Angered

	Angered, nr 69
	Stadsdel
	Lövgärdet från luften.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Nordöstra Göteborg
Stadsområde	Nordost
Distrikt	Angered, Gunnared
Koordinater	57°48′0″N 12°02′0″Ö / 57.80000°N 12.03333°Ö
Area	2 065 hektar
Statistikkod	stadsdelsnämndsområde 131, stadsdelsnummer 69
Geonames	2725872

För andra betydelser, se Angered (olika betydelser).

Angered är en stadsdel i nordöstra delen av Göteborgs kommun. Stadsdelen bildar tätorten Nordöstra Göteborg och har en areal på 2 065 hektar.^[1] Angered tillhörde fram till 2015 tätorten Göteborg, men bröts därefter ut och bildade en egen tätort, då SCB gjorde en ny tolkning av tätortsdefinitionen.

Angered gränsar i väst till Göta älv, i norr till Ale kommun, i öst till Lerums kommun och i söder till stadsdelarna Bergsjön och Kortedala i Göteborgs kommun.

Historia

I Angereds socken bildades 1863 Angereds landskommun som 1967 inkorporerades i Göteborgs stad. Landskommunen var belägen i Älvsborgs län och gränsade i söder till Göteborgs stad och Partille kommun, i norr till Nödinge kommun, i nordost till Bergums landskommun och i väster till Göta älv, vilken utgjorde gräns mot Säve kommun i Göteborgs och Bohus län. Angereds och Bergums församlingar var en komministratur inom Stora Lundby pastorat fram till 1865, då de blev eget pastorat.^[2]

På 1550-talet bestod Angereds by av fyra gårdar: Angered Stommen, Gustegården, Larsgården och Angered Eriksgården.^[3] Området hade 601 invånare 1749, 1 222 invånare 1895, 17 719 invånare 1977^[4] och 49 926 invånare 2013^[5] och omfattar en yta på cirka 4 000 hektar.

Äldre kvarnar

Norra Rysered (2), Södra Gunnared (1), Surte Postgården (1), Uppegården med Skårdal Nedergården (1), Linnarhult (1), Gunnilse Nedergården (1), Guntsered (1), Espered (4), Bläsebo (1), Håkan i Lerje med Anders Nilssons gård (1), Östra Eriksbo (1), Norra Steken (1), Södra Steken (2), Lilla Tholeree (2), Angereds by (2), Gunnilse Wästergården (1), Anered (1) och Rågården (1).^[6]

Inkorporeringen med Göteborg

På 1960-talet hade Göteborgs kommun brist på mark för sitt planerade bostadsbyggande. Mark hade exproprierats i Högsbo och Västra Frölunda till stora kostnader. Stadssekreteraren Torsten Henrikson (S) utarbetade därför en hemlig plan om att köpa upp jordbruksmark i Angered och Bergum. Han såg till att chefredaktören för Göteborgs-Posten, Harry Hjörne (FP), var införstådd med planen. I mitten av 1960-talet hade man förvärvat 2600 objekt till ett fördelaktigt pris på 60 miljoner kronor och därmed förhindrat markspekulation. Det innebar att staden genom bulvaner ägde 45 procent av landarealen i Angered och 30 procent i Bergum (85 procent av de byggbara markområdena) och man fick statsmakten att ta det eftersträvade införlivningsbeslutet och Angered och Bergum inkorporerades den 1 januari 1967 med Göteborg. Den 21 november 1965 hade Stockholms-Tidningen rubriken: "Markkupp i Chicagostil klarade bostadskris" och Dagens Nyheter hade den 3 juni 1979 en artikel med rubriken: "Han gjorde Sveriges djärvaste markkupp - och fick Hjörne och GP att hålla tyst om saken".^[7]^[8].

Bebyggelsehistoria

Det första spadtaget för ett av de nya områdena (Hjällbo) togs den 14 oktober 1965 av Torsten Henrikson. Tusen lägenheter planerades i första etappen, byggda av Bostadsbolaget och i genomsnitt med en lägenhetsyta om 85 kvadratmeter. Lärjeåns sidoraviner fick fyllas igen för att bli slät mark till byggnationen. Området fick även ett butikshus med 700 kvadratmeter golvyta, låg- och mellanstadieskola, daghem, lekskolor och barnavårdscentral.^[9] Den första större bostadsrättsföreningen i Angered var Riksbyggens Angeredshus nr 1 med 10 995 kvadratmeter lägenhetsyta fördelat på 161 lägenheter. Föreningen var inflyttningsklar 1965, till en kostnad av 9,6 miljoner kronor.^[10] Områdena planerades för över 100 000 invånare, Angered bebyggdes utifrån och in och från söder mot norr; Hjällbo 1966, Hammarkullen 1968, Gårdsten 1969, Lövgärdet 1970 och Rannebergen 1971. Expansionen avstannade dock, och bostadsområdena blev isolerade stadsöar i den omgivande landsbygden. I efterhand byggdes ett stadsdelscentrum 1978, Angereds Centrum, där spårvagnslinjen fick sin ändstation.

Ortnamnet

Angered har fått sitt namn efter kyrkbyn som år 1415 skrevs Awngaryd. Det gamla namnet är möjligen bildat av ett fornsvenskt personnamn, sannolikt Agund samt ordet ryd, röjning.^[11]
En annan tolkning av förleden är att det kommer av det fornnordiska ordet avungar som skulle ha betecknat 'de som bor vid aven (eller avarna)'. Aven = vattensamlingen.^[12]

Administrativ indelning

Tidigare stadsdelsnämndsområde, primärområden och nuvarande stadsområde

Angereds stadsdelsnämndsområde, som existerade fram till årsskiftet 2020/2021, bestod av primärområdena Angereds Centrum, Agnesberg, Bergum, Eriksbo, Gårdstensberget, Gunnilse, Hammarkullen, Hjällbo, Linnarhult, Lövgärdet och Rannebergen. Det utgjorde en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämndsområdena Gunnared och Lärjedalen.

Primärområdena ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Nordost.^[13]

Stadsdelar

Angered är även beteckningen på en stadsdel som förutom Angereds Centrum också innefattar primärområdena Agnesberg, Gunnilse och Rannebergen och det tidigare stadsdelsnämndsområdet Gunnared. Ytterligare stadsdelar inom stadsdelsnämndsområde är Gårdsten i norr, som innefattar primärområdet Lövgärdet och Hjällbo i söder, med primärområdena Eriksbo, Hammarkullen och Linnarhult. I de lantligare östra delarna finns stadsdelarna och primärområdena Bergum och Olofstorp.^[14]

Stadsdelsindelningen ändrades 1981 då de tidigare stadsdelarna Bergum, Högsjön, Trollsjön, Varpekärr och Vättlefjäll slogs ihop till en stadsdel med namnet Bergum. För stadsdelen Tyrsjön ändrades stadsdelsnamnet till Olofstorp. Samtidigt genomfördes vissa mindre gränsjusteringar i området.^[15] Angereds areal minskades därmed med 274 hektar.^[16]

Nyckeltal

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 131 Angered år 2019^[17]
	Angered	Hela Göteborg
Folkmängd	54 359	579 281
Befolkningsförändring 2018–2019	+601	+7 413
Andel födda i utlandet	53,2 %	27,5 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar	76,2 %	37,0 %
Medelinkomst	228 000 kr	318 400 kr
Arbetslöshet	12,2 %	5,8 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	26,4	21,1
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	16,3 %	36,6 %
Andel bostäder byggda 1971–1980	39,6 %
Andel bostäder i allmännyttan	54,9 %	26,2 %
Antal färdigställda bostäder 2019	348
Andel bostäder i småhus	23,7 %	18,7 %

Natur och djur

Genom Angered rinner Lärjeån, som bildar en slingrande ravin genom gammalt kulturlandskap. I norr finns Vättlefjäll, ett skogsområde med kanot- och vandringsleder. I de branta slänterna utmed Lärjeån har under åren ett flertal jordskred inträffat, varav det mest omfattande anses ha ägt rum mitt för nuvarande Linnarhults villaområde, den 16 september 1730.

I den sydöstra delen av kommunen ligger sjöarna Bredvattnet, Långvattnet och Smörvattnet.

Den sista björnen sköt man 1750 och ännu i slutet av 1800-talet strövade varg och lo i området.

Utbildning

Römosseskolan

Huvudartikel: Sveriges Islamiska Skolor § Römosseskolan

Römosseskolan är en muslimsk friskola i Angered med undervisning från förskoleklass till årskurs 9.^[18] Verksamhet startades 1998 och huvudman för skolan är Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg. Verksamheten är förlagd på två enheter i Gårdsten samt Rannebergen. Skolan har cirka 400 elever samt cirka 65 anställda.^[19] Den moderate riksdagsmanen Abdirizak Waberi var tidigare dess rektor. Enligt en studie beställd av Nämnden för statligt stöd till trossamfund år 2014 var flera av de centrala aktörerna i Sveriges Muslimska Stiftelse som driver Göteborgs moské även aktiva i Islamiska informationsföreningen (IIF) och i skolan.^[20] Skolan könsegregerar skolidrotten från och med fjärde klass.^[21] Undervisning i hälsa är könssegregerad tillika med vissa andra ämnen.^[22]

Kommunikationer

Angered trafikeras med spårvagnar på Angeredsbanan, linjerna 4, 8 och 9. Spårvägen har samma sträckning som den tidigare Västgötabanan fram till spårkorset innan hållplatsen Hjällbo. Därefter följer Hammarkullens hållplats i tunnel, Storås och ändhållplatsen Angereds Centrum.
Angeredsbron förbinder Angered med Hisingen.
Europaväg 45 passerar mellan Göta Älv och Angered. Från E45 utgår Länsväg 190 som passerar från Hjällbo, Eriksbo, Linnarhult, Ekered och Angereds kyrkby för att sedan fortsätta mot Gråbo och Alingsås.

Industri

Estrella, fabrik för produktion av tilltugg, invigd 1983.

Idrott

I april 2013 invigdes Angered arena, en idrottsanläggning med bland annat bad, ishall och gym.

Kända personer från Angered

Jeffrey Aubynn, Gårdsten - fotbollsspelare
Inday Ba, Hjällbo - skådespelerska
Marcus Birro, Lövgärdet - författare
Peter Birro, Lövgärdet - författare
Jennifer Brown, Gårdsten - sångerska
Bo Börjesson, Linnarhult - fotbollsspelare
Dead by April Rannebergen - metal-band
Nabila Abdul Fattah, Hammarkullen - rappare
Amine Gülse - skådespelerska
Per Herngren - fredsaktivist och tränare i civil olydnad
Fortesa Hoti, Lövgärdet - skådespelerska
Carl-Einar Häckner, Gårdsten - underhållningsartist
Alhaji Jeng, Lövgärdet - friidrottare, TV-profil
Patrik Klüft, Gårdsten - friidrottare
Jens Lekman, Hammarkullen - popmusiker
Javiera Muñoz, Hjällbo - sångerska
Andy La Rocque, Rannebergen - gitarrist
Christian Olsson, Gårdsten - friidrottare
Laleh Pourkarim, Hammarkullen - sångerska och skådespelare
Martin Rolinski, Hammarkullen - sångare
Tobias Sana, Lövgärdet - fotbollsspelare
Yannick Tregaro, Rannebergen & Hammarkullen - friidrottstränare
Andres Vasquez, Trädgårdsgärdet / Rannebergen - fotbollsspelare
Abdirizak Waberi - riksdagsledamot
Beatrice Fihn - generalsekreterare

Se även

Referenser

Noter

^ Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ En bok om Angered, (1966), s. 272
^ Göteborg genom spårvagnsfönstret: 10 resor i Göteborg, Karin Berg & Liliana Gruia, Akademiförlaget 1994 ISBN 91-24-16667-7 s. 9
^ ”Statistiska Centralbyrån, Folkmängd 31 december 1977, sida 75”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Befolkning%20Folkmangd%201977%201%20Kommuner%20och%20forsamlingar.pdf. Läst 21 oktober 2014.
^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01. Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ En bok om Angered, (1966), s. 173
^ Wenander, Lars (2006). Torsten Henrikson - stadsbyggaren (1. uppl). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. sid. 62-72. Libris 10207583. ISBN 91-7224-033-4
^ *Lind, Helena; Leandersson, Bert (2010). Från Haga till Hammarkullen : allmännyttans hus i Göteborg. Göteborg: Kabusa. sid. 151. Libris 11746227. ISBN 978-91-7355-075-8
^ GHT, 9 mars 1966, "Stadsdel i Angered får 1000 lägenheter."
^ Riksbyggen i Göteborg - aktuell information i april 1966, Riksbyggen i Göteborg 1966
^ Göteborgs Stad, Gunnared: Från landsbygd till stadsbygd Arkiverad 1 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 23
^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 29 april 2022.
^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
^ Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 25
^ Statistisk årsbok - Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1981, s. 36
^ Göteborgsbladet 2020. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
^ ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället (PDF länk)”. www.fhs.se. sid. 108. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2018-06-28-mellan-salafism-och-salafistisk-jihadism---paverkan-mot-och-utmaningar-for-det-svenska-samhallet.html. Läst 27 december 2019.
^ Römossekolan, Allmän information, Läst den 23 april 2013.
^ Larsson, Göran (2014). Islam och muslimer i Sverige – en kunskapsöversikt. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). sid. 81. ISBN 978-91-980611-6-1. http://www.sst.a.se/download/18.50d91f6b155046e7152c7081/1464948170878/nr+4%2C+Islam+och+muslimer%2C+komplett.pdf. Läst 22 april 2017 Arkiverad 23 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161023152237/http://www.sst.a.se/download/18.50d91f6b155046e7152c7081/1464948170878/nr+4%2C+Islam+och+muslimer%2C+komplett.pdf. Läst 7 maj 2020.
^ Islamiska skolan vill in på Norrby: "Bön/rast på schemat". 11 okt 2016. http://www.bt.se/boras/islamiska-skolan-vill-in-pa-norrby-bonrast-pa-schemat/. Läst 13 oktober 2016.
^ Eidenskog, Jakob; Aler, Hanna. ”Römosseskolan kritiseras av Skolinspektionen – bön upplevs inte frivillig”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/romosseskolan-kritiseras-av-skolinspektionen. Läst 27 december 2019.

Källor

En bok om Angered. Angered: Utg. 1966. Libris 793368
Angereds Närsjukhus
Gunnared Stadsdelsnämnd

Vidare läsning

Andersson, Widar (1982). Självförvaltning och rörelsetradition : en bok om stadsdelen Eriksbo. [Angered]: [Förf.]. Libris 318767
Angered centrum : utredning 1968. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1968. Libris 602051
En bok om Angered. Angered: Utg. 1966. Libris 793368
Generalplan för Angered-Bergum. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 1968. Libris 1711424
Jadelius Modh, Birgit (1988). Strävan efter självförvaltning : boinflytande och arkitektur i Eriksbo : en lägesrapport. Projektredovisning - Avdelningen för bostadsplanering, Arkitektursektionen, Chalmers tekniska högskola, 0281-1685 ; 1988:6. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 793704
Kihlström, Anita; Sterner, Mariann (1994). Vägar in i arbetslivet : en utvärdering av Angeredsprojektet. Rapport / Institutionen för socialt arbete, Forskningsavdelningen, Göteborgs universitet, 1100-5394 ; 1994:1. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs univ. Libris 1923093
Modh, Birgit (1996). Eriksbo : lokalt engagemang och bebyggelseförändringar i ett av miljonprogrammets bostadsområden i Göteborg. BoACTH ; 1996:1. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 2142490
Nyström, Hans (1990). Vättlefjäll och Lärjeån : en bok om naturen i Angered. Göteborg: Göteborgs-posten. Libris 7592798. ISBN 91-7029-034-2
Så var det då : berättelser om Angered. Angered: Fritidsdistriktsnämnden Angered-Bergum i samarbete med ABF Angered. 1989. Libris 7793039. ISBN 91-970965-1-2
Så var det då i västra Lärjedalen. Göteborg: Kultur-, miljö och föreningsenheten, Stadsdelsförvaltningen Lärjedalen i samarbete med Angereds hembygdsgille. 1991. Libris 1463569
Upptäck Angered!. [Det moderna Göteborg]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2005. Libris 10024370. ISBN 91-85488-82-8

Externa länkar

[1] Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[2] En bok om Angered, (1966), s. 272

[3] Göteborg genom spårvagnsfönstret: 10 resor i Göteborg, Karin Berg & Liliana Gruia, Akademiförlaget 1994 ISBN 91-24-16667-7 s. 9

[4] ”Statistiska Centralbyrån, Folkmängd 31 december 1977, sida 75”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Befolkning%20Folkmangd%201977%201%20Kommuner%20och%20forsamlingar.pdf. Läst 21 oktober 2014.

[www4.goteborg.se-5] Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01. Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[6] En bok om Angered, (1966), s. 173

[7] Wenander, Lars (2006). Torsten Henrikson - stadsbyggaren (1. uppl). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. sid. 62-72. Libris 10207583. ISBN 91-7224-033-4

[8] *Lind, Helena; Leandersson, Bert (2010). Från Haga till Hammarkullen : allmännyttans hus i Göteborg. Göteborg: Kabusa. sid. 151. Libris 11746227. ISBN 978-91-7355-075-8

[9] GHT, 9 mars 1966, "Stadsdel i Angered får 1000 lägenheter."

[10] Riksbyggen i Göteborg - aktuell information i april 1966, Riksbyggen i Göteborg 1966

[11] Göteborgs Stad, Gunnared: Från landsbygd till stadsbygd Arkiverad 1 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[12] Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 23

[13] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 29 april 2022.

[14] Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7

[15] Statistisk årsbok - Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 25

[16] Statistisk årsbok - Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1981, s. 36

[göteborgsbladet-17] Göteborgsbladet 2020. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.

[:1-18] ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället (PDF länk)”. www.fhs.se. sid. 108. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2018-06-28-mellan-salafism-och-salafistisk-jihadism---paverkan-mot-och-utmaningar-for-det-svenska-samhallet.html. Läst 27 december 2019.

[19] Römossekolan, Allmän information, Läst den 23 april 2013.

[20] Larsson, Göran (2014). Islam och muslimer i Sverige – en kunskapsöversikt. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). sid. 81. ISBN 978-91-980611-6-1. http://www.sst.a.se/download/18.50d91f6b155046e7152c7081/1464948170878/nr+4%2C+Islam+och+muslimer%2C+komplett.pdf. Läst 22 april 2017 Arkiverad 23 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161023152237/http://www.sst.a.se/download/18.50d91f6b155046e7152c7081/1464948170878/nr+4%2C+Islam+och+muslimer%2C+komplett.pdf. Läst 7 maj 2020.

[bt_11okt2016-21] Islamiska skolan vill in på Norrby: "Bön/rast på schemat". 11 okt 2016. http://www.bt.se/boras/islamiska-skolan-vill-in-pa-norrby-bonrast-pa-schemat/. Läst 13 oktober 2016.

[:2-22] Eidenskog, Jakob; Aler, Hanna. ”Römosseskolan kritiseras av Skolinspektionen – bön upplevs inte frivillig”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/romosseskolan-kritiseras-av-skolinspektionen. Läst 27 december 2019.

[1]