Mattias Lundberg
Mattias Olof Lundberg, född 16 juni 1976 i Tjärstad, Östergötland är en svensk professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Han har gjort många folkbildande radio- och TV-program i ämnet.
| Mattias Lundberg | |
| Född | 16 juni 1976[1] (48 år) Tjärstads församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Katedralskolan  |
| Sysselsättning | Musikvetare |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet Kungliga Musikaliska Akademien (2007–2008)[3] Uppsala universitet (2009–2014)[4] Uppsala universitet (2015–)[5] |
| Utmärkelser | |
| Harald Göransson-stipendiet (2013)[6] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraLundberg är uppvuxen i Åtvidaberg, son till Lennart Lundberg och Margareta (född Fält). Efter gymnasiestudier vid Katedralskolan i Linköping 1995 avlade han kantorsexamen. Därefter följde studier i musikvetenskap, latin och konsthistoria, och han blev 2007 fil. dr. vid University of Liverpool. 2013 blev Lundberg docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet, och 2015 professor i musikvetenskap där. För en bredare allmänhet är han framför allt känd genom TV-framträdanden och en lång rad folkbildande radioprogram om musikteori och musikhistoria.
Verksamhet
redigeraLundbergs forskning rör främst musik från den nordiska medeltiden, samt 1500- och 1600-talen. Han disputerade 2007 vid University of Liverpool på avhandlingen The tonus peregrinus in the polyphony of the Western church.[7] Han verkade sedan vid raritetsavdelningen på Musik- och teaterbiblioteket samt som docent på institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet. 2015 blev han den yngsta professorn i musikvetenskap i ämnets historia.[8]
Lundberg ansvarade 2006–2011 för den svenska sektionen av Répertoire international des sources musicales,[9] och satt i dess internationella samordningsorgan 2007–2008.[10] I Sverige har han varit involverad i den uppmärksammade debatten om den svenska musikvetenskapens inriktning och framtid, bland annat i STM-online.[11][12][13]
Lundberg var sekreterare i Svenska samfundet för musikforskning 2008–2015, redaktör för recensionsavdelningen på Svensk tidskrift för musikforskning 2009–2015 och sedan 2019 huvudredaktör för Svenskt gudstjänstliv.
Tillsammans med Esmeralda Moberg var han programledare för Sveriges Radio P2:s programserie Den svenska musikhistorien, och belönades 2015 med Stora radiopriset för sitt arbete med radioserien.[14] Radioserien nominerades 2016 till Prix Europa, det europeiska radio- och TV-priset.[15]
I programmet Fråga musikprofessorn i Sveriges Radio P2 svarar han tillsammans med journalisterna Maja Åström och Josefin Johansson på allmänhetens frågor om musik. Även detta program nominerades till Prix Europa, i Potsdam 2019,[16] och fick där andra pris.[17]
Lundberg är medlem av Drottningholms Barockensemble och har tillsammans med ensemblen omsatt musikvetenskaplig forskning och arkivfynd i återuruppföranden och rekonstruktioner av verk som inte spelats sedan 1600- och 1700-talen. 2019 höll han en introducerande föreläsning inför världspremiären av Missa super Lauda Jerusalem - det äldsta svenska liturgiska flerstämmiga verket med känd upphovsperson från 1598 – som framfördes av Ensemble Villancico i samarbete med Stockholm Early Music Festival.[18]
Lundberg har haft en rad ämbets- och förtroendeuppdrag i universitet, stat, kungliga akademier och Svenska kyrkan, bland annat som ledamot av Uppsala domkapitel,[19], Kyrkomötet, Kungliga Musikaliska akademien, Statens kulturråd och Statens musikverks konstnärliga råd.[20]
Priser och utmärkelser
redigera- Harald Göranssons stipendium från Kungliga Musikaliska Akademien 2013[21]
- Filéns legat från Uppsala universitet 2013[22]
- Stora radiopriset 2015[23]
- Ledamot i Sveriges unga akademi 2015–2020[24]
- Ledamot i Kungliga musikaliska akademien 2019[25]
- Passiv medlem i Föreningen svenska tonsättare 2019[26]
- Andra pris i Prix Europa (Europeiska radio- och TV-priset) 2019[27]
- Ledamot i Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 2020
- Ledamot i Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala 2020
- H. M. Konungens medalj i åttonde storleken med Serafimerordens band 2023[28]
- Hedersledamot vid Östgöta nation, Uppsala 2024
Bibliografi i urval
redigera- '"To let it be without Pretense": Canon, Fugue and Imitation in Progressive Rock 1968-1979.'Music Theory Online, University of California Press. 20/3 (2014).
- 'Motivic Cohesion and Parsimony in Three Songs from Gentle Giant's "Acquiring the Taste" (1971)' Popular Music 33/2 (2014), Cambridge University Press.
- J. S. Bach’s Meine Seele erhebt den Herren (BWV 10) in the Context of Other Uses of the Magnificat text for the Feast of Visitatio Mariae, Understanding Bach 8 (2013), ss. 9-31.
- Tonus Peregrinus: The History of a Psalm-tone and its Use in Polyphony (Farnham: Ashgate, 2011).
- 'Canon and Cantus Firmus for the Edification of the Laity in Early Lutheran Music', Canons and Canonic Techniques 14th-16th Centuries: Theory, Practice and Reception History, red. B. Blackburn och K. Schiltz (Leuven: Peeters, 2007), ss. 221-234.
- The Tonus Peregrinus in the Polyphony of the Western Church (doktorsavhandling, University of Liverpool, 2007).
- Lundberg, Mattias (2007). ”Forskningsförhållandena vid de svenska universiteten kring mitten av sjuttonhundratalet: en undersökning med tre musikavhandlingar ur Fryklunds samlingar som exempel”. Dokumenterat: Bulletin från Statens musikbibliotek XXXIX. sid. ss. 31-51. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718211317/http://www.muslib.se/publ/bulletin/dokumenterat_39.pdf. Läst 24 januari 2010.
- 'Tracing an Ontology of Voice-leading in Fifteenth-Century Counterpoint Regulation', Principles of Musical Composition III (Lithuanian Academy of Music, Vilnius, 2004), ss. 41-49.
- Lundberg, Mattias (2004). ”Historiographical Problems of the Tonus Peregrinus” (på engelska). Min-Ad: Israel Studies in Musicology Online. http://www.biu.ac.il/hu/mu/min-ad04/PEREGRINE.pdf. Läst 24 januari 2010.
Referenser
redigera- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 11 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 16632813p, läst: 26 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, musikaliskaakademien.se , läst: 11 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Lundberg, Mattias (2007) (på engelska). The tonus peregrinus in the polyphony of the Western Church. Liverpool: University of Liverpool. Libris 10776099
- ^ ”"Det finns inga genvägar"”. www.corren.se. http://www.corren.se/nyheter/kinda-atvidaberg/det-finns-inga-genvagar-8976698.aspx. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”RISM, svenska sektionen”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100729141239/http://www.muslib.se/hand/rism.html. Läst 24 januari 2010.
- ^ ”Répertoire international des sources musicales” (på engelska). RISM. Arkiverad från originalet den 19 september 2011. https://web.archive.org/web/20110919150340/http://rism.ub.uni-frankfurt.de/index1_e.htm. Läst 24 januari 2010.
- ^ Lundberg, Mattias (22 mars 2009). ”Om tvärvetenskapliga gökägg”. Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 9. http://musikforskning.se/stmonline/vol_9/lundberg/index.php?menu=3. Läst 24 januari 2010.
- ^ Lundberg, Mattias (2008). ”Svar till Lars Lilliestam och Tobias Pettersson samt en ny fråga till svenska musikforskare: Ska musikvetenskap vara ett projekt med gemensam empiri och logik eller är dessa stycken var forskares ensak?”. Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 11. http://musikforskning.se/stmonline/vol_11/lundberg/index2.php?menu=3. Läst 24 januari 2010.
- ^ Lundberg, Mattias (2008). ”Svar till Tobias Pontara och kritik av hans "pragmatiska approach", "teoretiska perspektivism" och "modifierade relevanskriterium"”. Svensk tidskrift för musikforskning, vol. 11. http://musikforskning.se/stmonline/vol_11/lundberg/index.php?menu=3. Läst 24 januari 2010.
- ^ ”Alla avsnitt - Den svenska musikhistorien”. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4788. Läst 9 oktober 2015.
- ^ ”PRIX EUROPA – Programme 2016” ( PDF). prixeuropa.eu. sid. 227. https://static1.squarespace.com/static/5a5f53c9e5dd5bbc01b296f1/t/5aa93844e2c48399701cbbd6/1521039512166/PRIXEUROPA-__Festival-__Catalogue__2016.pdf. Läst 23 oktober 2016.
- ^ ”Prix Europa Nominees, Radio Music. 2019 – Programme 2016” ( PDF). prixeuropa.eu. sid. 227. https://www.prixeuropa.eu/s/PE19-List-of-Nominations-Radio-Music-bbcb.pdf. Läst 3 september 2019.
- ^ ”PRIX EUROPA – List of awards” ( PDF). prixeuropa.eu. sid. 227. https://static1.squarespace.com/static/5a5f53c9e5dd5bbc01b296f1/t/5da0e957ae57b1663c1daa1c/1570826584775/2019+List+of+Awards.pdf. Läst 12 oktober 2019.
- ^ ”Ensemble Villancico (Dir: Peter Pontvik) – Sveriges äldsta mässa - anno 1598”. Stockholm Early Music Festival. https://www.semf.se/sv/christmas-edition-2019/event/1879. Läst 4 oktober 2020.
- ^ ”Domkapitlet”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/uppsalastift/fortroendevalda/domkapitlet. Läst 28 maj 2018.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 november 2019). ”Magnus Gustafsson ny ordförande för det konstnärliga rådet vid Statens musikverk”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/magnus-gustafsson-ny-ordforande-for-det-konstnarliga-radet-vid-statens-musikverk/. Läst 25 januari 2020.
- ^ ”Harald Göransson-stipendiet Kungliga Musikaliska Akademien”. www.musikaliskaakademien.se. http://www.musikaliskaakademien.se/stipendier/stipendierformusikforskning/haraldgoranssonstipendiet.224.html. Läst 9 oktober 2015.
- ^ ”Tidningen Curie - Prisad för P2-podd om musikhistoria”. www.tidningencurie.se. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151022111429/http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-10-08-prisad-for-p2-podd-om-musikhistoria.html. Läst 9 oktober 2015.
- ^ ”Årets Rookie 2015 - Mattias Lundberg”. Radioakademin. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923061115/http://radioakademin.org/2015/09/arets-rookie-2015-mattias-lundberg/. Läst 9 oktober 2015.
- ^ ”Mattias Lundberg - Sveriges Unga Akademi”. www.sverigesungaakademi.se. http://www.sverigesungaakademi.se/592.html. Läst 9 oktober 2015.
- ^ ”Nya ledamöter i akademien”. www.musikaliskaakademien.se. http://www.musikaliskaakademien.se/nyheter/nyheter/nyaledamoteriakademien.2585.html. Läst 22 maj 2019.
- ^ ”Hedersmedlemmar och passiva medlemmar, FST”. https://fst.se/hedersmedlemmar-och-passiva-medlemmar. Läst 2 oktober 2019.
- ^ ”PRIX EUROPA – Best European Radio Music Programme of the Year 2019”. http://static1.squarespace.com/static/5a5f53c9e5dd5bbc01b296f1/t/5da0e957ae57b1663c1daa1c/1570826584775/2019+List+of+Awards.pdf. Läst 12 oktober 2019.
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2023”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2023-06-06-medaljforlaningar-6-juni-2023. Läst 6 juni 2023.
