Vårdkase

En vårdkase är en signaleld. Den ingick i ett enkelt signalsystem och bestod av träspiror som ved som placerades på en väl synlig höjd, och sedan antändes. Vårdkasen tändes för att varna befolkningen och mobilisera krigmakten när fientliga fartyg och andra faror nalkades. Vårdkasar nämns redan i Upplandslagen och Eddan. Underlåtenhet att vårda kasen, att tända den utan anledning eller att inte tända den när det var påkallat bestraffades med fängelse och böter. Kasarna bemannades vanligen först när krigsfara hotade men var alltid uppbyggda som beredskap för ofärdstid.

En stora brasa eller eld på påskafton eller Valborgsmässoafton är en rishög som tänds för att skrämma oknytt men är inte en signaleld eller en vårdkase.

Sista gången vårdkasesystemet användes i Sverige var 1854 under Krimkriget när en engelsk flotta kryssade utanför Vinga. Detta tolkades av kasvakten som en möjlig attack på Sverige och vårdkasen tändes. Det tog då 24 timmar för vårdkasekedjan att gå från kase till kase, från Vinga genom Götaland och Svealand, och så upp till Stockholm.

Varberg i Hallands län har fått sitt namn efter det berg där Varbergs fästning är belägen, tidigare ett vårdkasberg eller vardberg. Cirka 7 km norr om centralorten finns också naturskyddsområdet Gamla Varberg, ett berg som fyllt samma uppgift.

Vårdkasens träspiror ställs i en konisk form runt en spira eller mittstolpe, och väggarna tätas med mindre träspiror och ibland med bl.a. mossa för att bli snö- och regntät. Virket ska vara kådrikt t.ex torrfura för att brinna intensivt. Höjden är 10-12 meter och kasens bas är ca 5 meter. Vårdkasen är "tom" inuti och har utrymme för bränsle, t.ex tjärtunnor, kådrika stubbar mm. Kasen har en liten "dörröppning" som skyddas av en vikbar skinnfäll. Kasen fungerar därför också som ett övernattnings- och regnsskydd för kasvakten. I toppen är vårdkasen öppen, som en kåta eller tipi. I händelse av fara tänds stora mängder mossa, björknäver, tjära, tjärstubbar och finhuggen ved, och så skjuter lågorna upp och ut genom vårdkasens topp. Genom att växelvis öppna och stänga kasens "dörröppning" med skinnfällen, och därmed reglera syretillförseln till elden, uppnås en blinkande effekt med eldkvasten som kommer ut i kasens topp. På så sätt kan vårdkasens ljusblinkar skiljas från andra nattliga bränder. Om kasen tänds på dagen används eldmaterial som utvecklar mycket rök, t.ex granris eller fuktiga material och så uppnås en blinkande effekt fast då med rökpuffar. På stadsvapen finns vårdkasar avbildade, bl.a Huddinges stadsvapen och på Köla landskommuns vapen. Där syns också att elden är i toppen på kasen.