Carina Rydberg
Carina Rydberg, född 18 juli 1962[3] i Stockholm, är en svensk romanförfattare och dramatiker. Hon är kanske mest känd för sin autofiktiva roman Den högsta kasten från 1997, där hennes inkluderanden av kända personer i handlingen väckte häftig debatt.
| Carina Rydberg | |
| Född | 18 juli 1962 (62 år) Stockholm[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Författare, manusförfattare |
| Noterbara verk | Den högsta kasten |
| Utmärkelser | |
| De Nios Vinterpris (2008) ALIS-priset (2009) De Nios Vinterpris (2022) Stig Dagermanpriset (2023)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraRydberg debuterade 1987 med Kallare än Kargil,[4] som handlar om en ung desillusionerad kvinna på resa i Indien. Den följdes upp av Månaderna utan R (1989), Osalig ande (1990) och Nattens amnesti (1994).[4]
Rydberg blev 1997 känd för sin autofiktiva roman Den högsta kasten, där historien i mångt och mycket kretsade kring besatthet, svek och hämnd.[4] Den "vållade storm i litteratursverige"[5] för sina i många fall mindre smickrande porträtteringar av kända svenskar som nämndes vid namn. Boken var dock något av en omvänd nyckelroman, i och med att författaren erkände att beskrivningarna delvis var fiktiva.[6] Attackerna mot olika personer fick en del att jämföra hennes attityd med den hos August Strindberg.[7]
Hennes andra självbiografiska roman Djävulsformeln (2000) gick ett steg längre, där romanfiguren uttalar djävulsformler över flera av de personer som förekom i Den högsta kasten.[5] 2006 kom Den som vässar vargars tänder, som beskrivits som en raffinerad studie i ondska. Denna tematik går även igen i andra delar av Rydbergs författarskap.[4]
Efter 16 års tystnad på boksidorna återkom Rydberg 2022 med boken Vitt slödder, en självbiografiskt inspirerad historia med beskrivningar av rasism[8] (vitt slödder är författarens översättning av engelskans "white trash").
Andra aktiviteter
redigeraVid sidan av bokskrivandet har Rydberg varit aktiv som författare i andra medier. 1992 skrev hon manus till filmen Svart Lucia[9] och sedan 1991 har hon författat minst nio teaterpjäser för Radioteatern.
Rydberg har varit kolumnist i Ny Dag och Aftonbladet.[10]
Bibliografi
redigeraRomaner
redigera- 1987 – Kallare än Kargil
- 1989 – Månaderna utan R
- 1990 – Osalig ande
- 1994 – Nattens amnesti
- 1997 – Den högsta kasten
- 2000 – Djävulsformeln
- 2006 – Den som vässar vargars tänder[11]
- 2022 – Vitt slödder
Filmmanus
redigera- 1992 – Svart Lucia
Dramatik
redigera- 1991 – Den förlorade, Radioteatern, regi Gunilla Bresky
- 1996 – Förföraren, Radioteatern, regi Peter Ferm, med bl.a. Stefan Sauk
- 2003 – Hemsökelsen, Radioteatern, regi Åsa Melldahl, med bl.a. Magnus Roosmann, Sissela Kyle, Tuva Novotny & Jonas Karlsson
- 2005 – Sylvia, Radioteatern, regi Ewa Fröling, med Ewa Fröling & Johan Rabaeus
- 2010 – Satanisterna, Göteborgs stadsteater, regi Birte Niederhaus
- 2010 – Dracula efter Bram Stoker, Radioteatern, regi Staffan Aspegren, med bl.a. Johan Rabaeus, Cecilia Ljung & Jakob Eklund
- 2010 – Tjänarinnan, Radioteatern, regi Ludvig Josephson
- 2011 – De förblindade, Radioteatern, regi Ludvig Josephson, med bl.a. Måns Westfelt
- 2015 – När skruven dras åt efter Henry James, Radioteatern, regi Ludvig Josephson
Priser och utmärkelser
redigeraKällor
redigera- Carina Rydberg, Svensk mediedatabas (läst 1 februari 2017)
- Satanisterna, Göteborgs stadsteater (läst 1 februari 2017)
Noter
redigera- ^ [a b] Qui est Carina Rydberg, Prix Stig Dagerman 2023 ? (på franska), läs online, läst: 9 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ PM (18 juli 2006). ”Förakt och fasa när Carina Rydberg låter fantasin styra”. st.nu. https://www.st.nu/2006-07-18/forakt-och-fasa-nar-carina-rydberg-later-fantasin-styrabI0pU. Läst 2 oktober 2022.
- ^ [a b c d] ”Carina Rydberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/carina-rydberg. Läst 2 oktober 2022.
- ^ [a b] Ingalill Mosander (12 oktober 2000). ”Carina Rydbergs nya skandalbok”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/relationer/a/bKzwEq/carina-rydbergs-nya-skandalbok.
- ^ Svedberg, Per-Olov (2020). ”Stockholm läser 2020: Den högsta kasten”. biblioteket.stockholm.se. https://biblioteket.stockholm.se/artikel/http%3A%2F%2Fbiblioteket.stockholm.se%2Fartikel%2Fstockholm-l%C3%A4ser-2020-den-h%C3%B6gsta-kasten. Läst 2 oktober 2022.
- ^ ”Hämnaren Carina Rydberg döljer inte desperationen: "Jag vill ha en man!"”. Tidningen Boken, 4/97. web.archive.org. 13 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013150755/http://www.tidningen-boken.com/970410.htm. Läst 2 oktober 2022.
- ^ Hildén, Jack (2022-09-06/08). ”Rydbergs ton är lika skör som självsäker”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/5BJwxO. Läst 2 oktober 2022.
- ^ ”Svart Lucia (1992) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=17032. Läst 2 oktober 2022.
- ^ Rydberg, Carina (2006 / 2011). ”Stöld, med all rätt i världen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/wErEAM. Läst 2 oktober 2022.
- ^ ”Rysliga Rydberg”. Svenska Dagbladet. 20 augusti 2006. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418093522/http://www.svd.se/kultur/rysliga-rydberg_345334.svd. Läst 26 oktober 2019.
