Brännvinsbord: Skillnad mellan sidversioner

Brännvinsbord, äldre svensk förrättsmåltid bestående av fem måltidsdelar plus brännvin; ett par olika sortersbröd, ett smör, en elelr två sorters ost eller pokäs, fisk som rimmad eller gravad lax eller en sillinläggning, någon korv, rökt eller torkat kött, och ett par-tre sorters kryddat brännvin. Brännvinsbordets sammansättning varierade över landet och hade ofta ett superlokalt uttryck. Maträtterna varierade även över årstiden och efter vad man hade i visthusbod och skafferi. Brännvinsbordet tillhörde den borgerliga måltidskulturen och saknar motsvarighet bland allmogen.

Brännvinsbordet brukade intas i ett separat rum till fest före huvudrätten och med gästerna oftast ätandes stående eller sittandes med tallriken i knät. Det hade funktionen av en fördrink med tilltugg, och ingick inte i den formella middagsramen. Män och kvinnor intog ofta brännvinsbordet var för sig och kvinnorna bjöds ett mer sötat brännvin till eller likör. Brännvinsbordet serverades ofta flera timmar innan en bjudning börjde i väntan på att alla gäster skulle hinna komma fram med häst och vagn. Inte sällan kunde brännvinsbordet ätas under fem-sex timmar och sedan tog middagssupén två timmar.

Brännvinsbordet skapades på 1500-talet, eventuellt genom rysk influens, och hade sin storhetstid under 1700-talet men utvecklades under 1800-talets början till smörgåsbordet. Det har dock serverats ännu in i vår tid och upplever i dag en svag renässans i eventmåltider och för måltidsupplevelser.

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.