Sektionen Utvald artikel på huvudsidan lyfter fram en av Wikipedias utmärkta artiklar.
Sammanfattningar av utvalda artiklar för huvudsidan: 6 nov–21 jan · 22 jan–8 apr · 9 apr–24 jun · 25 jun–9 sep · 10 sep–6 nov
Arkiv av tidigare utvalda artiklar på huvudsidan: 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009
I dag är det tisdag 12 november 2024, vecka 46 - Rensa sidans cache
ons 10 september – Wikipedia:Utvald artikel/Georg Riedel
Georg Martin Ludvig Riedel, född 8 januari 1934 i Karlovy Vary i dåvarande Tjeckoslovakien, död 25 februari 2024 i Stockholm, var en svensk musiker och kompositör.
Riedel inledde sin musikkarriär som jazzbasist på 1950-talet och har sedan dess räknats till de ledande svenska jazzmusikerna. Han blev även känd som kompositör av barnmusik, inte minst sångerna till filmer och TV-serier baserade på Astrid Lindgrens böcker.
Riedel spelade med bland andra Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Jan Allan, Radiobandet, Monica Zetterlund, Gunnar Svensson, Egil Johansen och Rune Gustafsson. Han spelade även bas i jazzgruppen Trio con Tromba. Med Jan Johansson spelade han på skivan Jazz på svenska, Sveriges genom tiderna bäst säljande jazzinspelning med sparsmakade jazzversioner av svenska folkmelodier. ► Läs mer
tor 11 september – Wikipedia:Utvald artikel/Gråsparv
Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien, men har även av människan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och är idag en av världens mest spridda fågelarter. Gråsparven är en kulturföljare och har anslutit sig till människan i över 10 000 år. Världspopulationen uppskattas till ungefär 500 miljoner individer. Gråsparvshanen är lik den närbesläktade pilfinken (Passer montanus) och dessa arter förväxlas ofta av gemene man. Gråsparven är en flockfågel, och kan även ses i blandflockar med exempelvis pilfink. Under hela året är gråsparven social och mycket av dess beteenden utförs i flock
I Norden och i resten av Västeuropa, har gråsparven traditionellt ansetts vara en illavarslande fågel som kan bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige fanns talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall. ► Läs mer
fre 12 september – Wikipedia:Utvald artikel/Laputa – slottet i himlen
Laputa – slottet i himlen (japanska: 天空の城ラピュタ Tenkū no shiro Rapyuta?) är en japansk animerad äventyrsfilm från 1986. Regissör var Hayao Miyazaki (även manus), och filmen var den första som animerades på nystartade Studio Ghibli. Laputa – slottet i himlen har lånat inslag från Jonathan Swifts roman Gullivers resor, där den tredje resan delvis utspelas på den fritt svävande stadsön Laputa.
Filmen innehåller scenerier från gruvdistrikt, i viss mån efterliknande faktiska miljöer i Rhondda-dalen i Wales. Den är även påverkad av tidigare Miyazaki-projekt där blå ädelstenar, pirater och kontroversiella industrimiljöer figurerar. Dessutom har den, som Makoto Shinkais favoritfilm, inspirerat till inslag i dennes filmer. I Japan har inte minst filmens ikoniska robotar blivit kända, och en av dem finns utställd i full skala på taket av Studio Ghiblis museum i västra Tokyo. ► Läs mer
lör 13 september – Wikipedia:Utvald artikel/Praktblåsmyg
Praktblåsmyg (Malurus splendens) är en liten långstjärtad tätting i familjen blåsmygar (Maluridae). Den förekommer över stora delar av den australiska kontinenten från centrala västra New South Wales och sydvästra Queensland till Western Australias kust och bebor främst torra eller semitorra regioner. Den uppvisar en hög grad av sexuell dimorfism (ofta kallad könsdimorfism) där hanen i häckningsdräkt är klarblå med svarta detaljer medan ickehäckande hanar, honor och juveniler till största delen är gråbruna. Detta gav upphov till uppfattningen att hanen var polygam då alla gråbruna individer bedömdes som honor. Idag omfattar arten ett antal taxa som tidigare kategoriserades som egna arter.
Som andra blåsmygar uppvisar praktblåsmygen ett antal ekologiska särdrag. Den är socialt monogam och sexuellt promiskuös, vilket innebär att trots att den bildar par med en hane och en hona så parar sig båda parter med andra individer och hjälper även till att föda upp ungar som kan bli resultatet ifrån sådana möten. Hanarna plockar rosa eller lila blomblad och visar upp dem för honan som en del av parningsleken. ► Läs mer
sön 14 september – Wikipedia:Utvald artikel/Pudel
Pudeln är en hundras från Frankrike. Den finns i fyra storlekar; toypudel, dvärgpudel, mellanpudel och storpudel, som alla räknas till rasgruppen sällskapshundar. I en undersökning 2012/2013 utnämndes pudeln till världens tredje populäraste hundras.
Hundrasen var ursprungligen en vattenapporterande jakthund. Den har även använts som tryffelhund och cirkushund men används numera främst som familjehund. Rasen har en lång historia som är gemensam med vattenhundarna; tyskans pudelhund är ursprungligen en översättning av latinets canis aquaticus. Det finns olika teorier om denna hundtyps uppkomst men man tror att den uppkommit någonstans i medelhavsregionen någon gång under medeltiden. Pudeln och vattenhundarna är rikligt avbildade sedan 1400-talet. I skrift kan de spåras till 1200-talet, men är första gången beskrivna på 1500-talet.
Pudeln är känd för sin intelligens och sitt glada lynne. Den är lättlärd och framgångsrik i flera hundsporter såsom agility, lydnadsprov och bruksprovsgrenarna sök och spår. ► Läs mer
mån 15 september – Wikipedia:Utvald artikel/Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget utformades efter andra världskrigets slut med hänsyn till landets geografiska position mellan de två militärallianserna Nato och Warszawapakten; perioden täcker åren från 1945 till 1989. Vid en eventuell stormaktskonflikt ville landet, genom att vara alliansfri i fredstid vid en eventuell stormaktskonflikt ha möjlighet att vara neutralt. Genom olika politiska åtgärder ville man också göra en sådan neutralitetspolitik trovärdig. Sveriges mål om neutralitet var emellertid inte hinder för att föra en aktiv utrikespolitik, där man 1968 kritiserade Sovjetunionen för invasionen av Tjeckoslovakien. Mot slutet av 1960-talet skapades det också en politisk kris i förhållandet till USA med Sveriges kritik av USA:s roll i Vietnamkriget. Andra viktiga händelser var baltutlämningen, flera spionaffärer, nedskjutningen av en svensk DC-3:a och påstådda och verkliga ubåtskränkningar av svenskt farvatten. Politiken som fördes under kalla kriget hade inverkan på Sveriges försvarssatsing där man baserade sig på en stor egenproduktion av vapensystem, och aktualiserade frågan om skaffa atomvapen. ► Läs mer
tis 16 september – Wikipedia:Utvald artikel/Herr Myombekere och fru Bugonoka och Ntulanalwo och Bulihwali
Herr Myombekere och fru Bugonoka och Ntulanalwo och Bulihwali (originaltitel: Bwana Myombekere na Bibi Bugonoka, Ntulanalwo na Bulihwali) är en roman av den tanzaniske författaren Aniceti Kitereza. Den gavs ut ursprungligen på swahili 1981, men färdigställdes redan 1945 på Kiterezas modersmål kerewe. Eftersom ingen förläggare ville ge ut en roman på det utrotningshotade språket översatte Kitereza själv romanen till swahili och fick den utgiven. Sedan dess har den översatts till engelska, tyska och svenska. Romanen är den enda som har författats på kerewe och det mest omfattande verk som har publicerats på ett afrikanskt språk.
Den tyska översättningen är gjord i två delar som båda har fått postuma titlar. Det är i sin tur denna översättning som den svenska översättningen av Jan Erik Bornlid är baserad på. På svenska finns dock enbart den första delen utgiven, Regnmakarens barn. ► Läs mer
ons 17 september – Wikipedia:Utvald artikel/Stockholms slott
Stockholms slott eller Kungliga slottet är ett kungligt slott vid Norrström i norra delen av Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.
Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och uppfördes på platsen efter att den medeltida slottsanläggningen förstörts i en häftig brand den 7 maj 1697. På grund av kostnaderna för stora nordiska kriget avstannade byggnadsarbetena, och slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in. Då Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman. Mycket av slottets ursprungliga rokokointeriörer ritades av Hårleman. ► Läs mer
tor 18 september – Wikipedia:Utvald artikel/Trädgårdsstäder i Stockholm
Stockholms trädgårdsstäders historia började den 30 mars 1904 när stadsfullmäktige beslöt att förvärva egendomen Enskede i Brännkyrka församling omfattande 606 hektar land. Här skulle det anläggas Enskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad. Bakgrunden var den låga bostadsstandarden för arbetarfamiljer och den rådande bostadsbristen vid 1800-talets slut, som trots omfattande byggproduktion av hyreshus i innerstaden inte kunde bemästras. Att anlägga trädgårdsstäder i Stockholms ytterområden var ett socialt program som skulle skapa billiga och sunda bostäder för arbetarklassen och "mindre bemedlade" utan att blanda in privata vinstintressen.
Stadens trädgårdsstäder hade sin blomstringstid på 1920- och 1930-talen, där stora delar av Stockholms ytterområden bebyggdes med småhus ofta uppförda "med egna händer" genom självbyggeri. Så småningom höjde staden husstandarden vilket självbyggarna inte klarade av. Kring 1930-talets mitt byggdes allt större och dyrare villor på spekulation av enskilda byggmästare, som sedan såldes nyckelfärdiga till en välbärgad medelklass; därmed var den bostadssociala ursprungsidén borta. Södra Ängby betraktas som Stockholms sista av fastighetskontoret planlagda trädgårdsstäder. ► Läs mer
fre 19 september – Wikipedia:Utvald artikel/ija-stam
En ija‑stam är en ordstam i germanska språk, särskilt germanska fornspråk. Namnet kommer av de sista ljuden (‑ija‐) i den del av ordet som kallas ”stammen”.
Ett modernt germanskt språk som svenska har ganska korta ord, och inte så många ändelser. Men svenska tros ha utvecklats ur ett urgermanskt språk, som i sin tur utvecklats ur främst urindoeuropeiska. Gemensamt för dessa äldre språk är att de hade längre ord, som ofta bestod av tre komponenter:
rot–stamsuffix–ändelse
Roten och stamsuffixet utgör tillsammans stammen. Om stamsuffixet är ‑ija‑ är ordet en ija‑stam.
Orden i äldre språk som föregick svenska och besläktade språk indelas i grupper efter stamsuffixen. Det fanns ett tjugotal stamsuffix i svenskans och andra germanska språks föregångare. Ett av dessa stamsuffix var ‑ija‑. Ett exempel är det förhistoriska ordet herðijaz, som utvecklats till det svenska ordet herde. ► Läs mer
lör 20 september – Wikipedia:Utvald artikel/Irisk fonologi
Irisk fonologi varierar från dialekt till dialekt, och språket har inget standarduttal. Dialekterna delas vanligtvis in i tre grupper: ulsteririska, connachtiriska och munsteririska. Denna artikel beskriver främst de drag som är gemensamma för samtliga dialekter, samt de tydligaste skillnaderna.
Irisk fonologi har studerats som akademiskt ämne sedan slutet av 1800-talet, och flera forskare har publicerat verk om dialekter från samtliga områden där språket talas. På senare tid har även teoretiska lingvister uppmärksammat iriskans fonologi, och flera böcker, artiklar och avhandlingar har publicerats om språket.
En av de viktigaste aspekterna inom irisk fonologi är det att nästan alla konsonanter förekommer i par, med ett ”tjockt” (från engelska: broad) uttal och ett ”tunt” (engelska: slender). Tjocka konsonanter är velariserade, vilket innebär att tungryggen (bakdelen av tungan) dras bakåt och uppåt mot mjuka gommen för att uttala konsonanten. Tunna konsonanter är palataliserade, vilket innebär att tungan pressas mot hårda gommen. Skillnaden mellan tjocka och tunna konsonanter är mycket viktig på iriska, eftersom betydelsen av ett ord kan ändras bereonde på om konsonant uttalas tjockt eller tunt. Till exempel är den enda uttalsskillnaden mellan bó ”ko” och beo ”levande”, att det förra uttalas med tjockt b, medan det senare är ”tunt”. ► Läs mer
sön 21 september – Wikipedia:Utvald artikel/Bergart
En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som ingår, dess kemiska sammansättning samt på vilket sätt den har bildats. Man delar vanligen in bergarter i fyra olika huvudgrupper: magmatiska bergarter, metamorfa bergarter, sedimentära bergarter samt meteoriter.
Även om bergarter i ett mänskligt perspektiv verkar eviga, utsätts de för förändring av en rad geologiska processer som verkar över lång tid. Det geologiska kretsloppet beskriver en rad sådana processer; hur de olika typerna av bergarter bildas, och övergår i varandra. Magmatiska bergarter bildas när magma svalnar i jordskorpan, eller lava svalnar på markytan eller havsbotten. De metamorfa bergarterna bildas när befintliga bergarter utsätts för så stora tryck och temperaturer att de omvandlas, något som till exempel inträffar när kontinentalplattor krockar. De sedimentära bergarterna bildas genom diagenes eller litifiering av sediment som i sin tur bildats genom vittring, transport och deposition av befintliga bergarter. Meteoriter består av bergarter eller metaller som faller ned på jorden från rymden. ► Läs mer
mån 22 september – Wikipedia:Utvald artikel/Mass Effect 2
.jpg)
Mass Effect 2 är ett actionrollspel utvecklat av Bioware och utgivet av Electronic Arts till Microsoft Windows och Xbox 360 i januari 2010, och till Playstation 3 i januari 2011. Spelet är den andra delen i Mass Effect-serien och uppföljaren till Mass Effect från 2007. Spelet utspelar sig i Vintergatan under 2100-talet, där mänskligheten blir hotad av en utomjordisk ras kallad Collectors. Spelaren antar rollen som Commander Shepard, en mänsklig elitsoldat som måste bygga upp och vinna lojaliteten hos en mångsidig grupp för att besegra fienden i ett självmordsuppdrag. Med hjälp av en färdig sparfil från det föregående spelet kan spelaren påverka berättelsen i spelet på olika sätt.
Bioware förändrade flera spelelement och lade ytterligare tonvikt på spelets tredjepersonsskjutaraspekter, såsom en begränsad ammunition och hälsa som återhämtas över tiden. I motsats till det uteslutande fokuset på huvudberättelsen i det ursprungliga Mass Effect valde utvecklarna att skapa en handling där valfria uppdrag hade lika mycket intensitet som i huvuduppdragen. Mass Effects kompositör Jack Wall återvände för att komponera musiken i Mass Effect 2, och siktade på en mörkare och mer mogen musik för att matcha stämningen i spelet. Mass Effect 2 stöder också en mängd nedladdningsbara innehållspaket som släpptes separat från januari 2010 till maj 2011. Det nedladdningsbara innehållet varierar från enstaka utrustningar till helt nya handlingsrelaterade uppdrag. ► Läs mer
tis 23 september – Wikipedia:Utvald artikel/Georg Carl von Döbeln
Georg Carl von Döbeln, född 29 april 1758 på Stora Torpa i Segerstads socken, Västergötland, död 16 februari 1820 i Stockholm, var en svensk friherre och militär, mest känd för sin tid som befälhavare för de svenska och finska trupperna under det finska kriget 1808−1809.
Döbeln inledde sin militära bana som fänrik i den svenska armén. Under 1780-talet trädde Döbeln i fransk militärtjänst som både kapten och adjutant och deltog i en militärexpedition i Indien. Som svensk kapten deltog Döbeln i Gustav III:s ryska krig 1788–1790. Han utmärkte sig under slaget vid Porrassalmi, där han blev svårt sårad i pannan och tvingades bära ett svart pannband resten av livet. Under fredsåren befordrades han till överste och blev en framgångsrik lanthushållare innan han blev utsedd till brigadchef i det finska kriget. Under 1808 års fälttåg deltog Döbeln i en motoffensiv mot den ryska invasionsarmén i Österbotten. Hans trupper deltog med utmärkelse i fältslagen vid Pyhäjoki, Siikajoki, Nykarleby, Lappo, Kauhajoki och Jutas. Följande år utsågs han till befälhavare på Åland och i Norrland. Genom förhandlingar och taktiska reträtter lyckades han rädda Stockholm och Västerbotten från överväldigande ryska trupper.
Hans förtjänster under kriget medförde befordran till generallöjtnant och att han förärades Svärdsordens stora kors och titeln som friherre. Under det sjätte koalitionskriget blev Döbeln avsatt som befälhavare efter att han emot överbefälhavaren Karl Johans order avdelat trupper för att undsätta den belägrade staden Hamburg. På Döbelns eget bevåg ställdes han inför krigsrätt och dömdes till arkebusering, men genom Karl Johans inflytande blev han i stället fängslad under ett halvår på Vaxholms fästning. Vid hans sista år i livet arbetade han som ordförande för krigshovrätten. ► Läs mer
ons 24 september – Wikipedia:Utvald artikel/Nya Varvet
Nya Varvet är en stadsdel, en före detta örlogshamn och ett fängelse i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 80 hektar. Nya Varvsområdet bildade 1876–1931 Nya Varvets landskommun.
Området, som är beläget vid mynningen av Göta älv, togs i anspråk som planerad örlogshamn cirka år 1700, i samband med utbrottet av stora nordiska kriget. I slutfasen av kriget, år 1717 och 1719, utsattes örlogshamnen för anfall av danska örlogsfartyg under ledning av amiralen Peter Tordenskjold. Senare under 1700-talet användes området mest som förtöjningsplats, medan varvsverksamhet bedrevs på Gamla Varvet vid Stigberget. I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet förstärktes försvaret av området, och nya byggnader uppfördes. Därefter skedde en långsam nedtrappning av verksamheten, och området överläts till Fångvårdsstyrelsen 1870 som fängelse. Efter unionsupplösningen med Norge 1905 fick området återigen ökad betydelse, och under de båda världskrigen skedde ytterligare utökning av den militära verksamheten. Efter ett riksdagsbeslut såldes området till civila intressenter år 1985. I dag finns såväl civila verksamheter som privatbostäder på Nya Varvet. ► Läs mer
tor 25 september – Wikipedia:Utvald artikel/Aloha from Hawaii
Aloha from Hawaii är en konsert med Elvis Presley som ägde rum på Honolulu International Center Arena (numera Neal S. Blaisdell Center Arena) i Hawaii den 14 januari 1973. Den sändes live via satellit till en tv-publik i Asien och Oceanien och i eftersändning till delar av Europa, Amerika och Asien. I Sverige sändes konserten den 20 januari 1973 på SVT2. I USA sändes konserten först den 4 april för att undvika kollision med Super Bowl VII och Elvis on Tour. Idén till den satellitsända konserten kom från Elvis manager, överste Tom Parker, som inspirerades av Richard Nixons satellitsända besök i Kina. Publikintäkterna från generalrepetitionen och själva konserten, som producerades av Marty Pasetta, gick till den hawaiianske låtskrivaren Kui Lees cancerfond och samlade in över 75 000 amerikanska dollar.
Konserten fick positiva recensioner och blev NBC:s högst rankade program 1973. Inför showen tillkännagavs att den skulle komma att ses av över en miljard människor inom den närmaste tiden efteråt, och det sägs också att det ska vara det mest sedda underhållningsprogrammet av en enskild artist i tv-historien. Denna siffra är sannolikt en överdrift, inte minst eftersom den överstiger det faktiska antalet människor som vid tiden bodde i de länder där showen sändes. Aloha from Hawaii var dock den första satellitsända konserten med en enda artist. Den tillhörande dubbel-LP:n från konserten, Aloha from Hawaii: Via Satellite, nådde förstaplatsen på Billboards albumlista och blev det första albumet att släppas globalt i anslutning till ett liveframträdande. Det var också det första albumet inspelat i fyrkanalsstereo att toppa listorna i USA, och blev Elvis sista listetta under hans livstid.
Aloha from Hawaii var nyskapande och originell, och framstår för många som den sista stora triumfen i Elvis Presleys karriär. ► Läs mer
fre 26 september – Wikipedia:Utvald artikel/Ode till en grekisk urna
Ode till en grekisk urna (Ode on a Grecian Urn) är en dikt av den engelska romantiska poeten John Keats som skrevs i maj 1819 och publicerades anonymt i januari 1820, i det femtonde numret av tidskriften Annals of the Fine Arts. Dikten är ett av de stora oden som Keats skrev 1819 tillsammans med Ode till en näktergal, Ode till melankolin, Ode till psyket och Ode on Indolence. De poetiska former som redan existerade var för Keats syfte inte tillräckliga, och han såg sig därför för samlingen tvungen att utveckla odet. Han inspirerades till dikten efter att ha läst två artiklar av den engelska konstnären och författaren Benjamin Haydon, men han hade även kunskap om andra verk om klassisk grekisk konst och hade tillgång till Parthenonskulpturerna. Dessa gjorde honom övertygad om att den klassiska grekiska konsten var idealet, och därför använde han sig av dess grunder när han författade dikten.
Dikten är indelad i fem strofer om tio rader vardera, och utgörs av en berättare som talar om en grekisk urnas utseende. Två scener blir föremål för diktens fokus. I den ena söker en som är förälskad förgäves att få sin älskade, och i den andra är några bybor i färd att utföra en offerrit. De sista raderna i dikten har blivit omdebatterade: "All skönhet sanning är, all sanning skön, / och det är allt som vi på jorden vet." Främst har debatten bestått i frågan om dessa rader förhöjer eller förminskar diktens allmänna skönhet. Bland litteraturvetare har även andra aspekter varit föremål för debatt, såsom berättarrollen, det paradoxala förhållandet mellan poetens värld och verkligheten och hur dikten hämtat inspiration ur verkliga objekt. ► Läs mer
lör 27 september – Wikipedia:Utvald artikel/Edith Södergran
Edith Södergran (1892–1923) var en finlandssvensk poet. Hon var en av de första modernisterna inom finlandssvensk litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Vid 24 års ålder debuterade hon med diktsamlingen ”Dikter”. Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom i världen.
Hennes inflytande på efterkommande lyriker är stort och idag anses hon vara en av huvudpersonerna inom den svenska modernistiska lyriken. Hennes prägel på bildspråk, rytm och associativt fri stil är synlig långt in i samtida svensk lyrik och rocklyrik, till exempel hos Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt och Eva Dahlgren. ► Läs mer
sön 28 september – Wikipedia:Utvald artikel/Katolska breven
De katolska breven (grekiska: [αἱ] καθολικαὶ ἐπιστολαί) eller de allmänna breven, är benämningen på sju brev i Nya testamentet som ansetts rikta sig till en allmän adressat och inte till någon bestämd kyrka eller person. Uppräknade i den ordning de förekommer i protestantiska biblar, utgörs de katolska breven av: Jakobsbrevet (Jak), Första Petrusbrevet (1 Pet), Andra Petrusbrevet (2 Pet), Första Johannesbrevet (1 Joh), Andra Johannesbrevet (2 Joh), Tredje Johannesbrevet (3 Joh) och Judasbrevet (Jud).
Adjektivet ”katolsk” har grekisk rot och betyder allmän eller allomfattande, universell. Benämningen har valts eftersom dessa skrifter ansågs vända sig till hela den ”allmänneliga” kyrkan. Även om de flesta skrifter saknar en bestämd adressat, gäller detta inte alla. Varken Andra Johannesbrevet eller Tredje Johannesbrevet är avsett för en allmän läsekrets, och beteckningen stämmer endast till viss del in på Första Petrusbrevet, eftersom det är riktat till ett bestämt geografiskt område. De katolska breven utgör, efter de fyra evangelierna och Paulus brev, den tredje stora samlingen skrifter som ingår i Nya Testamentet. I motsats till de båda andra, vilka förhållandevis tidigt ansågs tillhöra kanon, hade dock de katolska breven en betydligt längre och krokigare väg till erkännande. ► Läs mer
mån 29 september – Wikipedia:Utvald artikel/The Last of Us
The Last of Us är ett survival horror-spel i tredjepersonsskjutarformat utvecklat av Naughty Dog och utgivet av Sony Computer Entertainment till Playstation 3. Spelet lanserades internationellt den 14 juni 2013, dock gavs den japanska versionen ut först den 20 juni samma år. En remasterutgåva till Playstation 4 lanserades under namnet The Last of Us Remastered den 29 juli 2014 i Nordamerika och den 30 juli i Australien och Europa. En nedladdningsbar episod vid namn Left Behind gavs ut den 14 februari 2014 via Playstation Network, och som ingår i remasterutgåvan. Left Behind släpptes dessutom som ett fristående expansionspaket till båda konsolerna den 12 maj 2015.
The Last of Us utspelar sig i USA i en postapokalyptisk framtid och handlar om två personer: Joel och Ellie. De samarbetar för att överleva sin resa västerut, över det som återstår av landet, för att hitta ett möjligt botemedel mot en svampsmitta som nästan förintat hela mänskligheten. Spelaren använder sig av skjutvapen, improviserade vapen och smygande för att försvara sig mot fientliga människor och zombieliknande varelser. ► Läs mer
tis 30 september – Wikipedia:Utvald artikel/Lasse Olsson
Lasse Olsson (Lars Olofsson, i äldre litteratur felaktigt kallad Björnram), död troligen 1572, var Gustav Erikssons (Vasa) främste krigsman och en av nyckelfigurerna under det väpnade upproret – ”befrielsekriget” – mot unionskungen Kristian II 1520–1521; han ska dessförinnan ha tjänat under Sten Sture den yngre. Enligt Vasas historieskrivare Peder Andreae (Swart), som utförligt redogör för Lasse Olssons insatser i kriget, var det på dennes enträgna inrådan 1521 som dalkarlarna beslöt att återkalla den unge frälsemannen Gustav Eriksson (Vasa), som ett par dagar tidigare i Mora utan framgång hade försökt övertala allmogen i Dalarna att ansluta sig till upproret. Det är återkallandet av Gustav Eriksson som ligger till grund för det moderna Vasaloppet.
Lasse Olsson sårades allvarligt under stridigheterna vid Stockholm men kom därefter att brukas i en lång rad uppdrag i kronans tjänst i Östergötland, Uppland, de norrländska kustlandskapen och i Österbotten som fogde och ståthållare, som häradshövding, underlagman och som bisittare i kungens nämnd. Under det stora ryska kriget fungerade han som högste militärbefäl i Norrland. ► Läs mer
ons 1 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/In Utero
In Utero är det amerikanska grungebandet Nirvanas tredje och sista studioalbum, släppt den 1 september 1993 av skivbolaget Geffen Records. Efter framgångarna med bandets tidigare album Nevermind från 1991 ville Kurt Cobain göra ett mer extremt album med ett råare sound. Nirvana kontaktade därför Steve Albini, som hade sina rötter i noiserockbandet Big Black, för att se om han var intresserad av att producera albumet, vilket han var. Cobain, som skrev de flesta låtarna på albumet, var imponerad av två av Albinis tidigare produktioner, Surfer Rosa av Pixies och Pod av The Breeders, och ville utnyttja Albinis teknik att fånga upp den naturliga atmosfären i inspelningsstudion med hjälp av flera olika mikrofoner utplacerade runt om i studion.
När In Utero lanserades fick det främst positiva reaktioner även om vissa recensenter var kluvna till albumet. Recensionerna handlade främst om hur olikt albumet var jämfört med Nevermind och att det verkade beröra de problem Cobain hade med att hantera berömmelsen han fick i och med Nirvanas genombrott två år tidigare. Albumet har i efterhand benämnts som "Cobains självmordsbrev", eftersom han avled i april 1994, drygt ett halvår efter lanseringen av In Utero. Albumet nådde som bäst plats 1 i USA, Sverige och Storbritannien samt nådde upp på topp 10 i länder såsom Kanada, Australien, Finland och Norge. In Utero har certifierats för 6x platina i Kanada, 5x platina i USA och platina i Frankrike. I Sverige har albumet certifierats för guld. In Utero kom på plats 435 på Rolling Stones lista The 500 Greatest Albums of All Time och nominerades i kategorin Best Alternative Music Album vid Grammy Awards 1994. ► Läs mer
tor 2 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Watchmen
Watchmen (i Sverige tidigare benämnd Väktarna) är en superhjälteserie/serieroman i tolv delar skapad av den brittiske serieförfattaren Alan Moore och den brittiske serietecknaren Dave Gibbons. Serien publicerades först av DC Comics under september 1986 till oktober 1987 och har sedan dess tryckts om upprepade gånger som samlingsalbum. Idén till Watchmen uppstod när Moore lade fram ett förslag till DC som skulle använda sig av superhjältar som företaget hade införskaffat från Charlton Comics. Eftersom Moores ursprungliga förslag skulle gjort flera av de ursprungliga rollfigurerna obrukbara för framtida berättelser övertygade redaktionschefen Dick Giordano honom om att han skulle skapa sina egna seriefigurer istället.
Moore använde handlingen i Watchmen för att återge den samtida oron i samhället och för att kritisera hela superhjältekonceptet. I serieromanen finns en alternativ historieskildring där superhjältar dök upp under 1940- och 1960-talen för att hjälpa USA vinna Vietnamkriget. Landet är på väg mot ett kärnvapenkrig med Sovjetunionen, frilansande maskerade vigilanter har blivit förbjudna och de flesta av de före detta superhjältarna är antingen pensionerade eller så arbetar de för staten. Handlingen kretsar runt den personliga utvecklingen och den kamp som protagonisterna har då de undersöker mordet på en statligt anställd superhjälte och hur de tvingas ut ur sin pensionering, vilket leder till att de senare tvingas avvärja ett kärnvapenkrig som skulle dödat miljontals människor. ► Läs mer
fre 3 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/F/V Scandies Rose
F/V Scandies Rose (Fishing Vessel Scandies Rose) var ett krabbfiskefartyg byggt år 1978 av Bender Shipbuilding i Mobile, Alabama. Ursprungligen döpt Enterprise, registrerades hon i Dutch Harbor, Alaska. Hon fiskade efter trollkrabbor, snökrabbor och stillahavstorsk i både Berings hav och Alaskagolfen. Fartyget blev mer välkänt då dess kapsejsning uppmärksammades i tv-programmet Dödlig fångst.
31 december 2019, klockan 22:00 (AST) mottog USA:s kustbevakning i Kodiak ett nödanrop från båten, som vid det här laget befann sig cirka 4 kilometer (2,5 miles) från Sutwik Island. Endast minuter senare sjönk fartyget. Fem av de sju personerna ombord omkom, bara två hittades och räddades av kustbevakningen. Enligt de två besättningsmännen hade det börjat samlas is på styrbords sida mellan 02:00 och 08:00. Klockan 20:37 hade ansamlingen av is orsakat en tjugogradig slagsida. I ett försök att hitta skydd sydost om Sutwik Island förvärrades slagsidan då båten ändrade riktning. Området som Scandies Rose befann sig i, nära Aleuterna, är ökänt för så kallade "williwaws", starka och plötsliga katabatiska vindar orsakade av den unika geografin. Då fartyget mötte williwaws från styrbord mildrade vindarna slagsidan, när Scandies Rose ändrade riktning så mötte vindarna istället babord sida och förvärrade slagsidan. Detta i kombination med isen på styrbord sida gav upphov till så pass mycket obalans att fartyget kapsejsade. ► Läs mer
lör 4 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Hakarps kyrka
Hakarps kyrka är en kyrkobyggnad i Hakarps socken i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hakarps församling i Huskvarna pastorat. Kyrkan ligger i Hakarps kyrkby och är en rosa korskyrka och sevärdhetskyrka som byggdes 1694. Det har före stenkyrkan funnits två kyrkor: en stavkyrka, som byggts under 1100-talets mitt, samt en kyrka byggd av liggande timmerstockar, vilken uppförts omkring 1283. Timmerkyrkan från 1200-talet revs samtidigt som den nuvarande stenkyrkan byggdes. I den nya kyrkan finns bland annat ett krucifix som tros ha tillhört kyrkan sedan den första byggdes.
När stenkyrkan skulle byggas 1694 hade en kollekt beviljats att gå till församlingen, och kollekten togs upp under påsken. Dock räckte inte pengarna från kollekten till nybyggnationen, och generaltullinspektör Nils Arvidsson Hägerflycht bekostade då den nya kyrkan. Hägerflycht anställde Johan Olsson Ståhle som arbetsledare och en möjlig arkitekt var Erik Dahlbergh. Hägerflycht bekostade den nya kyrkan med 6 000 daler kopparmynt samt 1 700 daler kopparmynt för orgeln och andra inventarier.
I enlighet med den trend som rådde i övriga Sverige under 1800-talet målades många av kyrkans inventarier och möbler över med vit färg, något som emellertid togs bort vid kyrkans 200-årsjubileum 1894. ► Läs mer
sön 5 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark
Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark (engelska: Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway, and Denmark) är en personlig reseskildring skriven av den brittiska 1700-talsfeministen Mary Wollstonecraft. De 25 breven täcker ett brett spektrum av ämnen, från sociologiska reflektioner över Skandinavien och dess invånare till filosofiska frågor som den om personlig identitet. Boken utgavs av Joseph Johnson 1796 och var den sista boken som Wollstonecraft fick utgiven under sin levnadstid.
Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark var Wollstonecrafts populäraste bok på 1790-talet. Boken sålde bra, blev översatt till flera språk och togs emot väl av de flesta kritiker. Filosofen och sedermera Wollstonecrafts make William Godwin sa om boken att "om det någon gång var en boks syfte att få en man att bli förälskad i författaren, så anser jag det vara denna bok". Romantiska diktare som William Wordsworth och Samuel Taylor Coleridge inspirerades av boken. Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark inspirerade läsare att resa till Skandinavien, men intresset för boken minskade dramatiskt efter att William Godwin utgav sin biografi om Mary Wollstonecraft 1798. Biografin orsakade en skandal i och med att den avslöjade Wollstonecrafts självständiga och okonventionella livsstil. ► Läs mer
mån 6 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Simpsons-kortfilmerna
Simpsons-kortfilmerna (på engelska: The Simpsons shorts eller ibland benämnda som Tracey Ullman shorts) är en TV-serie bestående av 48 kortfilmer på cirka 1–2 minuter vardera som under tre säsonger var ett inslag i det amerikanska humorprogrammet The Tracey Ullman Show, innan rollfigurerna fick sin egen TV-serie kallad Simpsons. I kortfilmerna får man följa familjen Simpson som består av Homer, Marge, Bart, Lisa och Maggie. Kortfilmerna skapades av tecknaren Matt Groening, som formgav rollfigurernas utseende och skrev manus till flera av avsnitten. Den första kortfilmen, "Good Night", sändes den 19 april 1987 i USA och den sista kortfilmen, "TV Simpsons", sändes den 14 maj 1989 i USA. TV-serien Simpsons skulle senare ha premiär den 17 december 1989 med julspecialen "Simpsons Roasting on an Open Fire".
Skådespelarna som gjorde rösterna till rollfigurerna i Simpsons-kortfilmerna skulle senare även komma att medverka i Simpsons; Julie Kavner gjorde Marges röst, Nancy Cartwright gjorde Barts röst, Yeardley Smith gjorde Lisas röst och Dan Castellaneta gjorde Homers, Abraham Simpsons och Krustys röster. Homers röst låter annorlunda i dessa kortfilmer än vad den gör i TV-serien, då Castellaneta löst baserade sin röst på skådespelaren Walter Matthaus. De flesta rollfigurernas personligheter är snarlika de som de senare har i Simpsons, dock framställs Lisa som en kvinnlig variant av Bart utan den intelligens hon senare uppvisar i TV-serien. ► Läs mer
tis 7 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Striderna vid Göta älv
Striderna vid Göta älv var en serie av slag och belägringar som ägde rum i Göteborgsområdet under 1717 och 1719, mellan försvarande Sverige, och anfallande Danmark-Norge, under slutskedet av det Stora nordiska kriget.
Sedan Karl XII tvingats att avbryta sitt anfall mot södra Norge 1716, försökte Danmark-Norge under ledning av den unge kommendören Peter Tordenskjold, att blockera Göteborg och anfalla dess nyanlagda flottbas Nya Varvet på våren 1717, men utan framgång. Under sommaren anfölls också Strömstad, även det utan framgång för Tordenskjold. En konsekvens av anfallen blev att den svenska örlogsflottan i Göteborg, Göteborgseskadern, flyttades från staden, framförallt till Marstrand och några mindre fartyg till Strömstad.
Efter Karl XII:s förnyade anfall mot Norge på hösten 1718, och sedan fredsförhandlingar brutit samman under tidiga sommaren 1719, anföll Danmark-Norge återigen Bohuslän. Målet för operationerna var att få ett snabbt slut på kriget med en landförlust för Sverige, men också att få slut på det svenska kaperiet som tog hårt på Danmark-Norge. Strömstad intogs snabbt i början av juli 1719, och den starka Karlstens fästning i Marstrand erövrades av Tordenskjold, delvis med hjälp av psykologisk krigföring. Under striderna i Marstrand sänktes större delen av Göteborgseskadern av egna besättningar, för att inte komma i fiendehänder. Ett följande dansk-norskt anfall mot fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp slogs tillbaka av svenskarna. Innan striderna ebbade ut under hösten 1719 genomförde Tordenskjold återigen ett anfall mot Nya Varvet, med ett mindre antal soldater och mera framgångsrikt än tidigare. ► Läs mer
ons 8 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Nirvana (musikgrupp)
Nirvana var en amerikansk rockgrupp, bildad av sångaren och gitarristen Kurt Cobain samt basisten Krist Novoselic i Aberdeen i Washington 1987. Nirvana hade under sin verksamma tid en rad batterister, av vilka Dave Grohl, som anslöt sig 1990, var mest betydelsefull och den som spelade trummor från genombrottet med albumet Nevermind fram till bandets upplösning 1994.
Nirvana fick sitt kommersiella genombrott med singeln "Smells Like Teen Spirit" från albumet Nevermind som utgavs 1991. Albumets framgångar inledde ett stort uppsving för grungen, en subgenre till alternativ rock. Andra grungeband från Seattle som Pearl Jam, Soundgarden och Alice in Chains ökade också i popularitet i samband med Nirvanas framgångar och som ett resultat blev alternative rock den dominerande musikstilen i radio och TV i USA under tidigt 1990-tal. Som Nirvanas förgrundsfigur omnämndes Cobain av medier som en "talesman för en generation" och Nirvana var ett band som "representerade Generation X". Nirvana släppte sitt sista studioalbum, In Utero 1993.
Nirvanas karriär slutade med Cobains död i april 1994, men trots detta ökade bandets popularitet under åren som följde. Den 8 oktober 2002 släpptes singeln You Know You're Right, en ofullbordad demo från bandets sista session, i samband med utgivningen av samlingsalbumet Nirvana. Sedan sin debut har Nirvana sålt över 50 miljoner skivor världen över. Nirvana spelas än idag ofta av radiostationer världen runt. ► Läs mer
tor 9 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Mary Rose
Mary Rose var ett örlogsfartyg som ingick i Henrik VIII:s flotta under första hälften av 1500-talet. Under fyra årtionden var det ett av de största skeppen i den engelska flottan och ett av de första segelfartyg som byggdes enbart för krig. Mary Rose är idag känd eftersom hon sjönk den 19 juli 1545 i ett sjöslag i Solentsundet mellan Isle of Wight och det engelska fastlandet. Vraket grävdes ut från början av 1970-talet och bärgades i oktober 1982 i ett av de kostsammaste och mest komplicerade marinarkeologiska projekten någonsin. Trots att skeppet till stor del brutits ned är de kvarvarande delarna idag ovärderliga som ett tidsdokument från det tidiga 1500-talets England. Utgrävningen och bärgningen av Mary Rose blev en milstolpe inom marinarkeologin som är jämförbar med projektet kring det svenska 1600-talsskeppet Vasa. Tusentals fynd har bärgats tillsammans med skeppet och har gett en god inblick i många aspekter av dess samtid, i vardag såväl som i krig. En stor del av föremålen visas i Mary Rose Museum i Portsmouth. Efter fullbordandet av fartygets konserveringsprocess ställdes det ut i ett permanent, specialbyggt museum som öppnade 2013. ► Läs mer
fre 10 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Qianling
Qianling (kinesiska: 乾陵, Qiánlíng) är ett gravkomplex från den kinesiska Tangdynastin (618–907). Här är kejsar Gaozong och hans fru kejsarinnan Wu Zetian begravda. Qianling är det mest extravaganta och bäst bevarade mausoleet från Tangdynastin. Qianling domineras av en lång och bred processionsväg kantad av stora statyer som leder fram till Liangberget som innehåller gravkamrarna. Gravkomplexet finns 75 km nordväst om Xi'an i Kina.
Tangdynastin var en av Kinas verkliga storhetstider och grundades år 618 av Li Yuan. Li Yuans barnbarn Li Zhi blev Tangdynstins tredje kejsare och regerade under namnet Gaozong fram till sin död 683. Bygget av Qianling initierades av kejsarinnan Wu Zeitian precis efter att kejsaren avlidit. I augusti 684 begravdes kejsar Gaozong i Qianling. Kejsarens fru, kejsarinnan Wu Zetian, blev några år efter sin makes död Kinas enda kvinnliga monark och hon regerade Kina från år 690 fram till 705 då hon även avled. År 706 lät kejsar Zhongzong begrava henne som kejsarinnan Wu Zetian tillsammans med sin make i Qianling trots att det fanns stort politiskt motstånd mot detta. Mausoleet var färdigställt år 684 men byggdes ut fram till 706. ► Läs mer
lör 11 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Tillsammans
Tillsammans är en svensk-dansk-italiensk dramakomedifilm, skriven och regisserad av Lukas Moodysson, som hade svensk biopremiär den 25 augusti 2000. Filmen utspelar sig i bostadskollektivet "Tillsammans" i en förort till Stockholm under 1970-talet. Den skildrar en grupp människor som i kollektivet försöker leva tillsammans enligt socialistiska och feministiska ideal. Handlingen kretsar främst kring Elisabeth (spelad av Lisa Lindgren), som flyttar in i kollektivet med sina två barn efter att ha lämnat sin alkoholiserade make Rolf (spelad av Michael Nyqvist). I kollektivet möter de en mångfald av rollfigurer med sina egna utmaningar och drömmar, inklusive Elisabeths bror Göran (spelad av Gustaf Hammarsten), som är kollektivets snälla men konflikträdda ledare, samtidigt som Rolf försöker bättra sig själv för att kunna vinna tillbaka sin familj.
Lukas Moodysson skapade Tillsammans med inspiration från olika källor, såsom konstutställningen Hjärtat sitter till vänster (1998), tv-serien Hammarkullen (1997) och Jarl Hammarbergs dokumentära bok Mina kvinnor, min storfamilj (1972), för att skildra kollektivrörelsens komplexitet och ideal under 1970-talets Sverige. Han ville med filmen belysa både positiva och negativa aspekter av kollektivboende, betona vikten av kompromiss och gemenskap, och presentera en mångfacetterad bild av människor och deras motsägelsefullhet. Han anlitade konstnären Carl Johan De Geer för att med hans hjälp kunna skapa en autentisk kollektivmiljö för filmen, vilket inkluderade att hitta och inreda ett slitet hus i Trollhättan som inspelningsplats. Filmen spelades in mellan oktober och december 1999 i Trollhättan och producerades av Memfis Film i samproduktion med Film i Väst, Zentropa, Key Films och Sveriges Television. ► Läs mer
sön 12 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Skolhusarkitektur i Sverige
Skolhusarkitektur som en egen byggnadsform började i Sverige etablera sig i samband med att folkskolestadgan som skulle ge barn baskunskaper i olika ämnen antogs 1842. De nya bestämmelserna ledde till en boom för skolhusbyggen i mitten av 1800-talet. På 1860-talet fanns ungefär 700 nya skolhus i landet. Under nästkommande decennium ökade siffran till över 2 000. Svensk skolhusarkitektur kan indelas i flera perioder, påverkade av rådande politiska strömningar.
På 1860- och 1870-talen utgav Svenska staten särskilda typritningar för folkskolehus på landsbygden och i mindre städer. I Sveriges större städer uppfördes under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet monumentala läroverk ritade av framstående arkitekter. Folkhemmets skolbyggnader från 1940- och 1950-talen skapades också av välkända arkitekter, men nu stod funktionen i fokus och krav på en skolmiljö med effektiva utrymmen för verksamheten. Skolan skulle även användas som ett instrument för att minska klassklyftorna. Skolöverstyrelsen upprättade byggregler och standardritningar som i detalj bestämde klassrumsstorlek och inredning. ► Läs mer
mån 13 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Skara Brae
Skara Brae är en förhistorisk bosättning i Bay of Skaill på västkusten av Mainland på Orkneyöarna i Skottland. Bosättningen består av åtta stenhus och beboddes uppskattningsvis mellan 3180 och 2500 f. Kr. Husen är förbundna med passager på ett sätt som gör att bosättningen kan sägas vara den första i området med karaktären av renodlad by. Arkeologerna uppskattar att bosättningen som mest hyste 50–100 personer.
Skara Brae har kallats ”Skottlands Pompeji” eftersom fornlämningen är så välbevarad. På grund av den omgivande sanden och husens isolering mot kyla, har både byggnaderna och deras innehåll skyddats på ett anmärkningsvärt sätt genom årtusendena.
Byn upptäcktes genom att den kom i dagen i de svåra stormar som tidvis härjar Orkneyöarna. Det skedde 1850 och sedan 1924. Bosättningen blev föremål för utgrävning i slutet av 1850-talet och 1928–1930. En omsorgsfull arkeologisk undersökning skedde först på 1970-talet. ► Läs mer
tis 14 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Östra Nordstaden
Östra Nordstaden är en del av stadsdelen Nordstaden i centrala Göteborg. Den präglades fram till slutet av 1960-talet av 1600-talets stadsplan och de flesta byggnaderna var då uppförda i början av 1800-talet. Stadsdelen drabbades fram till år 1813 av flera omfattande stadsbränder, då stora delar av området förstördes. I den nordöstra delen gränsade stadsdelen till det tidigare fästningsverket, vilket omgav staden. Sedan fästningsverket rivits under första delen av 1800-talet, anlades nya byggnader och torg där fästningsverket tidigare legat.
Historiskt fanns det tio kvarter i Östra Nordstaden, men genom rivningarna och uppförandet av nya kontors- och affärshus under 1960- och 1970-talen slogs flera kvarter samman, så att området numera endast omfattar tre kvarter. Vissa gator och torg utgick i och med den nya stadsplanen, medan andra fick ändrade sträckningar.
Bland de verksamheter, som fanns i området under 1800-talet, märks tobaksfabriker, brännvinstillverkaren O.P. Andersson & Son, Kjellbergska flickskolan, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, samt olika handelshus. Kronobageriet och stadens slakthus låg i kvarteret Kronobageriet från 1600-talet fram till 1890-talet respektive år 1835. I området fanns flera hotell för emigranter och många mindre företag – vid inledningen av omdaningen uppgick antalet till 258 företag.
Genom Projekt Östra Nordstaden under åren 1959–1975 omdanades och ”sanerades” hela Östra Nordstaden till köpcentrumet Nordstan. Projektet drevs helt i privat regi av flera byggbolag, vilka samverkade i det gemensamma bolaget Östra Nordstaden AB & Co. Kommanditbolag. Projektets finansiering utfördes av fyra banker. Kommunens fastigheter och gator inom området överläts till kommanditbolaget och kommunen beslutade om nödvändig expropriering. ► Läs mer
ons 15 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Morton Smith
Morton Smith (1915–1991) var professor i antikens historia vid Columbia University i New York.
Morton Smith var en erkänd expert på antikens historia med inriktning på judendomen, kristendomen och mysteriekulter. Han betraktas som en av det sena 1900-talets mest lärda och framstående forskare inom disciplinen den tidiga kristendomens historia och som en historiker med mycket omfattande kännedom om antiken. Hans vetenskapliga bidrag spänner över många forskningsfält, som den grekiska och romerska antikens litteratur, Nya testamentet, patristiken och judendomen.
Morton Smith var också en manuskriptjägare som reste, undersökte och katalogiserade många handskriftssamlingar i kloster och bibliotek i Europa och Mellanöstern. Det var i samband med en sådan resa 1958 som han upptäckte det som han skulle bli mest känd för. I munkklostret Mar Saba i Israel fann han ett brev som uppgavs vara skrivet av den kristne teologen och filosofen Klemens av Alexandria (omkring 150–215), som under en period var verksam som ledare för kateketskolan i Alexandria. Brevet innehöll två utdrag ur en längre utgåva av Markusevangeliet, en text som Smith valde att benämna Hemliga Markusevangeliet (”Secret Gospel of Mark”). ► Läs mer
tor 16 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Psilanderaffären
Psilanderaffären var en incident som inträffade i Skálafjørður nära Tórshavn på Färöarna den 20 juni 1940 då de fyra svenska jagarna HMS Psilander, Puke, Romulus och Remus uppbringades av Royal Navy. Tillslaget skall ha skett av oro för att tyska flottan annars skulle uppbringa jagarna och ta dem i tysk tjänst när de lämnat Nordsjön.
Att svenska jagare befann sig vid Färöarna, vid en för Storbritannien kritisk tidpunkt i juni 1940, berodde på det akuta behov av krigsmateriel som uppstod på svensk sida vid andra världskrigets utbrott i september 1939. Italien var ett av få länder som kunde sälja lämplig materiel och ett snabbt inköp av fyra jagare genomfördes. Fartygen testades i La Spezia under mars och april 1940. Efter en lång och dramatisk hemresa, fördröjd bland annat av hastigt uppkomna reparationsbehov och svårigheten att skaffa drivmedel, hamnade jagarna tillsammans med medföljande passagerarfartyget Patricia och tankern Castor vid Färöarna, sedan striderna i Västeuropa tvingat fartygen att undvika området runt Engelska kanalen.
En dryg vecka senare återfick Sverige de beslagtagna jagarna efter intensiv diplomatisk aktivitet, och fartygen kunde slutligen segla till Göteborg. Eftersom jagarstyrkans befälhavare kommendörkapten Torsten Hagman hade överlämnat rustade svenska örlogsfartyg till främmande makt utan strid, ifrågasattes hans handlande och förberedande förhör hölls vid fältkrigsrätten vid västkustens marindistrikt. Då ärendet inte gick vidare till rättegång blev Hagman heller aldrig offentligt friad i domstol för sitt beslut. ► Läs mer
fre 17 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Jane Seymour
Jane Seymour, född mellan 1507 och 1509, död 24 oktober 1537, var engelsk drottning samt Henrik VIII:s tredje hustru från 1536 till sin död. Hon påbörjade sin bana vid hovet genom att anställas vid Katarina av Aragoniens hov. Katarinas äktenskap med Henrik VIII förklarades ogiltigt 1533, och han gifte sig istället med Anne Boleyn. Jane tvingades då återvända hem till Wolfhall, och där vänta på äktenskapsförfrågningar. Då inget lämpligt äktenskap kunde arrangeras anställdes hon vid okänd tidpunkt även vid Annes hov.
År 1536 skall Jane ha träffat Henrik VIII för första gången, och kungen uppvaktade Jane, trots att Henrik och Anne var gifta. Anne skall ha funnit Jane sittande i Henriks knä, och då ställt till med en stor scen. Den 19 maj 1536 avrättades Anne, och dagen efter förlovades Henrik och Jane officiellt. Den 30 maj gifte de sig, och den 4 juni utropades Jane till drottning. Hon kröntes dock aldrig, då Henrik ville vänta med kröningen tills en son fötts. Året därefter, 1537, blev Jane gravid. Den 12 oktober födde hon Edvard, som senare kom att efterträda Henrik som kung. Förlossningen ledde dock till att Jane insjuknade i barnsängsfeber och avled den 24 oktober. Hon begravdes kungligt i St. George's Chapel, Windsor, och är den enda av Henriks drottningar som fått dela hans gravrum. Efter Jane tog det tre år innan han tog en ny hustru. Som mor till Henriks ende överlevande son anses Jane ofta ha varit den hustru Henrik hållit främst. ► Läs mer
lör 18 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/George B. McClellan
George Brinton McClellan, född 3 december 1826, död 29 oktober 1885, var en amerikansk generalmajor i unionsarmén (Nordstaterna) under amerikanska inbördeskriget. Han var också Demokraternas presidentkandidat i presidentvalet 1864 mot Abraham Lincoln och guvernör i New Jersey 1878–1881.
Under det amerikanska inbördeskriget organiserade McClellan den kända Potomac-armén och tjänstgjorde en kort tid som högste militäre befälhavare för unionsarmén. I krigets inledning spelade McClellan en viktig roll för att sätta upp en vältränad och organiserad armé för unionen. McClellan var noggrann när han planerade och förberedde sig, men dessa personlighetsdrag kan ha begränsat hans förmåga att utmana aggressiva motståndare på ett högrörligt slagfält. Han övervärderade oftast motståndarnas styrkor och tvekade i att använda större arméenheter; han lämnade ofta stora delar av sin armé sysslolös vid avgörande tillfällen.
General McClellan misslyckades också med att behålla president Abraham Lincolns förtroende. Han var dessutom hånfull och ohörsam mot presidenten som överbefälhavare. Sedan han fråntagits sitt befäl blev han Demokraternas kandidat i presidentvalet 1864 och förlorade mot Lincoln. Hans parti hade ett antikrigsprogram med löfte om att avsluta kriget och förhandla med Konfederationen. ► Läs mer
sön 19 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Horae Canonicae
Horae Canonicae är en diktsvit bestående av sju dikter, skriven av den engelske poeten W. H. Auden. Dikterna skrevs mellan 1949 och 1955, men bakgrundsarbetet och studierna inför dikternas tillkomst påbörjades redan 1947.
Diktsvitens titel syftar på den kristna kyrkans tidegärd. De sju dikterna som ingår i sviten refererar också till tidegärden, men till dess beståndsdelar: "Prime", "Terce", "Sext", "Nones", "Vespers", "Compline" och "Lauds". Var och en av dessa delar syftar på en specifik tid av dagen för bön. Centrala teman i sviten rör alla kristen historia, framförallt långfredagen och korsfästelsen samt syndafallet.
De två första dikterna i sviten, "Prime" och "Nones", utgavs först i samlingen Nones (1951). Horae Canonicae gavs i sin helhet ut i The Shield of Achilles (1955). ► Läs mer
mån 20 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Horae Canonicae
tis 21 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Ärlesolfjäderstjärt
Ärlesolfjäderstjärt (Rhipidura leucophrys) är en tätting som förekommer i Australien, Nya Guinea, Salomonöarna, Bismarckarkipelagen och i östra Indonesien. Den är en vanlig och välkänd fågel över stora delar av sitt utbredningsområde där den lever i de flesta typer av biotoper förutom tät skog. Den är 19–21,5 cm lång och har en kontrasterande fjäderdräkt med nästan helt svart ovansida och vit undersida. Könen är lika. Det finns tre erkända underarter: leucophrys som förekommer i centrala och södra Australien, den mindre picata i norra Australien, och den större melaleuca i området kring Nya Guinea. Arten är inte nära besläktad med ärlorna utan är den största arten inom familjen solfjäderstjärtar (Rhipiduridae) som tillsammans med bland andra kråkfåglar, drongoer och paradisfåglar bildar en grupp bland tättingarna. På svenska kallas arten ibland också ärleflugsnappare, trots att den inte hör till familjen flugsnappare (Muscicapidae).
Ärlesolfjäderstjärten är en insektsätare som födosöker i öppna habitat, likt flugsnapparna, och dess trivialnamn härstammar ifrån denna vana tillsammans med att den vaggar på stjärten, likt en ärla, när den födosöker på marken. Den är aggressiv och revirhävdande och mobbar mycket större fåglar som kookaburra och kilstjärtsörn. Arten har anpassat sig väl till människans landskap och den är en vanlig fågel på stadens gräsmattor, i parker och i trädgårdar. Ärlesolfjäderstjärten är vanligt förekommande inom aboriginernas folklore över hela Australien, bland annat som fågeln som bringade dåliga nyheter eller som stal hemligheter. ► Läs mer
ons 22 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Kungsfågel
Kungsfågel (Regulus regulus) är en mycket liten tätting som numera oftast placeras i familjen kungsfåglar (Regulidae). Både dess vetenskapliga namn och dess svenska trivialnamn syftar på kunglighet och anspelar i förlängningen på kungsfåglarnas färgstarka gyllene hjässband. Arten delas in i en rad underarter med stor geografisk spridning som omfattar merparten av Eurasien och öarna i Makaronesien. Det råder inte konsensus kring hur beståndet av kungsfåglar på Kanarieöarna ska behandlas rent systematiskt. Vissa kategoriserar beståndet som en underart till kungsfågeln och andra behandlar det som en egen art. De norra och östliga häckningsbestånden av kungsfågel är flyttfåglar, och övervintrar längre söderut, medan de sydligare är stannfåglar. Under stränga vintrar minskar de nordliga stannfågelsbestånden kraftigt.
Kungsfågeln är Europas minsta fågel med en längd på cirka 9 centimeter och en vikt på 5–6 gram. Den har grönaktig ovansida, vitaktig undersida och dubbla vingband. Det grå ansiktet kontrasterar mot det svarta ögat och det färgstarka centrala hjässbandet, vilket är orange och gult hos hanen, men enbart gult hos honan. Hjässbandets korta fjädrar kan resas till en liten kam och används i uppvisningssyfte under häckningen. Kungsfågeln påminner om brandkronad kungsfågel och de båda arterna har till stor del överlappande europeiska utbredningsområden, men den senare skiljer sig ifrån kungsfågeln med sina bronsfärgade skuldror och tydliga huvudteckning. Kungsfågelns sång är ett antal upprepade tunna, höga toner som är något mer högfrekventa än de övriga släktingarnas sång. ► Läs mer
tor 23 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Anfallet mot Nya Varvet (1717)
Anfallet mot Nya Varvet (1717) var en militär drabbning i Göta älvs mynning natten och tidiga morgonen den 2–3 maj (g.s.) 1717, mellan en anfallande dansk flottstyrka och svenska försvarare. För att få slut på den svenska kaperiverksamheten utförde den unge kommendören Peter Tordenskjold ett anfall mot hamn- och varvsanläggningarna i Göteborg natten till 3 maj 1717.
På grund av oenighet mellan danska officerare gick överraskningsmomentet förlorat och svenskarna fick tid att organisera försvaret. Efter ett antal timmars strid i Göta älvs mynning slogs anfallet tillbaka. Tordenskjolds omdöme i samband med genomförandet av attacken ifrågasattes senare av hans överordnade. ► Läs mer
fre 24 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer, född 12 januari 1783 på Ransäters bruk i Värmland, död 23 april 1847 i Stockholm, var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsättare. Han var en av de största estetikerna och idégivarna i den svenska romantiken. Han betraktas som en av den svenska nationalismens fäder, och efter 1838 blev han även en betydelsefull förespråkare av liberalism. Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet från 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien. Han var vidare rektor för Uppsala universitet under åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. Som representant för universitetet var han ledamot av prästeståndet i ståndsriksdagen under åren 1828–1830 och 1840–1841. Han var vidare medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna.
Geijer medverkade till att föra konservatismen till den svenska politiska idédebatten. Han bidrog vidare till att slaveriet avskaffades i den dåvarande svenska kolonin Saint-Barthélemy, påverkade med sin teologi Nathan Söderblom och Einar Billing samt var en föregångare med sin "jag-du-filosofi". Nordisk familjebok skriver att det var Geijer som möjliggjorde att liberalismen inträdde i Sverige utan de revolutionära brytningar som skedde i Frankrike, och att han skapade en någorlunda svensk form av liberalism. Henrik Schück hävdade att Geijer gjorde historieämnet i Sverige till en vetenskap. ► Läs mer
lör 25 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Erik Gustaf Geijer
sön 26 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Fri vilja
Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion. Med fri vilja menas att förnuft bara i viss utsträckning styr handlingar – oberoende av naturliga och övernaturliga faktorer. Ibland definieras den fria viljan som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Den fria viljan ses av flera livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Den står i skarp kontrast till fatalismen.
Med det mekanistiska tänkandets inträde i vetenskapen ifrågasattes den vardagliga uppfattningen om människors fria vilja, även om detta även hade gjorts tidigare på andra grunder. Inom filosofin skiljs determinism och indeterminism, det vill säga huruvida naturen är helt orsaksbunden eller inte, och mellan kompatibilism och inkompatibilism, det vill säga huruvida den fria viljan är förenlig med en helt deterministisk värld. Det finns ingen allmänt accepterad definition av "fri vilja", vilket är en av anledningarna till en utbredd oenighet. ► Läs mer
mån 27 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Järnvägstunnlar i Stockholms län
De första järnvägstunnlarna i Stockholms län anlades i samband med att Västra stambanan drogs till staden 1860, då Nyboda tunnlar byggdes. Det var 26 år tidigare än Brunkebergstunneln som var en av de första vägtunnlarna i staden. Nästa stora tunnelprojekt genomfördes med sammanbindningsbanans tillkomst. Då sprängdes Södra tunneln under Södermalm som blev klar år 1870. Stadsgårdstunneln blev Stockholms tredje stora tunnelbygge för järnvägen. Den invigdes 1893 och var då med sina 638 meter Sveriges längsta järnvägstunnel.
Det senaste stora tunnelprojektet för järnvägen i Stockholm är Citybanan för Stockholms pendeltåg, som öppnades 2017, där passagen under Söderström med Söderströmstunneln är en av Sveriges mest komplicerade infrastrukturanläggningar i modern tid. ► Läs mer
tis 28 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Lukas Moodysson
Karl Fredrik Lukas Moodysson, född 17 januari 1969 i Lund, är en svensk filmregissör, manusförfattare, poet och romanförfattare. Han är mest känd för sina filmer som behandlar ämnen som barndom, identitet, familjedynamik samt globala och sociala frågor. Hans arbete inom film har gjort honom hyllad både nationellt och internationellt som en av Sveriges mest framstående filmskapare.
Under 1990-talet studerade Moodysson spelfilmsregi vid Dramatiska Institutet i Stockholm, där han regisserade ett antal kortfilmer. Han fick sitt stora genombrott som filmregissör och manusförfattare med långfilmen Fucking Åmål (1998), och både den och hans efterföljande film, dramakomedin Tillsammans (2000), blev stora biosuccéer både i Sverige och internationellt. Hans nästa film Lilja 4-ever (2002) har använts som utbildningsfilm för att belysa frågor kring människohandel och prostitution. Efteråt har Moodysson regisserat och skrivit manus till dokumentärfilmen Terrorister – en film om dom dömda (2003), de experimentella filmerna Ett hål i mitt hjärta (2004) och Container (2006), dramafilmen Mammut (2009), ungdomsfilmen Vi är bäst! (2013), miniserien Gösta (2019) och uppföljaren Tillsammans 99 (2023).
Moodysson växte upp med ett tidigt intresse för poesi och litteratur. Han debuterade som 18-årig poet med diktverket Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner (1987) och romandebuterade med Vitt blod (1990). Han fortsatte sedan att skriva fler diktsamlingar och självbiografiska romaner. Han var medlem i den litterära grupperingen Malmöligan fram till dess splittring 1993. Han är sedan 1994 gift med serietecknaren och författaren Coco Moodysson. ► Läs mer
ons 29 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Stjärna
En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusförorening. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.
Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemiska sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och dess slutgiltiga öde. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung–Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium. ► Läs mer
tor 30 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Fräsmaskin
En fräs är en maskin för skärande bearbetning i metall och andra solida material. Den grundläggande idén är att använda ett roterande skärande verktyg, som kan lutas i olika vinklar allt medan arbetsstycket eller verktyget transporteras i längdled, djupled, höjdled eller kombinationer därav. För att kunna förflytta arbetsstycket på ett stabilt och säkert sätt, sätts det fast på ett bord med profilspår, där skruvförband med motsvarande profilhuvud kan fästa arbetsstycket. Detta kan till exempel ske med direkt fastspänning, med spännvinklar eller via olika typer av skruvstycken. I motsats till borrning, där normalt bara borrverktyget förflyttas utefter sin egen axel, har traditionellt fräsens verktyg roterat stationärt och arbetstycket har förflyttas under den skärande bearbetningen. När det gäller moderna CNC-styrda bearbetningsmaskiner används ofta en kombination av rörelser. Fräsverktygen är utformade efter aktuellt krav på skärprofil och för att kunna motstå de radiella eller axiella krafter som förekommer.
De skärande verktygen är ofta gjorda i snabbstål eller hårdmetall och roterar med hög hastighet, upp till flera tusen varv i minuten. De skärande verktygen kan ha olika form och antal skärande eggar, vilka i kombination med dess rotation – och arbetsstyckets förflyttning – skapar en materialavverkande zon. Typiska arbetsuppgifter kan vara plan- eller profilfräsning, håltagning, borrning, försänkning, spårning eller gängning. ► Läs mer
fre 31 oktober – Wikipedia:Utvald artikel/Bohus fästning
Bohus fästning är numera en ruin av en fästning, som började byggas 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Ruinen är belägen på en 40 meter hög klippa på Bagaholmen i Nordre älv, vid Göta älvs norra utloppsarm i den sydöstra delen av Kungälv, cirka två mil norr om Göteborg.
Fästningen har gett namn åt landskapet Bohuslän. Den har under sin 700-åriga historia kontrollerats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid. Fästningen är statligt byggnadsminne sedan den 25 januari 1935. ► Läs mer
lör 1 november – Wikipedia:Utvald artikel/Anna av Storbritannien
Anna av Storbritannien, eller Anna Stuart, född 6 februari 1665, död 1 augusti 1714, blev drottning av England, Skottland och Irland 8 mars 1702. Då England och Skottland den 1 maj 1707 enades i ett enda kungarike, blev Anna Storbritanniens första regent. Hon regerade till sin död och hon blev den sista monarken i huset Stuart. Hon efterträddes av släktingen Georg I, av huset Hannover.
Annas liv var fyllt av kriser i samband med tronföljden. Hennes katolske far, Jakob VII och II, hade avsatts 1688; hennes svåger och syster hade blivit monarker som Vilhelm III och Maria II. Anna led av Hughes syndrom eller 'klibbigt blod' vilket ledde till missfall och dödfödda barn.
Att både Anna och hennes syster misslyckades att få någon arvinge som överlevde barndomen ledde till en tronföljdskris, eftersom i brist på en protestantisk tronföljare kunde den katolske Jakob Edvard Stuart (the "Old Pretender", "den gamle pretendenten"), son till Jakob II, försöka göra anspråk på tronen. Då det skotska parlamentet kunde vägra att acceptera det engelska parlamentets val så användes olika metoder, som att försämra den skotska ekonomin genom handelsrestriktioner för att försäkra sig om att Skottland skulle samarbeta. Act of Union 1707 (som enade England och Skottland som Storbritannien) var ett resultat av de förhandlingar som följde. ► Läs mer
sön 2 november – Wikipedia:Utvald artikel/Cully Wilson
Carol William "Cully" Wilson, född Karl Erlendson 5 juni 1892 i Winnipeg, död 6 juli 1962 i Seattle, var en kanadensisk professionell ishockeyspelare aktiv åren 1910–1932. Cully Wilson spelade för Toronto Blueshirts i NHA 1912–1915 och med Seattle Metropolitans i PCHA 1915–1919. I NHL representerade han Toronto St. Patricks, Montreal Canadiens, Hamilton Tigers och Chicago Black Hawks. Perioden 1923–1926 spelade Wilson för Calgary Tigers i WCHL och WHL.
Wilson vann Stanley Cup två gånger, 1914 med Toronto Blueshirts och 1917 med Seattle Metropolitans. Han spelade dessutom Stanley Cup-final med Seattle Metropolitans 1919 och med Calgary Tigers 1924. År 1919 avbröts finalserien mellan Seattle Metropolitans och Montreal Canadiens vid ställningen 2-2 i matcher på grund av spanska sjukan och 1924 förlorade Calgary Tigers finalserien mot Montreal Canadiens med 0-2 i matcher.
Cully Wilson, som kom från en isländsk-kanadensisk familj, var beryktad för sin oömma spelstil och ledde NHA, PCHA och NHL i utvisningsminuter säsongerna 1914–15, 1919 respektive 1919–20. Efter PCHA-säsongen 1919 stängdes Wilson av från spel av ligan sedan han gjort sig skyldig till ett överfall på Vancouver Millionaires center Mickey MacKay. ► Läs mer
mån 3 november – Wikipedia:Utvald artikel/Hjärtdjur
Hjärtdjur (tyska: Herztier) är en roman av Herta Müller som ursprungligen publicerades på tyska år 1994 samt i svensk översättning av Karin Löfdahl 1996. Romanen, som har kallats för Müllers mest kända, handlar om fyra personer som bor och lever i det kommunistiska Rumäniens totalitära polisstatssamhälle fram till att de flyr till Tyskland. Romanen utspelar sig under 1970- och 80-talen. Berättaren är en oidentifierad ung kvinna som tillhör Rumäniens tyska minoritet, mycket likt författaren själv. Müller har sagt att romanen skrevs "till minne av mina rumänska vänner som mördades under Nicolae Ceaușescus styre." Romanen vittnar om regimens övergrepp, i synnerhet mot den tyska minoritetsbefolkningen, och det påföljande traumat. Normala relationer mellan människor blir omöjliga genom bristen på yttrandefrihet, de ständigt närvarande hotet om våld, fängelse och avrättning samt misstanken att även den närmsta vän kan vara en förrädare. Romanen är skriven i en parataktisk stil med många tillbakablickar och tidsbyten, med ett språk som ger en inblick i traumat och förtrycket.
I sin tyska originalutgåva, samt den nederländska översättningen, fick romanen enbart ljummen uppmärksamhet, men uppmärksammades av den internationella publiken när den översattes till engelska. Romanen hamnade på bästsäljarlistan på Amazon.com när Müller tillkännagivits 2009 års nobelpris i litteratur. ► Läs mer
tis 4 november – Wikipedia:Utvald artikel/Gamla Göta landsväg
Gamla Göta landsväg eller Göta landsväg var en medeltida färdväg som gick från Stockholm över Södertörn, mot Götaland. Innan Stockholm grundades fanns här den forntida Tingsvägen som ledde till Svartlöten, där ting hölls varje vår och höst. När Stockholm grundades på 1250-talet infogades den gamla tingsvägen i den allmänna tillfartsvägen till staden och kom då att kallas Göta landsväg.
Vägsträckningen över Årstafältet är den bäst bevarade delen och numera ett fornminne. Göta landsväg miste sin betydelse som huvudled under senare delen av 1600-talet, när den "Nya landsvägen" (numera Gamla Södertäljevägen) över Hornstull tillkom.
För den som på 1500-talet skulle färdas landvägen söderut från Stockholm, var Göta landsväg det enda alternativet. Vägen har anor åtminstone från medeltiden. Förmodligen var den redan upptrampad på bronsåldern eller ännu tidigare. ► Läs mer
ons 5 november – Wikipedia:Utvald artikel/Krutkonspirationen
Krutkonspirationen år 1605 var ett försök av några katoliker i England att lönnmörda Jakob I av England genom att spränga det engelska överhuset i Westminsterpalatset. Konspirationen misslyckades och flertalet av konspiratörerna arresterades, dömdes och avrättades kort därefter. Upphovsman och ledare var Robert Catesby, som var missnöjd med kung Jakobs sätt att styra landet. Han planerade därför att spränga det brittiska överhuset i Westminsterpalatset under parlamentets högtidliga öppnande den 5 november 1605. Efter detta dåd var planen att starta ett uppror i Midlands i syfte att kidnappa Jakobs dotter Elisabet Stuart och göra henne till drottning. Catesby värvade tolv konspiratörer. Guy Fawkes, som under många år stridit som legosoldat, var den som skulle genomföra själva sprängningen.
Konspirationen avslöjades genom ett anonymt brev skickat den 26 oktober 1605 till William Parker, 4:e baron Monteagle. Fawkes arresterades på plats och när de övriga konspiratörerna fick veta att de var avslöjade valde flertalet att fly London. Den 7 november nådde de Holbeche House, på gränsen till Staffordshire. Morgonen därpå anlände sheriffen av Worcester, tillsammans med en styrka på cirka tvåhundra män och en eldstrid utbröt, i vilken bland annat Catesby och Percy dödades. De överlevande konspiratörerna arresterades och vid rättegången mot dem den 27 januari 1606 dömdes samtliga för högförräderi. Konspiratörerna avrättades i slutet av denna månad genom avrättningsmetoden hängning, dragning och fyrdelning. ► Läs mer
tor 6 november – Wikipedia:Utvald artikel/Judasbrevet
Judasbrevet (grekiska: Ιούδα επιστολή) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur. Brevet består av endast 25 verser och är en av Nya testamentets och Bibelns kortaste böcker. Det är det sista av Nya testamentets så kallade katolska brev; katolsk i betydelsen allmän i och med att det i likhet med de övriga sex katolska breven, då Jakobsbrevet, Första Petrusbrevet, Andra Petrusbrevet och de tre Johannesbreven, inte anses vara riktat till en bestämd person eller församling. Majoriteten av dagens forskare menar dock att brevet är riktat till just en specifik församling.
Författaren av Judasbrevet verkar känna till Jakobsbrevet, och Judasbrevet används i sin tur av författaren av Andra Petrusbrevet. Brevet uppges vara skrivet av Judas, Jakobs bror, och den tidiga kyrkan ansåg denne Judas vara den Judas som uppges vara bror till såväl Jesus som Jakob. Även dagens forskare anser att det är denne Judas som avses, men är däremot delade vad gäller synen på huruvida brevet verkligen har skrivits av Jesu bror Judas eller inte.
Vem författaren var är svårt att avgöra och brevet tillhör de mer ifrågasatta skrifterna i Nya testamentet. Merparten av forskarna anser att brevet är ett pseudonymt verk, eller en pseudepigraf. Det dateras inom ett vitt tidsspann, där det oftast förläggs inom perioden cirka år 50 till en bit in på 100-talet. De som menar att Judas trots allt är författaren föredrar den tidigare perioden, oftast 50–70. Som regel dateras dock brevet till omkring sekelskiftet år 100, med vissa som föredrar en något senare tid, medan måhända fler förordar perioden 80–100. ► Läs mer
Sektionen Utvald artikel på huvudsidan lyfter fram en av Wikipedias utmärkta artiklar.
Sammanfattningar av utvalda artiklar för huvudsidan: 6 nov–21 jan · 22 jan–8 apr · 9 apr–24 jun · 25 jun–9 sep · 10 sep–6 nov
Arkiv av tidigare utvalda artiklar på huvudsidan: 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009
I dag är det tisdag 12 november 2024, vecka 46 - Rensa sidans cache