetenskapligt namn
§ Abies concolor
Auktor(Gordon) Lindley ex Hildebrand
Utbredning
Naturligt utbredningsområde av concolor (grönt) och lowiana (blått)
Synonymer
  • Abies concolor fo. atroviolacea Cinovskis
  • Abies concolor subsp. lowiana (Gordon) A.E. Murray
  • Abies concolor var. bajacalifornica Silba
  • Abies concolor var. lowiana (Gordon) Lemmon
  • Abies concolor var. martinezii Silba
  • Abies grandis var. concolor (Gordon) A.Murray bis
  • Abies grandis var. lowiana (Gordon) Hoopes
  • Abies lasiocarpa var. pendula Carrière
  • Abies lowiana (Gordon) A. Murray bis
  • Abies lowiana var. pendula (Carrière) Fitschen
  • Abies lowiana var. viridula Debreczy & I. Rácz
  • Picea concolor Gordon & Glend.
  • Picea concolor var. violacea A.Murray bis
  • Picea grandis Newb.
  • Picea lowiana Gordon
  • Picea lowii Gordon
  • Picea parsonsiana Barron
  • Picea parsonsii Fowler
  • Pinus concolor Engelm. ex Parl.
  • Pinus concolor f. violacea (A.Murray bis) Voss
  • Pinus lowiana (Gordon) W.R. McNab

Coloradogran (Abies concolor) är ett barrträd i familjen Tallväxter (Pinaceae). Coloradogranen har sitt naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika och förekommer vanligen i bergskedjor på en höjd mellan 900 och 3 000 meter. Det är ett städsegrönt, relativt snabbväxande medelstort till stort barrträd som vanligen kan bli upp till 40 m högt och ha ett stamomfång strax under en meter i brösthöjd[4]. Coloradogranen är populär som odlat prydnadsträd och används även som julgran.

Utbredning och ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet ligger i delstaterna Idaho, Wyoming, Colorado och Oregon i USA samt i delstaterna Baja California, Chihuahua och Sonora i Mexiko. Vädret i regionen kännetecknas av kalla vintrar och ganska torra samt varma somrar. Den årliga nederbördsmängden ligger mellan 500 och 1875 mm.[1]

Coloradogran kan bilda trädgrupper där inga andra träd ingår. Den är vanligare i barrskogar tillsammans med praktgran, kaskadgran, kustgran och douglasgran. Ibland bildas blandskogar med amerikansk asp.[1]

Coloradogranen delas ofta upp i två underarter, Abies concolor subsp. concolor och Abies concolor subsp. lowiana (alternativt som egen art: Abies lowiana).

Odlas bäst i näringsrik, fuktig, lite sur, sandig väldränerad jord i sol (bäst) till halvskugga. Etablerade träd tål viss torka men växer oftast bäst i konstant fuktig jord. Lerjordar bör undvikas[5]. I Sverige blir den ett 20 m högt träd som går att odla upp till zon 5[5].

Coloradogranen odlas för sitt prydnadsvärde eftersom den har ett dekorativt koniskt växtsätt. Det finns i dagsläget ett tjugotal kända sorter i Sverige.[6]

I boken Flora öfver Sveriges Kulturväxter (1893) beskrivs arten Abies concolor med det svenska namnet kalifornisk silvergran[7]. Stavningsvarianten koloradogran är också giltig enligt Svensk Taxonomisk Databas. [8]

Bevarandestatus

[redigera | redigera wikitext]

För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Farjon, A. 2011 Abies concolor . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 mars 2022.
  2. ^ Tropicos
  3. ^ The Plant List
  4. ^ ”Abies concolor / white fir | Conifer Species” (på engelska). American Conifer Society. https://conifersociety.org/conifers/abies-concolor/. Läst 28 oktober 2022. 
  5. ^ [a b] ”Abies concolor - coloradogran, white fir | Sveriges lantbruksuniversitet”. slukunskapsparken.gardenexplorer.org. https://slukunskapsparken.gardenexplorer.org/taxon-892.aspx. Läst 28 oktober 2022. 
  6. ^ ”Svensk kulturväxtdatabas, SKUD” (på engelska). SLU.SE. http://skud.slu.se/. Läst 15 november 2022. 
  7. ^ 2011: CBM:s skriftserie 58 (ISBN 978-91-89232-70-9). Tryck SLU Reproenheten Alnarp 2011, Centrum för Biologisk Mångfald. Prydnadsträd och prydnadsbuskar hos två svenska plantskolor 1836 till 1946 av Anna Andréasson
  8. ^ Svensk Taxonomisk Databas