1
redigera| Elektricitet i Stockholm för belysning utomhus har funnits sedan 1877, när Sommelius & kompanis oljefabrik vid Skeppsbron gjorde försök med belysning med hjälp av båglampor. Det första kommunala elektricitetsverket var Brunkebergsverket som började leverera 2 × 110 volt likström till Nedre Norrmalm den 1 september 1892. Sedan dess har elektrisk energi för Stockholm huvudsakligen producerats av ångkraft, men sedan 1918 även av vattenkraft och sedan 1963 med hjälp av kärnkraft.
Elektricitet med elverk och ledningsnät var den sista av fyra stora infrastrukturprojekt i Stockholm som kom igång under andra hälften av 1800-talet, en tidsepok som även kallas den industriella revolutionen. Det första var byggandet av ett gasverk, Klaragasverket (1853), det andra var ett vattenverk, Årstaverket (1861), det tredje var införandet av spårburen kollektivtrafik med Stockholms Nya Spårvägs AB (1877) och det fjärde var Brunkebergs elektricitetsverk (1892). |
2
redigera| Arkitekturen i Stockholm har en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet, eventuellt ännu längre. Enligt en del källor kan det ha funnits en enkel försvarsanläggning, en kastal eller liknande, på Stadsholmens nordöstra del kring 1200 eller redan i slutet av 1100-talet. Bebyggelsen i Stockholm har präglats av stadens speciella läge mellan Mälaren och Östersjön, av Hansan, av stormaktstiden och industrialismen, av funktionalismen, av spårvagnens, bilens och tunnelbanans framfart samt av en stark vilja att forma staden till en för sin tid modern levnadsplats.
De flesta större byggnadsverk i Stockholm har huvudsakligen utformats genom influenser från utlandet. Under 1600- och 1700-talen värvades utländska arkitekter till staden och under senare perioder hämtade svenska arkitekter sin inspiration på sina studieresor i Europa, på 1900-talet även i USA. Utländska trender kom vanligtvis lite senare till Sverige och anpassades då till svensk smak och svensk tradition, där exempelvis nyklassicism blev till svensk gustaviansk stil och 1920-talsklassicism med art déco blev till en egen stilriktning, ofta kallad Swedish grace. |
3
redigera| Stadsplanering i Stockholm kom inte igång förrän på 1620-talet, menat som en medveten övergripande planering. Innan dess växte det medeltida Stockholm, som huvudsakligen omfattade Stadsholmen, mer eller mindre fritt. Först med Sveriges tid som stormakt och Stockholms utnämnande till rikets huvudstad 1634 började en systematisk reglering av staden. I likhet med arkitekturen har idéerna hämtats från Europa och USA och sedan anpassats till stockholmska förhållanden.
Stockholms stadsplanering har präglats av tre stora regleringar: Klas Flemings rutnät på 1600-talet, Albert Lindhagens stadsplaner på 1800-talet och Yngve Larssons Norrmalmsreglering på 1900-talet. Alla hämtade sina idéer från sin tids stora stilriktningar inom konsten och arkitektuten: renässansen, klassicismen och modernismen, och alla tre lämnade tydliga spår i stadens stadsbild efter sig. |
4
redigera| Danvikens Hospital är ett före detta sjukhus, ålderdomshem med mera, som ligger vid Danviken i Nacka kommun. Området på 1,26 ha. mark överfördes från Stockholms kommun till Nacka kommun 1984.
Danvikens Hospital tillkom på initiativ av Gustav Vasa. Den 21 februari 1551 skrev han ett brev från Västerås där han beordrade Stockholms borgare att flytta det befintliga hospitalet, Stockholms hospital eller Helgeandshuset på Helgeandsholmen. Det dröjde (troligen) till 1558 innan flytten till Danviken skedde. Då hade hospitalsledningen låtit uppföra en liten träkyrka samt två närbelägna hus med sjuksalar. Tanken var att de sjuka skulle kunna ligga i sina sängar och därifrån höra predikningarna och på det sättet bli friska. Från början var sjukhuset främst avsett för spetälska (lepra). Detta var dock aldrig någon vanlig sjukdom i Sverige, så under årens gång fanns det plats även för gamla, fattiga, krigsinvalider, föräldralösa barn, folk som drabbats av könssjukdomar och sinnessjuka. |
5
redigera| Diplomatstaden är ett område inom stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad, som utmärks av tolv palatsliknande villor eller townhouses från 1910- och 1920-talen, Engelska kyrkan samt ett antal mer sentida beskickningsbyggnader.
Söder om Dag Hammarskjölds väg ligger tolv så kallade högreståndsvillor samlade i en halvcirkel runt Engelska kyrkan, de flesta med utsikt över Djurgårdsbrunnsvikens vatten. Områdets villakvarter beboddes i början huvudsakligen av förmögna privatpersoner, men kom efter hand att domineras av ambassader och residens för diplomater. Under 1950-talet påbörjades parallellt uppförandet av modernare ambassadbyggnader norr om Dag Hammarskjölds väg. Diplomatstaden är klassad som riksintresse för kulturmiljövården, och områdets villor betingar de högsta priserna i Sverige. |
6
redigera| Norrmalmsregleringen var den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad underlättades.
Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia, och engagerade en stor del av de främsta bland Sveriges arkitekter. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har både kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas som en av de större och mest genomgripande cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, även inberäknat de städer som skadades svårt under kriget. |
7
redigera| Mordet på Olof Palme, Sveriges dåvarande statsminister, skedde klockan 23.21 fredagen den 28 februari 1986 då han sköts till döds i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm.
Efter mordet följdes i Palmeutredningen ett flertal spår, däribland "PKK-spåret", "33-åringen" och "Sydafrikaspåret", som dock inte ledde till något konkret genombrott. I december 1988 anhölls Christer Pettersson som misstänkt för mordet, och denne dömdes också i juli 1989 av Stockholms tingsrätt som skyldig, men frikändes därpå av en enig hovrätt i november samma år. Misstankarna mot Pettersson kvarstod dock och resning begärdes av riksåklagaren i december 1997, men avslogs av Sveriges högsta domstol den 28 maj 1998. Sedan dess har inga genomslag i spaningsarbetet skett och ingen misstänkt har åtalats; detta trots att 130 personer har erkänt mordet och att utredningen kring det är en av världens mest omfattande. |
8
redigera| Vasa, eller Wasa, är ett svenskt örlogsfartyg som kantrade och sjönk utanför Beckholmen i inloppet till Stockholm på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Skeppet bärgades den 24 april 1961 och är sedan 1990 inhyst i Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Det samtida namnet på skeppet var Vasen efter den vase som finns i Vasaättens släktvapen. Vasa föll i stort sett i glömska efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne. Hon lokaliserades åter 1956 och bärgades fem år senare i stort sett intakt. Hon hystes i en tillfällig byggnad som kallades Wasavarvet till 1988 då hon bogserades till det nya Vasamuseet. Vasa är unikt välbevarad och är det enda 1600-talsskeppet i världen som bärgats i så gott skick. Vasa har blivit en av Sveriges populäraste sevärdheter och lockade mellan 1961 och 2011 över 29 miljoner besökare. |
.jpg){kind=link}
9
redigera| AIK Fotboll är den år 1896 startade fotbollssektionen inom den i Stockholm år 1891 bildade svenska idrottsklubben AIK. AIK är en av de mest framgångsrika svenska fotbollsklubbarna med elva SM-guld och hela 83 säsonger i Allsvenskan, vilket placerar laget på en tredjeplats i den allsvenska maratontabellen. Klubben innehar flest allsvenska rekord och vid spel i allsvenskan har AIK vunnit publikligan 36 gånger, vilket är flest av alla lag. AIK är också en av få svenska klubbar som lyckats ta sig till gruppspelet i Champions League, vilket klubben gjorde 1999. Sedan flytten från Stockholms Stadion år 1937 är hemmaplan Råsunda Fotbollsstadion. Från och med säsongen 2013 är ny hemmaplan Friends Arena efter 75 år på Råsunda.
Klubben drivs sedan 1999 som ett aktiebolag och hade per den 30 december 2009 3 699 aktieägare, den störste var AIK Fotbollförening med 52,76 procent av rösterna. |
10
redigera| Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollssektionen inom idrottsföreningen Djurgårdens IF som är baserad i Stockholm. Föreningen bildades den 12 mars 1891 och sektionen bildades 1899. Teodor Andersson blev under detta år medlem i föreningen och hjälpte till att starta upp sektionen. Representationslaget har sedan debuten i Allsvenskan under säsongen 1927–28 spelat sammanlagt 52 säsonger i den högsta serien, vilket placerar laget på en sjundeplats i den allsvenska maratontabellen. Från 1936 till 2013 var Stockholms stadion lagets hemmaarena med enstaka nationella och internationella hemmamatcher förlagda till Råsunda. Sedan 2013 är Tele2 Arena Djurgårdens hemmaarena.
Sektionens framgångar kan sammanfattas i tre storhetstider där sektionens samtliga SM-titlar vunnits. Dessa skedde under 1910-talet, 1950- och 1960-talet och 2000-talet. Laget har sammanlagt vunnit SM-guld 11 gånger och Svenska cupen 4 gånger. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna beroende på sammanhang. |
11
redigera| Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur.
Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna. |
12
redigera| Gamla Göta landsväg eller Göta landsväg var en medeltida färdväg som gick från Stockholm över Södertörn, mot Götaland. Innan Stockholm grundades fanns här den forntida Tingsvägen som ledde till Svartlöten, där ting hölls varje vår och höst. När Stockholm grundades på 1250-talet infogades den gamla tingsvägen i den allmänna tillfartsvägen till staden och kom då att kallas Göta landsväg.
Vägsträckningen över Årstafältet är den bäst bevarade delen och numera ett fornminne. Göta landsväg miste sin betydelse som huvudled under senare delen av 1600-talet, när den "Nya landsvägen" (numera Gamla Södertäljevägen) över Hornstull tillkom. För den som på 1500-talet skulle färdas landvägen söderut från Stockholm, var Göta landsväg det enda alternativet. Vägen har anor åtminstone från medeltiden. Förmodligen var den redan upptrampad på bronsåldern eller ännu tidigare. |
13
redigera
14
redigera| Stockholms slott eller Kungliga slottet är ett kungligt slott vid Norrström i norra delen av Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.
Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och uppfördes på platsen efter att den medeltida slottsanläggningen förstörts i en häftig brand den 7 maj 1697. På grund av kostnaderna för stora nordiska kriget avstannade byggnadsarbetena, och slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in. Då Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman. Mycket av slottets ursprungliga rokokointeriörer ritades av Hårleman. |
15
redigera| Landhöjningen i Stockholmstrakten har pågått sedan senaste istiden, då den avsmältande inlandsisen lättade på trycket mot jordskorpan. Landhöjningen i Skandinavien kallas därför även postglacial landhöjning. Landhöjningen har gått hand i hand med varierande vattennivåer i det smältvattenhav som vi idag kallar Östersjön. Både landhöjningen och vattennivåer har tillsammans utformat förändringar i strandlinjen runt Östersjön. Uppkomsten av Stockholm som stad hänger intimt samman med isoleringen av Mälaren från Östersjön. Artikeln handlar om strandlinjeförändringar (strandförskjutningar) i Stockholmstrakten och deras historiska tillkomst. När det talas i denna artikel om “landhöjning” menas den "absoluta landhöjningen" som är en kombination av den pågående postglaciala landhöjningen, av nivåförändringarna i havsvattnen och av förändringar i gravitationen. |
16
redigera| Årsta är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun och är en av stadsdelarna inom stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör. Nästan hela Årsta ligger utmed den södra sidan av Årstaviken precis söder om Södermalm mellan Nynäsvägen, Johanneshovsvägen och Årstabroarna. Stadsdelen gränsar till Södermalm, Södra Hammarbyhamnen, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet, Östberga och Liljeholmen. Två områden, Årsta holmar och en del av Hammarby sluss tillhör Södermalms stadsdelsområde.
Den bebyggda delen av stadsdelen ligger på södersluttningen av den förkastningsbrant som sträcker sig längs Årstavikens södra sida. På norrsluttningen ligger Årsta skog, som sluttar brant ner i Årstaviken. I en sprickdal som sluttar ner mot Årstaviken ligger Årsta gård. |
17
redigera| Riddarholmen är en ö i Mälaren och en stadsdel i centrala Stockholm, tillhörande Södermalms stadsdelsområde. Ön är tillsammans med Gamla stan Stockholms historiska centrum. På 1200-talet byggdes Gråbrödraklostret på Riddarholmen och klosterkyrkan, den nuvarande Riddarholmskyrkan. Under 1600-talet byggdes av adeln magnifika palats vilka efter slottsbranden 1697 successivt kom att tas över av de statliga ämbetsverken och domstolarna som fortfarande dominerar holmen. Riddarholmen är den minsta stadsdelen i Stockholms stad till ytan och det bor bara en person på Riddarholmen. |
18
redigera| De första försöken med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1890-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning.
År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. År 1943 fanns det flest biografer i Stockholms stad (110 st). År 2009 hade antalet sjunkit till ett tiotal, borträknat de biografer i Stockholms förorter som bebyggdes först efter 1943. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner; en toppnotering som aldrig har överträffats. Den äldsta biografen i drift är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Bland de vackraste räknas idag Skandia-Teatern, som invigdes 1923 och byggdes efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar. Den beskrevs av samtida konstexperter som ett mästerverk och är en av de få kvarvarande singelbiograferna i staden. Skandia-Teatern är sedan 2001 renoverad till originalskick och skyddas av kulturmiljölagen (då benämnd kulturminneslagen). |
