Wikipedia

7 januari

datum

7 januari är den 7:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 358 dagar av året (359 under skottår).

◄◄   ◄   7 januari   ►   ►►
Veckodag 2024: Söndag
Dec · Januari · Feb
Årets 7:e dag
358 dagar till årets slut
 (359 under skottår)
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 7 januari
Se även Mall:7 januari

Återkommande bemärkelsedagar

redigera

Helgdagar

redigera

Flaggdagar

redigera

Namnsdagar

redigera

I den svenska almanackan

redigera
  • Nuvarande – August och Augusta
  • Föregående i bokstavsordning
    • August – Namnet infördes på dagens datum 1811, som en hedersbetygelse åt den året innan avlidne svenske tronföljaren Karl August, och har funnits där sedan dess.
    • Augusta – Namnet infördes 1831 på 9 september, som en hyllning till kronprins Oscar (I):s och kronprinsessan Josefinas nyfödda dotter Eugénie, som även hette Augusta. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
    • Knut – Namnet fanns, även i formen Knut hertig, på dagens datum fram till 1680 till minne av den danske hertigen Knut Lavard, som dog denna dag 1131. 1680 flyttades det till 13 januari, där det har funnits sedan dess, och istället blev till minne av den danske kungen Knut den helige. Den latinska formen Canutus har även funnits på 10 juli (Knut den heliges dödsdag 1086).
    • Lucianus – Namnet infördes, till minne av en syrisk teolog och martyr från 300-talet, på dagens datum 1680, då Knut flyttades, och fanns kvar fram till 1811, då det utgick och ersattes av August.
    • Öjar – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Örjan – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 9 juli, där det har funnits sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1680 – Knut eller Knut hertig
    • 1680–1810 – Lucianus
    • 1811–1900 – August
    • 1901–1985 – August
    • 1986–1992 – August, Öjar och Örjan
    • 1993–2000 – August och Augusta
    • Från 2001 – August och Augusta
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

redigera
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – August, Augusta
    • 1950 – August
    • 1964 – August
    • 1973 – August, Augusta
    • 1989 – August, Augusta
    • 1995 – August, Augusta
    • 2000 – August, Augusta
    • 2005 – August, Augusta
    • 2010 – August, Augusta
    • 2015 – August, Augusta
    • 2020 – August, Augusta

Händelser

redigera
  • 49 f.Kr. – Den romerska senaten beslutar att Julius Caesar, som har slagit läger vid floden Rubicon, måste lämna befälet över sin armé. Caesars svar blir att tre dagar senare gå över floden med sina trupper och, med de berömda orden ”Tärningen är kastad” och därmed inleda det romerska inbördeskriget.
  • 1325 – Sedan Dionysius I har avlidit efterträds han som kung av Portugal av sin son Alfons IV.
  • 1558 – Franska trupper ledda av hertig Frans av Guise erövrar den nordfranska staden Calais från engelsmännen efter en kort belägring. England, som har varit i besittning av staden sedan 1347, har därmed en enda besittning på den europeiska kontinenten, nämligen Gibraltar.
  • 1566 – Sedan Pius IV har avlidit året innan väljs Michele Ghislieri till påve och tar namnet Pius V.
  • 1598 – Sedan Fjodor I har avlidit dagen före griper Boris Godunov makten i Ryssland och utropar sig till rysk tsar. Därmed inleds den period i Rysslands historia, som kommer att få namnet stora oredan och vara fram till 1613. Under denna period kämpar en rad olika kandidater om tsartiteln och även flera utländska makter (däribland Sverige) blandar sig i spelet.
  • 1608 – En eldsvåda förtär den engelska kolonin Jamestown i Virginia på den nordamerikanska östkusten.
  • 1610 – Astronomen Galileo Galilei observerar för första gången Jupiters fyra största månar.
  • 1626 – Svenskarna besegrar under Gustav II Adolfs befäl polackerna, som leds av Stanislaw Sapieha, i slaget vid Wallhof i Kurland.
  • 1656 – Fördraget i Königsberg sluts mellan Sverige och kurfursten av Brandenburg, varvid detta land får suveränitet över Ostpreussen. Den svenske kungen Karl X Gustav tvingas därmed ge upp planerna på att erövra hela polska kusten.
  • 1709 – Den svenske kungen Karl XII låter storma den ryska staden Vepryk med stora svenska förluster som följd. Staden bränns ner och är idag endast en liten by.
  • 1810 – Den nyvalde svenske tronf��ljaren, den danske prinsen Karl August, anländer till Sverige vid Svinesund.
  • 1865 – Alingsås Tidning utkommer med sitt första nummer under namnet Alingsås Weckoblad.
  • 1924
  • 1926
    • Konstmuseet Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm, som har kommit i statlig ägo två år tidigare, öppnas för allmänheten.
    • Med anledning av de svåra isförhållandena vid Norrlandskusten beslutar den svenska regeringen att skicka Isbrytaren II, för att assistera nödställda fartyg.
  • 1927 – Världens första telefonsamtal mellan två länder genomförs mellan New York och London.
  • 1929 – Den amerikanske författaren Edgar Rice Burroughs romanfigur, djungelhjälten Tarzan, publiceras för första gången som dagspresserie, tecknad av Hal Foster.
  • 1934 – Den amerikanska dagspresserien Blixt Gordon publiceras för första gången.
  • 1942
    • Ransonering av textil införs i Sverige på grund av textilbrist under det pågående andra världskriget.
    • Japanerna inleder en belägring av den filippinska halvön Bataan. När de filippinska och amerikanska försvararna kapitulerar efter tre månader tvingas de ut på en tio mil lång marsch till ett japanskt fångläger, vilken, på grund av de omänskliga förhållanden soldaterna utsätts för, blir känd som dödsmarschen från Bataan.
  • 1945 – Ransonering av salt införs i Sverige på grund av saltbrist under det pågående andra världskriget.
  • 1949
    • En konferens inleds i Karlstad mellan Sveriges, Norges och Danmarks försvars- stats- och utrikesministrar om eventuellt försvarspolitiskt samarbete mellan länderna. Planerna går dock om intet, när Danmark och Norge går med i försvarsalliansen Nato.
    • En hembiträdeslag införs i Finland, för att reglera de finska hembiträdenas arbetsförhållanden och -tider.[3]
  • 1952 – Den amerikanske presidenten Harry S. Truman tillkännager att USA har utvecklat vätebomben.
  • 1965 – Pierre Ngendandumwe blir Burundis premiärminister för andra gången, men blir mördad åtta dagar senare.
  • 1971 – Schweiz blir det näst sista landet i Europa (före Liechtenstein) som inför kvinnlig rösträtt.
  • 1979 – Vietnamesiska trupper intar den kambodjanska huvudstaden Phnom Penh och fördriver röda khmererna, som har behärskat staden och landet sedan 1975. De tvingas då återgå till att föra gerillakrig på landsbygden, vilket de gör fram till 1990-talet, då rörelsen nästan helt försvinner.
  • 1989 – Sedan Hirohito har avlidit efterträds han som kejsare av Japan av sin son Akihito.
  • 1993
  • 1999 – Bill Clinton blir den andre amerikanske presidenten genom tiderna att ställas inför riksrätt av den amerikanska kongressen, anklagad för mened och förhindrande av rättvisan.
  • 2001 – John Agyekum Kufuor tillträder posten som Ghanas president, efter att i presidentvalet året före ha besegrat John Atta Mills. Detta är första gången makten i Ghana överlämnas fredligt och till en folkvald ledare sedan landet blev självständigt från Storbritannien 1957.
  • 2009 – Efter att ha varit president i de högst två perioder, som lagen tillåter, avgår John Agyekum Kufuor som Ghanas president och efterträds av John Atta Mills, som han besegrade i presidentvalet 2000, men som nu själv har vunnit det senaste valet.
  • 2015 – Tre gärningsmän tar sig in på en tidningsredaktion i Paris och avfyrar flera skott mot anställda och poliser. 12 personer dödas och flera andra skadas. Frankrikes president går ut i media och säger att händelsen är en terrorattack.

Födda

redigera

Avlidna

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ Finlex – Lag om hushållsarbetstagares arbetsförhållande

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=7_januari&oldid=55043547”