Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk om 38 till 41 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (31,9 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 86 procent. De talar uzbekiska, ett sydöstligt turkspråk.

Uzbeker
O‘zbeklar
Uzbeker från Tasjkent och Karategin under 1880 talet.
Antal sammanlagt
38 till 41 miljoner
Regioner med betydande antal
Uzbekistan Uzbekistan 31 929 309
Afghanistan Afghanistan 5 500 000
Tadzjikistan Tadzjikistan 2 300 000
Kirgizistan Kirgizistan 1 254 262
Kazakstan Kazakstan 967 252
Turkmenistan Turkmenistan 1 200 000
Ryssland Ryssland 599 862
Kina Kina 64 800
Språk

uzbekiska, ryska, persiska

Religion

Sunni-islam

Större grupper av uzbeker lever även i Afghanistan (5,5 miljoner), Tadzjikistan (2,3 miljoner), Kirgizistan (1,2 miljoner), Turkmenistan (1,2 miljoner), Kazakstan (967 252), Ryssland (599 862), Pakistan (283 000), Mongoliet (18 000), Xinjiang-provinsen i Kina (64 800 ; uzbekerna är en av landets 56 officiella nationaliteter)[1] samt Ukraina (43 400); mindre grupper återfinns i Iran, Turkiet, Nordamerika och Västeuropa.

De är huvudsakligen muslimer, främst sunni. Folket i det som idag är Uzbekistan omvändes till islam på 700-taletarabiska[förtydliga] trupper invaderade området och förträngde zoroastrismen, buddhismen och den syrisk-ortodoxa kristendomen. Arabernas seger över kineserna i slaget vid Talas (det numera kazakiska Taraz, nordost om Tasjkent) år 751 säkrade islams dominans i det turkiska Centralasien. Under sovjettiden försvagades islams ställning bland uzbekerna i Uzbekistan och övriga sovjetrepubliker, men Sovjets upplösning har lett till förnyat intresse för islam sedan 1991.

Ursprunget till uzbekernas namn är omstritt. En förklaring gör gällande att de ska ha fått sitt namn efter Özbeg (1282-1341), en mongolisk khan i Gyllene horden som regerade från 1312 till 1341; namnet ska ursprungligen ha använts om dem av Scheibaniderna då de erövrat dagens Uzbekistan år 1507.

Fram till år 1930 använde folket i regionen termerna "Turkistani" eller "Sart" för att identifiera sig själva. Men Sovjetunionens agenda att skapa nya nationer ledde till att de började använda namnet "uzbek" för att beskriva sin identitet. Det var en del av en större politisk och social förändring som påverkade hur folk såg på sig själva och sina kulturella tillhörigheter. [2]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera