Hoppa till innehållet

56 Persei

Från Wikipedia
56 Persei
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension04t 24m 37,46102s[1]
Deklination+33° 57′ 34,88″[2]
Skenbar magnitud ()+5,77 (V)[3] (5,80 + 15,00[4] + 9,16[5] + 11,30[6]), +5,792 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF4 V + DA 3.1 [4] + F4[7]
B–V0,400 ± 0,019[8]
Astrometri
Radialhastighet ()-31,8 ± 2,9[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +43,818[1] mas/år
Dek.: -90,502[1] mas/år
Parallax ()23,5093 ± 0,0909[1]
Avstånd138,7 ± 0,5  (42,5 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()2,73[6]
Detaljer
Massa1,53[9] M
Radie1,97+0,05-0,11[1] R
Luminositet7,166 ± 0,034[10] L
Temperatur6 629 ± 225[10] K
Metallicitet-0,11 ± 0,08 (Fe/H)[11] dex
Ålder1,811[10] miljarder år
Andra beteckningar
CCDM J04246+3358AB, GCRV 2553, IDS 04181+3344, TD1 3118, GEN# +1.00027786J, IRAS 04213+3350, UBV M 10116, STT 81, GSC 02380-02429, PLX 969, uvby98 100027786, ADS 3188 AB, HD 27786, PLX 969.00, WDS J04246+3358AB, AG+33 421, HIC 20591, PPM 69394, WD 0421+336, BD+33 854, HIP 20591, SAO 57216, WEB 3945, GC 5335, HR 1379, SKY# 6798[2][12]

56 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en multipelstjärna[13] belägen i den södra delen av stjärnbilden, Perseus. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,77[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 23,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 139 ljusår (ca 43 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -32 km/s.[3]

Primärstjärnan 56 Persei Aa är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F4 V,[3] som genererar energi genom termonukleär fusion av väte i dess kärna.[9] Den har en massa som är ca 1,5[9] solmassor, en radie som är ca 2[1] solradier och utsänder ca 7[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 600 K.[10]

56 Persei är åtminstone en trippelstjärna[13] och eventuellt en kvadrupelstjärna.[4] Huvudkomponenten är en dubbelstjärna[14] med en omloppsperiod på 47,3 år i en bana med en halv storaxel av 17,60 AE.

Följeslagaren 56 Persei Ab, är en väterik vit dvärgstjärna med spektralklass DA3.1,[4] som har börjat sin tid i huvudserien med mer massa än den nuvarande primärstjärnan och därmed snabbare utvecklats till en kompaktstjärna. Den har nu 90 procent av solens massa - mycket mera än 0,6 solmassor som är vanligt för en genomsnittlig vit dvärgstjärna - och en effektiv temperatur på 16 420 K,[13] som bidrar med ett överskott av ultraviolett strålning från systemet.[4]

Följeslagaren 56 Persei B delar en egenrörelse genom rymden med huvudkomponenten och kan således vara en tredje medlem av systemet. Denna stjärna har en massa som är 0,84 gånger solens massa och en projicerad separering av 178,2 AE från primärstjärnan.[9] Washington Double Star Catalog har den klassificerad som en dubbelstjärna, med en följeslagare av magnitud 11,30 med en vinkelseparation av 0,60 bågsekunder vid en positionsvinkel på 292° år 2002.[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 56 Persei, 17 augusti 2020.
  1. ^ [a b c d e f g] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] ”Basic data: * 56 Per – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=56+Per&submit=SIMBAD+search. Läst 2 mars 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c d e] Holberg, J. B.; et al. (2013), "Where are all the Sirius-like binary systems?", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 435 (3): 2077, arXiv:1307.8047, Bibcode:2013MNRAS.435.2077H, doi:10.1093/mnras/stt1433.
  5. ^ Fabricius, C.; et al. (2002), "The Tycho double star catalogue", Astronomy and Astrophysics, 384: 180–189, Bibcode:2002A&A...384..180F, doi:10.1051/0004-6361:20011822.
  6. ^ [a b c] Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122 (6): 3466, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920
  7. ^ Cannon, Annie J.; Mayall, Margaret Walton (1949), "The Henry Draper extension. II", Annals of Harvard College Observatory, 112: 1–295, Bibcode:1949AnHar.112....1C.
  8. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=20591. Läst 2 mars 2019. 
  9. ^ [a b c d] Tokovinin, A.; Kiyaeva, O. (2015), "Eccentricity distribution of wide binaries", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 456 (2): 2070, arXiv:1512.00278, Bibcode:2016MNRAS.456.2070T, doi:10.1093/mnras/stv2825.
  10. ^ [a b c d e] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  11. ^ Gáspár, András; Rieke, George H.; Ballering, Nicholas (2016), "The Correlation between Metallicity and Debris Disk Mass", The Astrophysical Journal, 826 (2): 171, Bibcode:2016ApJ...826..171G.
  12. ^ "54 Per". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-07-21.
  13. ^ [a b c] Landsman, Wayne; et al. (March 1996), "The White-Dwarf Companions of 56 Persei and HR 3643", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 108: 250, arXiv:astro-ph/9512117, Bibcode:1996PASP..108..250L, doi:10.1086/133718.
  14. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]