Binjure

Binjurarna (glandulae suprarenales) är organ i kroppen som hos människan sitter precis ovanför njurarna. Binjurarna är endokrina organ, och producerar ett antal viktiga hormoner, bland annat adrenalin och kortisol. En binjure väger normalt omkring 3,5 gram.^[1] Den högra binjuren har en trekantig form, medan den vänstra är halvmåneformig.^[2]

Sjukdomar i binjuren är relativt ovanliga. Binjurebarkscancer är mycket sällsynt.^[3]

Binjurarna består av två funktionellt olika delar med olika embryonalt ursprung, barken (cortex), som producerar steroidhormoner och märgen (medulla), som producerar katekolaminer.

Den steroidhormonproducerande barken delas in i tre olika skikt med olika funktion. Dessa skikt är, utifrån och in, zona glomerulosa, zona fasciculata och zona reticularis.

• Zona glomerulosa tillverkar mineralkortikoider, varav den viktigaste är aldosteron, som reglerar blodets natrium/kalium-balans och medverkar i renin-angiotensinsystemet.
• Zona fasciculata producerar glukokortikoider, som kortisol.
• Zona reticularis producerar androgener, framför allt dehydroepiandrosteron (DHEA) och androstendion.

Binjuremärgens celler har sitt embryonala ursprung i neuralfåran, och dess celler är i princip modifierade nervceller. Detta gör att dessa celler inte kan ta upp energi ur fettsyror, utan måste få det via glukos eller ketonkroppar (vid obehandlad typ 1-diabetes eller långvarig alkoholism).

I binjuren syntetiseras katekolaminerna adrenalin och noradrenalin (kallas i vissa engelsktalande länder för epinefrin och norepinefrin). Dessa hormoner aktiverar kroppens stressystem, och de ökar bland annat hjärtslagsfrekvensen och den metaboliska hastigheten när kroppen utsätts för psykisk och fysisk stress.

• Addisons sjukdom
• Cushings sjukdom