Knut Oscar Broady

svensk militär och baptistpastor

Knut Oscar Broady, född Brundin 28 maj 1832 i Uppsala, död 13 mars 1922 i Stockholm, var en svensk militär, baptistpastor och den första rektorn för Betelseminariet.

Knut Oscar Broady
Född28 maj 1832[1][2][3]
Uppsala församling[1][3], Sverige
Död13 mars 1922[1][2] (89 år)
Stockholm[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
Medborgare iSverige och USA[7]
SysselsättningMissionär, militär[3]
Utmärkelser
Divinitatis doctor
Redigera Wikidata

Livsbana

redigera

K.O. Broady emigrerade, efter någon tids tjänst som underofficer vid flottan, 1854 (1847 enligt en annan källa) till USA. Han lät döpa sig i Tabernacle Church i New York och anslöt sig 1855 till baptistsamfundet och studerade vid Madison university (nuvarande Colgate University) i Hamilton, i staten New York och tog examen (bachelor's degree) 1861.

Såsom kapten, överste och slutligen brigadchef (1864) i general Grants armé, deltog han i Amerikanska inbördeskriget. Han deltog bland annat i Slaget vid Gettysburg och han sårades två gånger.

Efter att i två år ha varit pastor och föreståndare för en baptistförsamling, återvände Broady, på kallelse av det stora baptistmissionssällskapet i Boston, 1866 till Sverige och trädde i spetsen för det i Stockholm öppnade Betelseminariet. Broady var seminariets förste rektor och kom att ha den positionen till 1906 (1916 enligt en annan källa). Broady var sedan stiftandet 1881 ordförande i "Föreningen Betelseminariet", i Stockholms missionsförening (sedan 1866), samt i Svenska baptistmissionens förvaltningskommitté. Under 20 år predikade han i Stockholm varje söndag och deltog 1876-1886 livligt i den nykterhetsrörelse som utgick från Hoppets här. Även på resor i Sveriges gjorde han sig känd som en framstående talare. 1880 var han en av de svenska delegaterna vid söndagsskolans hundraårsjubileum i England.

Vid Madison-universitetet promoverades han 1877 till teologie doktor (D.D.) och 1915 till juris doktor (LL.D.).

Lärofrågor

redigera

Broady var en omtyckt lärare och predikant som hade stor betydelse för det då unga Baptistsamfundet.[8] Som rektor för pastorsutbildningen hade Broady stor inverkan på den tidiga baptiströrelsens teologi.[9]

Till Sverige hade baptismen kommit 1848 med ett ursprung i kontinental baptism och svensk lutherdom. Genom Broady och i viss mån genom Anders Wiberg, kom inflytande från den ofta mer reformerta amerikanska baptismen.[10] Broady publicerade inte mycket, så det är svårt att göra en bedömning av det teologiska innehållet i hans lära. Det förekommer dock anklagelser om villomeningar, vilket skulle röra sig om följande:

  • Han skall ha varit otydlig gällande existensen av änglar: "änglarna, utropade översten, vilka äro de? De äro Guds ord! Guds ord, som komma till m��nniskorna med vederkvickelse och tröst."[11]
  • I eskatologin skall han ej ha "trott på en personlig Jesu Kristi andra tillkommelse".[12]
  • John Wahlborg, baptistpastor och student under Broady, menar att Broady kanske hade lite underliga tolkningar om Bibelställen som rör Jesu återkomst, men att trots dessa tolkningar "så är ju i och med den samma ingalunda läran om en Jesu Kristi bokstavliga och andra tillkommelse ingalunda förnekad".[11]

John Wahlborg konstaterar att "En osläcklig kärlek till Gudsordet och en orygglig tillit till dess frälsningskraft voro de drag, som kännetecknade Broadys skrifttolkningar. Det ges uppfattningar av vissa bibelns framställningar, vilka skulle kunna kallas speciellt broadyanska, men det är anmärkningsvärt, att dessa endast i mycket ringa grad vunnit burskap bland de från seminariet utgångna församlingslärarne."[13]

Eftermäle

redigera

Knut Oscar Broadys liv har, i romanform, skildrats av författaren Ola Larsmo i boken Översten, utgiven 2020.[14]

Se även

redigera

Referenser

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Broady, Knut Oskar, 1904–1926.
  1. ^ [a b c d] Knut Oscar Broady, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16974, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 10910339, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Waldemar Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banérförare, 1903, s. 170, läs online, läst: 7 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Broady, KNUT OSKAR, Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Knut Oscar Broady, Find A Grave-ID: 10910339, läst: 9 maj 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 12 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Berit Åqvist (1998). Tro Frihet Gemenskap - Svensk baptism genom 150 år Bokförlaget Libris. sid 190 "Vid sidan av sin rektors- och läraruppgift var K O Broady en av sin tids mest inflytelserika förkunnare"
  9. ^ Berit Åqvist (1998). Tro Frihet Gemenskap - Svensk baptism genom 150 år Bokförlaget Libris. sid 190 "Det är ofrånkomligt att han kom att spela en viktig roll för den teologiska utvecklingen i det unga samfundet genom sin mångåriga lärargärning bland blivande baptistpastorer"
  10. ^ Gunnar Westin (1955). Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar Westerbergs. Sid. 295 Broady beskrivs som "ganska strikt reformert och antihierarkisk i sin teologi." sid. 364 "I Betelseminariet var överste Broady den tongivande ledaren, och hans reformerta, antiklerikala åskådning satte sin prägel på predikantkåren."
  11. ^ [a b] I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 9 (1924) John Wahlborg hämtad 24 Juli 2008
  12. ^ I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 9 (1924) John Wahlborg ] hämtad 24 Juli 2008
  13. ^ I mästarens ärenden. 35 år som svensk baptistpredikant kapitel 5 (1924) John Wahlborg hämtad 24 Juli 2008
  14. ^ Eklund, Stefan (5 september 2020). ”Oerhört rik roman om svensken som stred i amerikanska inbördeskriget”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/oerhort-rik-roman-om-svensken-som-stred-i-amerikanska-inbordeskriget/. Läst 6 september 2020. 

Externa länkar

redigera