Visa källa för Katia Mann

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:
Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪Jon Kolbert‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected .
Start of block: 21 februari 2024 kl. 06.35
Expiry of block: 21 februari 2029 kl. 06.35
Your current IP address is 3.237.187.154. The blocked range is 3.237.0.0/16.
Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy.
Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{Infobox person
| namn          = Katharina Hedwig "Katia" Mann
| nationalitet  = [[Tyskar|Tysk]]
| barn          = [[Erika Mann|Erika]] (1905–1969)<br>[[Klaus Mann|Klaus]] (1906–1949)<br>[[Golo Mann|Golo]] (1909–1994)<br>[[Monika Mann|Monika]] (1910–1992)<br>[[Elisabeth Mann Borgese|Elisabeth]] (1918–2002)<br>[[Michael Mann (litteraturvetare)|Michael]] (1919–1977)
| föräldrar     = [[Hedwig Pringsheim]] (1855–1942, mor)<br>[[Alfred Pringsheim]] (1850–1941, far)
| make          = [[Thomas Mann]] (1905–1955)
| organisationer = 
| yrke          = 
| utbildning    = 
| dödsort       = [[Kilchberg, Zürich|Kilchberg]], kantonen [[Zürich (kanton)|Zürich]], [[Schweiz]]  
| bild          = Thomas_Mann_Stockholm.jpg
| dödsdatum     = {{Död datum och ålder|1980|4|25|1883|7|24}}
| födelsenamn   = Katharina Hedwig Pringsheim
| bildtext      = Katia Mann tillsammans med maken [[Thomas Mann]] den [[10 december]] [[litteraturåret 1929|1929]] på [[Stockholms Central]]. Paret var i Sverige då maken mottog [[Nobelpriset i litteratur]].
| känd_för      = 
| år_aktiv      = 
| födelseort    = [[Feldafing]] nära [[München]], [[Bayern]], [[Tyskland]]  
| födelsedatum  = [[24 juli]] [[1883]]
| släktingar    = [[Peter Pringsheim]] (1881–1963, bror)<br>[[Klaus Pringsheim den äldre|Klaus Pringsheim]] (1883–1972, tvillingbror)<br>[[Hedwig Dohm]] (1831–1919, mormor)
}}

'''Katharina Hedwig "Katia" Mann''', född ''Pringsheim'' den [[24 juli]] [[1883]] i [[Feldafing]] i närheten av [[München]], död [[25 april]] [[1980]] i [[Kilchberg, Zürich|Kilchberg]] i kantonen [[Zürich (kanton)|Zürich]], var en [[Tyskar|tysk]] [[kulturpersonlighet]] och den tyska [[författaren]] [[Thomas Mann]]s [[hustru]]. Manns verksamhet som [[dagbok]]sförfattare blev uppmärksammad, och hennes sanatorievistelser inspirerade maken till romanen ''[[Bergtagen (roman)|Bergtagen]]''.

== Barndom och tidiga år ==
[[Fil:Franz_von_Lenbach,_Porträt_von_Katia_Pringsheim.jpg|alt=|vänster|miniatyr|198x198px|Katia Mann, porträtt av [[Franz von Lenbach]] (1836–1904) år [[1892]].]]
[[Fil:Friedrich_August_Kaulbach_-_Kinderkarneval_1888.jpg|alt=|vänster|miniatyr|169x169px|Barnen Pringsheim avbildade i [[Friedrich August von Kaulbach|Friedrich August von Kaulbachs]] målning ''[[Kinderkarneval]]'' år [[Konståret 1888|1888]].]]
Mann föddes år 1883 som den enda [[Dotter|dottern]] till [[Matematiker|matematikern]] [[Alfred Pringsheim]] och den tidigare [[Skådespelerska|skådespelerskan]] [[Hedwig Pringsheim]].<ref name=":0" /> Hon hade fyra [[Bror|bröder]]: [[Erik Pringsheim|Erik]] (1879–1908), [[Peter Pringsheim|Peter]] (1881–1963), [[Heinz Pringsheim|Heinz]] (1882–1974) och tvillingbrodern [[Klaus Pringsheim den äldre|Klaus Pringsheim]] (1883–1972). Fadern kom från en [[Förmögenhet|förmögen]] [[Handelsman|köpmanssläkt]], medan modern var dotter till författaren och [[Satir|satirikern]] [[Ernst Dohm]] och författaren och [[Kvinnosakskämpe|kvinnosakskämpen]] [[Hedwig Dohm]]. Mann hade [[judiskt]] ursprung på såväl fädernet som mödernet, men föräldrarna och hon själv var [[Protestantism|protestanter]].<ref name=":0" /> Familjens judiska ursprung var något som Mann senare i livet kom att avfärda som irrelevant.<ref name=":1">{{Tidningsref|rubrik=Priset för att vara Manns kvinna|url=https://www.svd.se/priset-for-att-vara-manns-kvinna|tidning=[[Svenska Dagbladet|Svenska Dagbladet (SvD)]]|datum=2003-05-21|hämtdatum=2020-08-02|issn=1101-2412|språk=sv|författare=[[Barbro Eberan|Eberan, Barbro]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20220809120319/https://www.svd.se/a/d8eb4b93-00f0-3e43-8756-3925341380ca/priset-for-att-vara-manns-kvinna|arkivdatum=2022-08-09}}</ref> 

Familjen var [[Förmögenhet|välbeställd]] och Manns uppväxt var för tiden mycket [[Frihetlig|liberal]].<ref name=":1" /> Hemmet var en [[villa]] i München om inte mindre än 1&nbsp;500&nbsp;[[m²]], där familjen bodde från år [[1890]]. Villan hade såväl [[Tjänstefolk|flygel för tjänstefolket]] som [[Musik|musiksal]] och [[bibliotek]]; vidare hade den som en av få privata hem vid tiden [[Elektricitetens historia|elektricitet]]. Under flera decennier fungerade hemmet som ett socialt centrum i München och besöktes ofta av framstående personer som [[Walther Rathenau]] och [[Fanny zu Reventlow]], [[Else Lasker-Schüler]] och [[Hugo von Hofmannsthal]]. Barnen fick tidigt delta vid de olika salongerna och sociala tillställningarna i hemmet.

Föräldrarna såg till att alla barnen fick en högre utbildning. Bröderna gavs en akademisk skolning. Erik studerade [[juridik]] och blev [[advokat]], men gick bort redan som 29-åring under oklara omständigheter under en resa till [[Argentina]]. Brodern Peter blev med tiden [[professor]] i [[fysik]]. Heinz blev [[doktor]] i [[arkeologi]]. Manns tvillingbror Klaus studerade [[Musikvetenskap|musik]] och blev [[kompositör]], en disciplin han även kom att undervisa i. Då det vid tiden inte ännu var tillåtet för flickor att läsa vid [[Gymnasium|gymnasiet]] fick Mann läsa för en [[privatlärare]] från sju års ålder. Genom det kunde hon, som första kvinna i München, avlägga [[studentexamen]] år [[Utbildningsåret 1901|1901]] vid [[Königliches Wilhelms-Gymnasium]]. Hon studerade efter det genom sin fars försorg vid [[Münchens universitet|universitetet i München]], där hon läste bland annat [[naturvetenskap]], [[matematik]] och [[filosofi]].<ref name=":1" />

== Vuxenliv ==

=== Katia Pringsheim och Thomas Mann möts ===
Genom en gemensam bekant, [[Elsa Bernstein]], introducerades hon [[vår]]en år [[1904]] för sin blivande make, den åtta år äldre författaren [[Thomas Mann]]. Katia Mann var initialt avvisande till hans uppvaktning.{{sfn|Mann|Mann|1995|p=30 f.}} Hon menade själv att hon vid tidpunkten kände sig för ung för [[Vigsel|giftermål]] och trivdes med sina [[Högre utbildning|studier]] och sina bröders sällskap.{{sfn|Mann|1979|p=28 f.}} Inte heller hennes far var först särskilt förtjust över att de skulle gifta sig. Även om Thomas Mann redan tre år tidigare hade haft framgång genom publiceringen av romanen ''[[Huset Buddenbrook]]'' (1901), menade fadern att hon nog skulle gifte sig med en man med ett mer traditionellt civilt yrke.<ref name=":0" />

I och med att Thomas Manns eventuella [[homosexualitet]] inte blev föremål för spekulation förrän efter publiceringen av ''[[Döden i Venedig]]'' (1912) är det inte troligt att faderns betänkligheter inför äktenskapet hade det som grund. Efter några månader, i november 1904, accepterade såväl Katia Mann som hennes familj [[frieri]]et, och paret gifte sig därefter den [[11 februari]] [[1905]] i München. Bröllopsresan gick till ''[[Hotel Baur au Lac]]'' i [[Zürich]].<ref name=":0" />

=== Äktenskapets första år ===
[[Fil:Mann_villa_1.jpg|alt=|vänster|miniatyr|239x239px|''[[Villa Poschi]]''. Bilden är tagen år 2005.]]
[[Fil:FamMann.jpg|alt=|miniatyr|218x218px|Familjen Mann år [[1909]] i [[Fritidshus|sommarhuset]] i [[Bad Tölz]].]]
Det nygifta paret Mann flyttade in i en lägenhet i München som fadern Alfred Pringsheim ordnade åt dem, inte långt från föräldrarnas eget hem. Parets första barn, [[Erika Mann|Erika]], föddes den [[9 november]] 1905. Under de närmaste femton åren fick paret ytterligare fem barn: [[Klaus Mann|Klaus]], [[Golo Mann|Golo]], [[Monika Mann|Monika]], [[Elisabeth Mann Borgese|Elisabeth]] och [[Michael Mann (litteraturvetare)|Michael]].<ref name=":1" /> Då makens inkomster stärktes de följande åren kunde paret låta bygga ett eget [[Fritidshus|helghus]] i närheten av lägenheten. År [[1914]] kunde familjen flytta in i en egen villa, kallad ''[[Villa Poschi]]'' tillsammans med sitt [[tjänstefolk]].{{sfn|Naumann|2005|p=9}}

Under år [[1912]] fick Katia Mann på grund av lungproblem läggas in på [[sanatorium]] i [[Davos]] i [[Schweiz]]. Detta sanatorium besökte hon återkommande de kommande åren och kunde ibland vara där i flera månader. Under de perioder då hon var inlagd blev maken och barnen kvar i München. Hennes sanatorievistelser, och de brev hon skrev till sin man från Davos, kom att inspirera denne till att bland annat skriva romanen ''[[Bergtagen (roman)|Bergtagen]]'' (1924).<ref name=":1" /> 

Det är inte helt klarlagt om Manns besvär var [[psykosomatisk]]a; senare [[röntgenundersökning]]ar av lungorna visade dock att hon inte hade [[tuberkulos]]. Hon ska dock ha varit ensam och själv haft hand om [[Hushållsarbete|hushållsfrågor]] och sina åldrande föräldrar, vilket kan ha lett till en sorts [[Utmattningssyndrom|utbrändhet]].{{sfn|Prater|1995|p=296}}

=== Första världskriget och livet i Weimarrepubliken ===
[[Fil:Katja_Mann_mit_ihren_sechs_Kindern_um_1919.jpg|vänster|miniatyr|211x211px|Katia Mann med sina sex barn omkring år 1919. Från vänster ses: Monika, Golo, Michael och Katia, Klaus, Elisabeth samt Erika.]]
[[Fil:Thomas Mann Bad Tölz.JPG|miniatyr|235x235px|[[Sommarhus|Sommarhuset]] i [[Bad Tölz]]. Bilden är tagen år 2004.]]
Under [[första världskriget]] bodde Mann och hennes familj kvar i München. Maken var befriad från [[militärtjänst]]göring, men i och med kriget minskade hans intäkter kraftigt och familjen fick lov att säga upp sitt tjänstefolk. Flera karaktärer i makens verk bär drag av Mann. På grund av den försämrade [[privatekonomi]]n sålde även familjen sitt [[fritidshus]] i [[Bad Tölz]] år [[1917]]. När första världskriget var över ökade makens intäkter återigen. Familjen fick då en ökad levnadsstandard, även om det i allmänhet var svåra tider i kölvattnet av kriget.  

[[Fil:Nida_ThomasMann_cottage.jpg|alt=|miniatyr|236x236px|Familjens Manns sommarhus i [[Nidden]]. Bilden är tagen 2005.]]
Mann och hennes make hade höga akademiska förväntningar på sina barn. Dessa lyckades dock inte i någon högre grad leva upp till dessa. Ingen av barnen, utom Elisabeth, fullföljde sina gymnasiestudier, utan tvingades istället att studera vid [[Privatskola|privata]] [[Internatskola|internatskolor]]. Klaus lämnade skolan helt år [[1923]] och arbetade efter det som [[teaterkritik]]er. Även om föräldrarna såg potentialen hos Erika, avbröt hon själv sina studier för att ägna sig åt [[Skådespelare|skådespeleri]] och kom sedermera att gifta sig [[1926]].  

Under [[Weimarrepubliken]]s dagar följde Mann regelbundet med sin make på dennes resor. Som exempel kan nämnas att hon följde med då han utnämndes till [[hedersdoktor]] av [[Bonns universitet|universitetet i Bonn]] [[1920]], när [[Lübeck]] utsåg honom till [[professor]] 1926 och då han 1929 fick [[Nobelpriset i litteratur]] i [[Stockholm]].<ref>{{Webbref|titel=Mumierna samlas|url=https://www.sydsvenskan.se/2007-12-09/mumierna-samlas|verk=sydsvenskan.se|hämtdatum=2020-08-02|språk=sv|datum=2007-12-09|utgivare=[[Sydsvenskan]]|författare=[[Åke Leijonhufvud|Leijonhufvud, Åke]]}}{{Död länk|datum=2022-03 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> En del av prispengarna från Nobelpriset använde de sedan för att betala av Klaus och Erikas skulder. Paret lät även bygga ett [[sommarhus]] i [[Nidden]] i [[Litauen]].

=== Nazisternas maktövertagande och exil i Schweiz ===
[[Fil:CH-NB - Frankreich, Lavandou- Menschen Lokalisierung unsicher - Annemarie Schwarzenbach - SLA-Schwarzenbach-A-5-08-246.jpg|vänster|miniatyr|209x209px|Katia och [[Thomas Mann]] i [[Sanary-sur-Mer]], [[Frankrike]], år [[1933]].]]
Mann och hennes make var på semesterresa i [[Arosa]] i Schweiz, när de nåddes av nyheten om det [[Nazisternas maktövertagande|nazistiska maktövertagandet i Tyskland]] år [[1933]]. Hennes make hade år 1930 uttalat sig kritiskt mot [[nationalsocialismen]] och efter maktövertagandet utfärdades en arresteringsorder för honom. Paret återvände dock inte till Tyskland efter maktövertagandet, utan varnades av sina barn som även tog med sig makens manuskript och andra ägodelar innan även de bosatte sig i exil utomlands. 

Paret Mann kom först att bosätta sig i [[Sanary-sur-Mer]] i [[Sydfrankrike]] men flyttade sedan till [[Küsnacht]] i Schweiz och bodde sedan där i fem år. Dit kom även alla barnen, utom Klaus som arbetade för [[Annemarie Schwarzenbach]] på en tidning i [[Amsterdam]]. Familjens tyska [[medborgarskap]] upphävdes av [[Nazityskland|Hitlerregimen]] 1936, men genom sina personliga kontakter med [[Tjeckoslovakien]]s [[President (politiskt ämbete)|president]] [[Edvard Beneš]] kunde familjen – utom dottern Erika, som gift sig med den engelska poeten [[W.H. Auden]] år [[1935]] – få medborgarskap i det landet.<ref>Mann, T. Dagboksanteckning den 9 mars 1937.</ref> Samtidigt som kriget pågick hade Mann även flera problem inom familjen att hantera. Flera av hennes barn – Erika, Klaus och Michael –  utvecklade alkohol- och drogberoenden under perioden och Monika led av en allvarlig depression.<ref name=":1" />

I mars 1938 [[Anschluss|invaderade de tyska trupperna]] [[Österrike]]. Situationen för judiska [[flykting]]ar hade de senare åren också förvärrats i Schweiz, och trots att Thomas Mann var en framträdande [[kulturpersonlighet]] fanns det inga utsikter om att familjen skulle få genomgå en förenklad [[naturalisering]]sprocess där. Mann och hennes familj började därför söka efter en plats att fly till.

=== Åren i USA ===
[[Fil:Thomas and Katia Mann.jpg|miniatyr|stående|Katia och [[Thomas Mann]] på [[Grand Hôtel, Stockholm|Grand Hôtel]] i [[Stockholm]] i samband med [[Nobelprisutdelningen]] i [[december]] 1929.]]
Maken Thomas Mann erbjöds i den svåra situationen 1938 en [[Lärare|lärartjänst]] vid [[Princeton University]] i [[New Jersey]] i [[USA]]. Detta skedde mycket tack vare hennes beskyddares, [[Agnes E. Meyer]]s, försorg. Paret Mann lämnade Europa tillsammans med dottern Elisabeth den [[17 september]] 1938, och begav sig mot USA ombord på ett [[fartyg]]. Väl framme i Amerika blev makarna överväldigade av det mottagande de fick. I USA kom Mann att få en vän för livet i [[Molly Shenstone]], fysikern [[Allen G. Shenstone]]s hustru.{{sfn|Jens|Jens|2003|p=227}} Hon kom dock inte att helt kunna finna sig tillrätta i USA, utan önskade vara närmare händelserna i Europa. Detta berodde inte minst på att hon oroade sig för sina föräldrar, som 1938 ännu var kvar i Tyskland. Dessa kom inte till Zurich förrän den 31 oktober 1939, endast en dag innan gränsen stängdes. Hon oroade sig också barnen. Klaus hade också tagit sig till USA kort tid efter föräldrarna och Elisabeth, och Erika hade åkt dit redan året innan med sin make. Samtidigt vägrade till en början Golo, Monika och Michael att [[emigrera]]. Efter [[Andra världskriget|krigsutbrottet]] i [[september]] [[1939]] försökte Mann ihärdigt få resten av familjen att komma till säkerheten i USA. Först mer än ett år senare, i oktober 1940, kom Monika som sista barn till landet.
[[Fil:P1010006TM-house.jpg|vänster|miniatyr|205x205px|Parets hus i [[Los Angeles]]. Bilden tagen 2006.]]
Under [[1940]] fick Mann [[Barn|barnbarn]] i och med att Michael och Elisabeth fick ett barn vardera. Manns [[Alfred Pringsheim|far]] dog i exilen i [[Zürich]] år [[1941]], och hennes [[Hedwig Pringsheim|mor]] dog i samma stad året därpå. Mann var i [[Kalifornien]], dit familjen flyttat i [[april]] 1941, när hon fick de båda dödsbuden. I Kalifornien hade hennes make tecknat ett [[Avtal|kontrakt]] med [[filmbolag]]et [[Warner Brothers]], vilket gav paret en inkomst som gjorde att de kunde ge sina barn ekonomiskt stöd. De hade även råd med en [[fastighet]] i [[Pacific Palisades]] i [[Los Angeles]], samt kunde anställa [[Hushållsarbetare|tjänstefolk]]. Mann inredde, med hjälp av [[Inredningsarkitekt|interiörarkitekt]]en [[Paul Huldschinsky]], det nya hemmet. Hon var även ansvarig för hushållets personal under åren i Pacific Palisades.{{sfn|Nenik|Stumpf|2018|p=130 f. & 240–269}}

Under kriget var såväl Erika som Golo och Klaus [[volontär]]er för [[USA:s armé|amerikanarna]] i Europa. I [[juni]] [[1944]] beviljades Mann och hennes make amerikanskt [[medborgarskap]]. Även flera av hennes barn blev amerikanska medborgare.

I april 1946 genomgick maken en lungoperation. Han återhämtade sig bra, även om Mann var orolig för honom. Ett år senare åkte paret återigen till Europa för att föreläsa. Under 1948 bosatte sig Erika hos sin föräldrar och blev då sin fars sekreterare.<ref>Mann, T. Dagboksanteckning den 28 januari 1948.</ref>

=== Makens bortgång ===
[[Fil:Thomas Manns Haus in Kilchberg.jpg|vänster|miniatyr|209x209px|Huset i [[Zürich]]. Bild tagen år 2009.]]
När paret Mann i mitten av år [[1952]] återvände till Zürich hyrde de en tillfällig i bostad i [[Erlenbach, Zürich|Erlenbach]] nära [[Küsnacht]]. Deras båda barn Golo och Erika hade rest före dem och befann sig redan i [[Schweiz]]. Sedan Elisabeths make gått bort samma år i [[stroke]], återvände även hon tillfälligt till Zürich och sina föräldrar. Medan Thomas Manns popularitet som författare dalat något i Amerika, växte det återigen särskilt i de tyskspråkiga delarna av Europa varför paret nu gjorde en turné där. 

Mann fann två år senare ett hus till sig och sin make i [[Kilchberg, Zürich|Kilchberg]], vid [[Zürichsjön]]s [[västra]] [[strand]].<ref name=":1" /> Valet av bostad uppskattades av Thomas Mann. När paret befann sig i den [[Nederländerna|nederländska]] [[badort]]en [[Noordwijk]] i juli [[1955]] kände maken bensmärtor, som senare visade sig bero på [[Åderförkalkning|arterioskleros]]. Väl tillbaka i Zürich avled maken den [[12 augusti]] [[1955]] på [[sjukhus]] och begravdes på Kilchbergs kyrkogård.

=== Sista åren ===
[[Fil:Thomas Mann Grave 2005-03-26.jpeg|miniatyr|237x237px|Familjegraven på kyrkogården i [[Kilchberg, Zürich|Kilchberg]] i vilken bland annat både Katia och [[Thomas Mann]] är begravd. Bild tagen 2005.]]
Efter makens död bodde Katia kvar i huset i Zürich med dottern Erika, som hjälpte till att förvalta Thomas Manns litterära arv. Erika var under de åren sin mors följeslagare och var alltid med henne vid de allt mer sällsynta offentliga uppträdandena som Mann gjorde. Manns sociala liv avstannade i och med makens bortgång, men hon var inte ensam under de sista åren i sitt liv. Istället omgav hon sig med familjen, barn och barnbarn, som kom och gick ur huset. En del barn och barnbarn bodde även längre perioder i huset i Zürich tillsammans med Mann.

Mann blev i [[november]] [[1962]], då hon bott i Schweiz i tio års tid, [[naturaliserad]] [[schweizisk]] [[Medborgarskap|medborgare]] och avsade sig med det sitt amerikanska medborgarskap. Hon hade då klarat de schweiziska medborgarskapstesterna. Efter att Mann varit med i flera trafikolyckor återkallades hennes körkortet [[1964]]. Hon hade då varit en entusiastisk bilist och förare i över 30 år.<ref name=":0" /> I samband med tjugoårsdagen av makens bortgång lät Mann publicera en [[biografi]] över sig själv under titeln ''Mina oskrivna memoarer''. I förordet till biografin skriver Mann att hon alltid strävat efter att hålla sitt liv inom den privata sfären, varför hon varit främmande inför att lämna ut familjelivet till omvärlden.<ref name=":0" /> 

Mann dog den 25 april 1980, 96 år gammal. Hon hade vid sin bortgång överlevt sin make och tre av sina sex barn. Hon begravdes i [[familjegrav]]en på [[kyrkogård]]en i Kilchberg.

== Eftermäle ==
Efter sin bortgång har Mann givits erkännande som tysk [[kulturpersonlighet]]. Hon har exempelvis jämförts med [[Friedrich Schiller]]s hustru Charlotte von Lengefeld, [[Theodor Fontane]]s maka [[Emilie Rouanet-Kummer]] och [[Heinrich Heine]]s hustru [[Crescence Eugénie Mirat]], kallad Mathilde. Det finns tydliga influenser från Mann i flera av hennes makes verk. Vid sidan om ''[[Bergtagen (roman)|Bergtagen]]'' (1924) har man sett influenser från henne i bland annat ''Hans kunglig höghet'' (1909) och ''Unordnung und frühes Leid'' (1926).

Mann har likt många andra kvinnor under senare år även erkänts för på vilket sätt hon möjliggjorde sin makes författarskap. Det rör sig om insatser i form av att ta hand om hus, hem och barn som tidigare har varit djupt underskattade för makens möjligheter att skriva. Mann ombesörjde även de [[Affärskvinna|affärsmässiga]] angelägenheterna i [[Hem|författarhemmet]], höll ordning på [[Bokförlag|förlagskontrakt]], läste manuskript, ordnade [[intervju]]er och [[Resa|resor]], arbetsledde [[Hushållsarbetare|tjänstefolket]] och administrerade familjens många flyttar. Mann kan med andra ord alltså sägas ha hållit sin mans tillvaro fri från störningsmoment, vilket var ett nödvändigt villkor för hans skrivande.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Vad ville Katia Pringsheim?|url=https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/vad-ville-katia-pringsheim/|verk=dn.se|datum=2003-06-13|hämtdatum=2020-07-09|språk=sv|utgivare=''[[Dagens Nyheter|Dagens Nyheter (DN)]]''|författare=[[Per Landin|Landin, Per]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200709234036/https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/vad-ville-katia-pringsheim/|arkivdatum=2020-07-09}}</ref>

Genom att hon låtit publicera sina dagböcker, ett arbete i vilket bland annat sonen Michael var henne behjälplig, har Mann även kommit att gå till den tyskspråkiga litteraturhistorien i egen rätt. Hennes dagböcker har varit omtalade och omskrivna ända sedan de publicerades och ger en inblick i familjens vardagsliv under några av 1900-talets mest händelserika år.

== Referenser ==
* {{dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Katia_Mann&oldid=199395609}}
* {{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Katia_Mann&oldid=958806914}}

=== Noter ===
<references />

=== Tryckta källor ===
* {{Bokref |titel= Frau Thomas Mann. Das Leben der Katharina Pringsheim |efternamn= Jens |förnamn= Inge |författarlänk= |efternamn2 = Jens | förnamn2 = Walter |år= 2003 |utgivare= Rowohlt |utgivningsort= Reinbek |isbn= | språk = tyska}}
* {{Bokref |titel= Mina oskrivna memoarer |efternamn= Mann |förnamn= Katia |år= 1979 |utgivare= Norstedts |utgivningsort= Stockholm |isbn= }}
* {{Bokref |titel= Tagebücher: 1937-1939 |efternamn= Mann |förnamn= Thomas |författarlänk= Thomas Mann |år= 2003a |utgivare= Fischer-Taschenbuch-Verlag |utgivningsort= Frankfurt |isbn= | språk = tyska}}
* {{Bokref |titel= Tagebücher: 1946-1948 |efternamn= Mann |förnamn= Thomas |författarlänk= Thomas Mann |år= 2003b |utgivare= Fischer-Taschenbuch-Verlag |utgivningsort= Frankfurt |isbn= | språk = tyska}}
* {{Bokref |titel= Briefwechsel. 1900–1949 |efternamn= Mann |förnamn= Thomas |författarlänk= Thomas Mann |efternamn2 = Mann | förnamn2 = Heinrich |år= 1995 |utgivare= Fischer-Taschenbuch-Verlag |utgivningsort= Frankfurt |isbn= | språk = tyska}}
* {{Bokref |titel= Die Kinder der Manns. Ein Familienalbum |efternamn= Naumann |förnamn= Uwe |författarlänk= |år= 2005 |utgivare= Rowohlt |utgivningsort= Reinbek |isbn= | språk = tyska}}
* {{Bokref |titel= Seven Palms. Das Thomas-Mann-Haus in Pacific Palisades, Los Angeles.|efternamn= Nenik |förnamn= Francis |författarlänk= |efternamn2= Stumpf | förnamn2 = Sebastian |år= 2018 |utgivare= Spector Books |utgivningsort= Leipzig |isbn= | språk = tyska }}
* {{Bokref |titel= Thomas Mann – Deutscher und Weltbürger. Eine Biographie |efternamn= Prater |förnamn=  Donald A. |författarlänk= |år= 1995 |utgivare= Hanser |utgivningsort= Wien |isbn= | språk = tyska }}

{{auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Mann, Katia}}
[[Kategori:Födda 1883]]
[[Kategori:Avlidna 1980]]
[[Kategori:Tyska kulturpersonligheter]]
[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Personer i Tyskland under 1900-talet]]
[[Kategori:Personer från München]]
[[Kategori:Thomas Mann]]
Mallar som används på den här sidan:
Mall:Artikelursprung (redigera)
Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Bokref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Br separated entries (redigera)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite news (redigera)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Dewp (redigera)
Mall:Död datum och ålder (redigera)
Mall:Död länk (redigera)
Mall:Enwp (redigera)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Faktamall/tung (redigera)
Mall:Faktamall biografi (redigera)
Mall:Image class names (redigera)
Mall:Infobox person (redigera)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Px (redigera)
Mall:Sfn (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Tidningsref (redigera)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wikidata image (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Convertdate (redigera)
Modul:Formatering (redigera)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Tillbaka till Katia Mann.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Katia_Mann”