Hoppa till innehållet

V520 Persei

Från Wikipedia
Version från den 16 januari 2024 kl. 13.15 av Hans Frörum (Diskussion | Bidrag) (Ny sida)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
V520 Persei
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension02t 19m 04,45252s[1]
Deklination+57° 08′ 07,7951″[1]
Skenbar magnitud ()+6,567[2] (6,52 – 6,67)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB3 Ia[4]
U–B-0,346[2]
B–V+0,452[2]
VariabeltypIrreguljär variabel[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-43,40[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -0,673[1] mas/år
Dek.: -1,098[1] mas/år
Parallax ()0,4348 ± 0,0198[1]
Avstånd7 500 ± 300  (2 300 ± 100 pc)
Absolut magnitud ()-7,1[6]
Detaljer
Massa29,5[7] M
Radie40,8[7] R
Luminositet190 000[6] L
Temperatur21 300[7] K
Ålder14[7] miljoner år
Andra beteckningar
AG+56 276, ALS 7078, BD+56 522, CCDM J02191+5708A, CEL 250, GSC 03694-01824, HD 14134, HIC 10805, HIP 10805, LS V +56 22, 2MASS J02190444+5708078, PPM 27425, SAO 23178, TYC 3694-1824-1, uvby98 208691057, V520 Persei, WDS J02191+5708A, Gaia DR2 458374788336739200, Gaia DR3 458374788336739200, Gaia DR1 458374784031619584[8]

V520 Persei eller HD 14134, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 6,52[3] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,435 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 7 500 ljusår (2 300 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -43 km/s.[5] Stjärnan ingår som den ljusaste stjärnan i den öppna stjärnhopen NGC 869.[2]

V520 Persei är den ljusaste stjärnan i mitten av NGC 869, till vänster om de två hoparna (norr är nedåt).

V520 Persei är en blå superjättestjärna av spektralklass B3 Ia,[4] som också visar emissionslinjer i dess spektrum.[7] Den har förbrukat dess förråd av väte i kärnan och expanderat till en mer ljusstark stjärna med kärnfusion av väte i ett skal eller helium i kärnan. Den har en massa som är ca 30[7] solmassor, en radie på ca 41[7] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 190 000[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 21 300 K.[6] Washington Double Star Catalogue listar V520 Perseus som en dubbelstjärna med en följeslagare av 13:e magnituden A0, separerad med ca 15 bågsekunder och annan klustermedlem. Det finns dock dussintals andra stjärnor inom en bågminut, varav flera ljusare än 10:e magnituden och två av 15:e magnituden närmare än den listade följeslagaren.[9]

Ljuskurva för V520 Persei anpassad från Hipparcos-data.[10])

Typen av variation är listad i General Catalogue of Variable Stars som irreguljär variabel, vilket tyder på att den är dåligt studerad utan tydlig period. Skenbar magnitud varierar 6,52 - 6,67[3] och statistisk analys av Hipparcos fotometri tyder på en möjlig period på 1,6 dygn, men typvariationen är inte tydligt definierad.[11]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V520 Persei, 22 december 2023.
  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Slesnick, Catherine L.; Hillenbrand, Lynne A.; Massey, Philip (2002). "The Star Formation History and Mass Function of the Double Cluster h and χ Persei". The Astrophysical Journal. 576 (2): 880. arXiv:astro-ph/0205130. Bibcode:2002ApJ...576..880S. doi:10.1086/341865. S2CID 11463246.
  3. ^ [a b c d] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ [a b] Kraus, M.; Borges Fernandes, M.; Kubát, J. (2009). "Parameters of galactic early B supergiants. The influence of the wind on the interstellar extinction determination". Astronomy and Astrophysics. 499 (1): 291. Bibcode:2009A&A...499..291K. doi:10.1051/0004-6361/200810319.
  5. ^ [a b] Famaey, B.; Jorissen, A.; Luri, X.; Mayor, M.; Udry, S.; Dejonghe, H.; Turon, C. (2005). "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data". Astronomy and Astrophysics. 430 (1): 165–186. arXiv:astro-ph/0409579. Bibcode:2005A&A...430..165F. doi:10.1051/0004-6361:20041272. ISSN 0004-6361. S2CID 17804304.
  6. ^ [a b c d] Crowther, P. A.; Lennon, D. J.; Walborn, N. R. (2006). "Physical parameters and wind properties of galactic early B supergiants". Astronomy and Astrophysics. 446 (1): 279–293. arXiv:astro-ph/0509436. Bibcode:2006A&A...446..279C. doi:10.1051/0004-6361:20053685. S2CID 18815761.
  7. ^ [a b c d e f g] Marsh Boyer, Amber N.; McSwain, M. Virginia; Aragona, Christina; Ou-Yang, Benjamin (2012). "Physical Properties of the B and Be Star Populations of h and χ Persei". The Astronomical Journal. 144 (6): 158. arXiv:1209.5771. Bibcode:2012AJ....144..158M. doi:10.1088/0004-6256/144/6/158. S2CID 118614141.
  8. ^ V520 Persei (unistra.fr). Hämtad 2024-01-16.
  9. ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
  10. ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Retrieved 8 December 2021.
  11. ^ Lefèvre, L.; Marchenko, S. V.; Moffat, A. F. J.; Acker, A. (2009). "A systematic study of variability among OB-stars based on HIPPARCOS photometry". Astronomy and Astrophysics. 507 (2): 1141. Bibcode:2009A&A...507.1141L. doi:10.1051/0004-6361/200912304.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]