Visa källa för Australien

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:
Your IP address is in a range that has been blocked on all Wikimedia Foundation wikis.
The block was made by ‪Jon Kolbert‬. The reason given is Open proxy/Webhost: See the help page if you are affected .
Start of block: 21 februari 2024 kl. 06.35
Expiry of block: 21 februari 2029 kl. 06.35
Your current IP address is 3.237.36.160. The blocked range is 3.237.0.0/16.
Inkludera alla ovanstående detaljer i alla frågor du ställer. If you believe you were blocked by mistake, you can find additional information and instructions in the No open proxies global policy.
Otherwise, to discuss the block please post a request for review on Meta-Wiki. You could also send an email to the stewards VRT queue at stewards@wikimedia.org including all above details.
Du kan se och kopiera denna sidas källtext.
{{coord|27|3|32.85|S|135|0|0|E|region:AU|display=title}}
{{Hänvisning|nationen Australien|kontinenten Australien|Australien (kontinent)}}
{{landsfakta
|namn=Samväldet Australien<br>Commonwealth of Australia
|genitiv=Australiens
|flagga=Flag of Australia (converted).svg
|statsvapen=Coat of Arms of Australia.svg
|motto=''Inget''
|nationalsång=''[[Advance Australia Fair]]''<br>[[Fil:U.S. Navy Band, Advance Australia Fair (instrumental).ogg]]
|karta=Australia (orthographic projection).svg
|världsdel=[[Oceanien]]
|statsskick=[[Konstitutionell monarki]]<br />([[samväldesrike]])
|språk=Inget<br />Nationellt  [[Engelska]] ([[de facto]])
|a/t=t
|huvudstad=[[Canberra]]
|störstastad=[[Sydney]]
|demonym=australier<ref name="Utrikesnamnbok2013" />, australiensare
|statschef=[[Charles III]]
|sct=regenter
|sct2=Kung
|generalguvernör=[[Sam Mostyn]]
|ggt=generalguvernörer
|ggt2=Generalguvernör
|regeringschef=[[Anthony Albanese]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=6:e
|area=7692024
|area_not=<ref>{{webbref |url=http://www.ga.gov.au/scientific-topics/national-location-information/dimensions/area-of-australia-states-and-territories |utgivare=Geoscience Australia |titel=Area of Australia, states, and territories |hämtdatum=14 februari 2017 |språk=engelska}}</ref>
|area_%vatten=0,76&nbsp;%<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/as.html |titel=Australia |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=12 januari 2017 |språk=Engelska |hämtdatum=14 februari 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150703214756/https://www.cia.gov/Library/publications/the-world-factbook/geos/as.html |arkivdatum=3 juli 2015 }}</ref>
|folkmängd_rank=51:a
|folkmängd=25800000
|folkmängd_not=<ref>{{Webbref|titel=Australien - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/australien|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-03-25}}</ref>
|folkmängd_år=2020
|folkmängd_fr=25422788<ref>{{webbref | url = https://www.abs.gov.au/statistics/people/population/population-census/2021 | titel = Population: Census | utgivare = [[Australian Bureau of Statistics]] |datum = 28 juni 2022| hämtdatum = 25 augusti 2024 | språk= engelska}}</ref>
|folkmängd_fr_år=2021
|befolkningstäthet_rank=193:a
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Mawson Peak]]<ref>{{webbref |url=http://www.antarctica.gov.au/magazine/2001-2005/issue-2-spring-2001/science/big-ben-the-fire-beneath-the-ice |datum=2001 |titel=Big Ben: The Fire Beneath the Ice |hämtdatum=2009-06-18 |språk=engelska}}</ref>
|högstapunkt_meter=2&nbsp;745
|störstasjö=[[Eyresjön]]<ref>{{webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/larglake.htm |författare=Geoscience Australia |datum=2004 |titel=Largest lakes and reservoirs |hämtdatum=2006-08-17 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060822003424/http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/larglake.htm |arkivdatum=2006-08-22 }} </ref>
|störstasjö_yta=9&nbsp;500
|längstaflod=[[Murray River]]<ref>{{webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/longrive.htm |författare=Geoscience Australia |datum=2004 |titel=Longest rivers |hämtdatum=2006-08-17 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080729062144/http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/longrive.htm |arkivdatum=2008-07-29 }} </ref>
|längstaflod_längd=2&nbsp;520
|självständighet=Från [[Storbritannien]]
|självständighet_dekl=
|självständighet_erk=1 januari 1901<ref name="swedenabroad">{{webbref|url=http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Canberra/Landfakta/Om-Australien/|datum=2012-07|utgivare=[[Sveriges ambassad i Canberra]]|titel=Landfakta Australien|hämtdatum=2012-07-04|språk=svenska}}</ref>
|bnp_rank=19:e
|bnp_totalt={{öka}} 1,718 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 65 366 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=13:e
|bnp_nominell_totalt={{minska}} 1,707 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{minska}} 64 964 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
| hdi = {{öka}} 0,951<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref> 
| hdi_rank = 5:e
| hdi_år = 2021
|valuta=[[Australisk dollar]]
|valutakod=AUD
|tidszon=[[Koordinerad universell tid|UTC]]+8 till UTC+11
|nationaldag=[[26 januari]] (''[[Australiendagen]]'')
|nationalitetsmärke=AUS
|landsnummer=61 <ref>https://www.eniro.se/landsnummer</ref>
|fotnot=1. Folkräkningen hölls den 9 augusti 2011.
|bnp/invånare_rank=20:e|bnp_nominell/invånare_rank=10:e|gini=34,3<ref>{{Webbref|url=https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI|titel=Gini index|hämtdatum=8 december 20322|utgivare=Worldbank|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>|gini_år=2018|kör_på=Vänster}}
'''Australien''',<ref name="Utrikesnamnbok2013">{{bokref |titel=Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |format=[[Portable Document Format]] |utgåva=9., rev. uppl. |år=2013 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |sid=66 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141006224003/http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |arkivdatum=2014-10-06 |hämtdatum=2014-09-26 }} {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |date=20141006224003 }}</ref> officiellt '''Australiska statsförbundet''' eller '''Samväldet Australien''' ({{lang-en|Commonwealth of Australia}}),<ref>{{webbref |url=http://www.comlaw.gov.au/Details/C2005Q00193/0332ed71-e2d9-4451-b6d1-33ec4b570e9f |titel=Constitution of Australia |utgivare=ComLaw |datum=1 juni 2003 |hämtdatum=5 augusti 2011 |citat=3. It shall be lawful for the Queen, with the advice of the Privy Council, to declare by proclamation that, on and after a day therein appointed, not being later than one year after the passing of this Act, the people of New South Wales, Victoria, South Australia, Queensland, and Tasmania, and also, if Her Majesty is satisfied that the people of Western Australia have agreed thereto, of Western Australia, shall be united in a Federal Commonwealth under the name of the Commonwealth of Australia. |språk=engelska}}</ref> är ett land på [[södra halvklotet]] bestående av fastlandetskontinenten [[Australien (kontinent)|Australien]], ön [[Tasmanien]] samt ett antal [[Lista över öar i Australien|mindre öar]] i [[Indiska oceanen]] och [[Stilla havet]].{{#tag:ref|Australien beskriver vattenmassan söder om dess fastland som [[Antarktiska oceanen|Södra oceanen]], snarare än Indiska oceanen enligt definitionen i [[International Hydrographic Organization]] (IHO). År 2000 definierade en omröstning genom medlemsländerna i IHO termen "Södra oceanen" till att endast gälla vattnen mellan [[Antarktis]] och 60&nbsp;grader sydlig latitud.<ref>{{webbref |url=http://geography.about.com/od/learnabouttheearth/a/fifthocean.htm |författare=Rosenberg, Matt |titel=The New Fifth Ocean–The World's Newest Ocean&nbsp;– The Southern Ocean |utgivare=About.com: Geography |datum=20 augusti 2009 |hämtdatum=5 april 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120126025233/http://geography.about.com/od/learnabouttheearth/a/fifthocean.htm |arkivdatum=26 januari 2012 }}</ref>|name="Södra oceanen"|group="Not"}} Det är till [[Lista över länder efter yta|ytan världens sjätte största land]]. Angränsande länder är [[Indonesien]], [[Östtimor]] och [[Papua Nya Guinea]] i norr, [[Salomonöarna]], [[Vanuatu]] och [[Nya Kaledonien]] i nordöst och [[Nya Zeeland]] i sydost.

I minst 40&nbsp;000&nbsp;år innan den [[Europa|europeiska]] bosättningen i slutet av 1700-talet, var Australien befolkat av ursprungsbefolkningen [[aboriginer]]<ref>{{webbref |url=http://news.softpedia.com/news/Both-Aborigines-and-Europeans-Rooted-in-Africa-54225.shtml |titel=Both Australian Aborigines and Europeans Rooted in Africa |utgivare=Softpedia.com |hämtdatum=4 september 2011 |språk=engelska}}</ref> som tillhörde en eller flera av ungefär [[Australiska språk|250 språkgrupper]].<ref>{{webbref |url=http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.NSF/2f762f95845417aeca25706c00834efa/aadb12e0bbec2820ca2570ec001117a5!OpenDocument |titel=Australian Social Trends |verk=Australian Bureau of Statistics webbplats |utgivare=Commonwealth of Australia |hämtdatum=6 juni 2008 |språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref |redaktör=Michael Walsh |kapitel=Overview of indigenous languages of Australia |förnamn=Suzane (red.) |efternamn=Romaine |titel=Language in Australia |utgivningsort=Cambridge |utgivare=Cambridge University Press |år=1991 |isbn=0-521-33983-9 |språk=engelska}}</ref> Sedan Australien blivit upptäckt av [[Republiken Förenade Nederländerna|holländska]] upptäcktsresande år 1606, gjorde [[Kungariket Storbritannien|Storbritannien]] anspråk på Australiens östra halva 1770 och bosatte den inledningsvis genom en fångtransport till kolonin [[New South Wales]] från den 26 januari 1788. Befolkningen växte stadigt i flera decennier och kontinenten utforskades och ytterligare fem självstyrande [[Storbritanniens utomeuropeiska territorier|kronkolonier]] etablerades.

Den 1 januari 1901 blev de sex kolonierna en [[federation]] som utgjorde Samväldet Australien. Man har sedan dess haft ett stabilt [[Liberal demokrati|liberalt demokratiskt]] politiskt system som fungerar som en [[Federalism|federal]] [[parlamentarisk demokrati]] och [[konstitutionell monarki]]. Förbundet består av sex delstater och flera territorier. Befolkningen på 23,9 miljoner är starkt koncentrerad till de östra delstaterna och är mycket urbaniserad.

Australien är ett väl [[Industriland|industrialiserat land]], är världens [[Lista över länder efter BNP|trettonde största ekonomi]] och har världens [[Lista över länder efter BNP (PPP) per capita|sjunde högsta inkomst per capita]]. Landets militära utgifter är världens tolfte största. Australien har världens [[Lista över länder efter Human Development Index|sjätte högsta index för mänsklig utveckling]] och rankas högt i många internationella jämförelser av nationella resultat, såsom livskvalitet, hälsa, utbildning, [[ekonomisk frihet]] och skydd av [[Medborgerliga rättigheter|medborgerliga friheter]] och [[Mänskliga rättigheter|politiska rättigheter]].<ref name="World Audit">{{webbref |url=http://www.worldaudit.org/countries/australia.htm |titel=Australia: World Audit Democracy Profile |utgivare=WorldAudit.org |hämtdatum=5 januari 2008 |språk=engelska}}</ref> Australien är medlem av [[G20]], [[OECD]], [[Världshandelsorganisationen|WTO]], [[Asia-Pacific Economic Cooperation|APEC]], [[Förenta nationerna|FN]], [[Samväldet]], [[ANZUS]] och [[Pacific Islands Forum]].

== Namnet ==
{{källor|Många påståenden, inga källor.|subjekt=Det här avsnittet|datum=2013-03}}
Den holländska sjöfararen [[Abel Tasman]] gav kontinenten, eller åtminstone norra och västra kusten, namnet [[Nya Holland (Australien)|Nya Holland]] när han utforskade området 1644. Den engelska kaptenen [[William Dampier]] använde också det namnet vid sina resor på slutet av 1600-talet. Nya Holland förknippades sedan med Australien, men holländarna gjorde aldrig några koloniala anspråk på kontinenten.

Den svenska [[Kartografi|kartografen]] [[Daniel Djurberg (geograf)|Daniel Djurberg]] menade att Nya Holland var felaktigt och menade att man skulle använda mer lokala namn. Han namngav Australien ''[[Ulimaroa]]'' 1776 i sin skrift ''Geografi, Sammandragen utur de Nyste och Tilförliteligaste Auctorer'', och i de flesta av hans efterföljande kartor och skrifter. Daniel Djurberg menade att det var det maoriska namnet på Australien, efter en berättelse från [[James Cook]]s resor till [[Nya Zeeland]]. Efter detta kom namnet ''Ulimaroa'' att användas som namn på Australien på flera kartor publicerade i [[Sverige]], [[Tyskland]], [[Österrike]] och [[Tjeckoslovakien]] fram till år 1819.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Paul Geraghty, Jan Tent|rubrik=Two unusual early names for the Australian Continent|datum=Juni 2010|tidskrift=Placenames Australia|utgivare=Australian National Placenames Survey|url=https://www.anps.org.au/upload/June_2010.pdf}}</ref>

Namnet Australien etablerades av britterna vid deras kolonisering. Den kommer av det [[latin]]ska ordet ''australis'', som betyder ''sydlig''. Legender om ett okänt sydligt land, [[Terra Australis]], cirkulerade redan under [[Romerska riket]], och var vanliga i medeltida geografi, men det baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivet ''australische'', i betydelsen ''sydlig'', användes först av nederländska politiker i [[Jakarta|Batavia]] som referens till det nyupptäckta landet i södern, så tidigt som 1638. Den första engelska skribenten som använde ordet "Australia" var [[Alexander Dalrymple]] i ''An Historical Collection of Voyages and Discoveries in the South Pacific Ocean'', som publicerades 1771. Med termen syftade han på hela södra Stilla havsområdet, inte specifikt kontinenten Australien. 1793 publicerade [[George Shaw]] och [[James Edward Smith]] ''Zoology and Botany of New Holland'', där de skrev om "den stora ön, eller egentligen [[Australien (kontinent)|kontinenten Australien]], Australasien eller Nya Holland".

Namnet "Australien" populariserades i boken ''A Voyage to Terra Australis'' av [[Matthew Flinders]] (1814). Guvernör [[Lachlan Macquarie]] av [[New South Wales]] använde sedan ordet i sina rapporter till England. 1817 rekommenderade han att ordet skulle bli officiellt, och 1824 gick förslaget igenom.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Australiens historia}}

Kontinenten anses ha varit bebodd av människor under mellan 42&nbsp;000 och 48&nbsp;000&nbsp;år.<ref>{{tidskriftsref|författare=Gillespie, Richard |rubrik=Dating the First Australians |url=http://www.ingentaconnect.com/content/arizona/rdc/2002/00000044/00000002/art00004 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20050103032601/http://www.ingentaconnect.com/content/arizona/rdc/2002/00000044/00000002/art00004 |arkivdatum=2005-01-03 |tidskrift=Radiocarbon |volym=44 |nummer=2 |år=2002 |sid=403-630 |språk=engelska }} </ref> Ursprungsbefolkningen, kallad [[aboriginer]], bredde ut sig över större delen av kontinenten och hade flera hundra olika språk och dialekter.<ref name="ausgov">{{webbref|url=http://www.dfat.gov.au/aib/history.html |titel=Ancient heritage, modern society |utgivare=Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade |hämtdatum=2008-12-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101222174922/http://www.dfat.gov.au/aib/history.html |arkivdatum=2010-12-22 }} </ref> Deras kultur var starkt präglad av kopplingen till jorden och naturen, och kännetecknades av väl utvecklade traditioner.<ref name="ausgov" /> Andra folkgrupper i [[Asien]] och öar i [[Stilla havet]] hade under flera hundra år före européernas ankomst kommit i kontakt med befolkningen i de norra delarna av kontinenten och idkade även handel med den.<ref name="ausgov" /> Antalet aboriginer torde före européernas ankomst möjligen ha utgjort {{nowrap|200 000–300 000}} (uppgifterna växlar mellan {{nowrap|1 100 000 och 60 000}})<ref>[http://australianmuseum.net.au/indigenous-australia-introduction Australian Museum: ''Introduction to Indigenous Australia''] På engelska, läst 23 mars 2016</ref> varefter de sjönk snabbt i antal. Under åren 1836–1881 sjönk antalet aboriginer i [[Victoria, Australien|Victoria]] från 5&nbsp;000 till 770; stammen [[narrinyeri]] i [[Sydaustralien]] hade 3&nbsp;200 medlemmar, men 1875 bara 511. År 1851 var aboriginerna sammanlagt 55&nbsp;000 personer, 1881 var de nere i 31&nbsp;700, av vilka 20&nbsp;585 bodde i [[Queensland]]. 1899 fanns i Sydaustralien ännu 2&nbsp;900, i [[New South Wales]] 3&nbsp;200, i Victoria 400. Av [[Tasmanien|tasmanierna]], som 1803 var {{nowrap|5 000–6 000}}, dog den sista, en kvinna som hette Truganini, 1876.<ref>{{runeberg.org|nfbb|0265.html Australien (kolonisation)}}</ref><ref>{{webbref |url = http://www.adb.online.anu.edu.au/biogs/A060326b.htm |titel = Trugernanner (Truganini) |utgivare = Adb.online.anu.edu.au |hämtdatum=4 september 2011 |språk=engelska}}</ref>

Den första europé som nådde Australien var den nederländske upptäcktsresanden [[Willem Janszoon]], år 1606, men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän senare delen av 1700-talet.<ref name="ausgov" /> 1770 gick den brittiske kaptenen [[James Cook]] i land vid [[Botany Bay]] i närheten av dagens [[Sydney]], och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för [[Storbritannien]]. 1789 inleddes Australiens tid som straffkoloni - och under tiden fram till 1868, då bruket upphörde, hade totalt 160&nbsp;000 män och kvinnor förts till ön som fångar.<ref name="ausgov" /> Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Efter 1850 skedde en stor invandring av britter som ett resultat av [[ull]]industrin och [[guldrush]]er.<ref name="ausgov" />

I maj 1900 antog det [[brittiska underhuset]] en lag varigenom Samväldet Australien (Commonwealth of Australia) bildades som självstyrande [[dominion]] i det [[brittiska imperiet]] från 1 januari 1901.<ref name="Regeringskansliet">{{webbref|url=http://www.sweden.gov.se/sb/d/2520/a/13972 |titel=Kort historisk bakgrund |utgivare=[[Regeringskansliet]] |hämtdatum=30 augusti 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110103043936/http://www.sweden.gov.se/sb/d/2520/a/13972 |arkivdatum= 3 januari 2011 }} </ref> 

Australien deltog i såväl [[första världskriget|första]] som [[andra världskriget]]. Under första världskriget deltog uppemot 400&nbsp;000 av Australiens dåtida manliga befolkning på tre miljoner, varav uppskattningsvis 60&nbsp;000 dog och tiotusentals skadades.<ref name="ausgov" /> Även under andra världskriget deltog större australiska styrkor såväl i kriget i [[Asien]] och [[Stilla havet]] som vid [[Västfronten under andra världskriget|västfronten]] i [[Europa]].<ref name="ausgov" /> Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och stor invandring av flyktingar och andra migranter från olika delar av världen.<ref name="ausgov" /> Under 1950-talet, en period som präglades av stor framtidstro, startades en rad stora nationella projekt, bland andra det kända vattenkraftsystemet [[Snowy Mountains Scheme]].<ref name="ausgov" />

Australien är i dag en konstitutionell monarki inom [[Samväldet]], men numera finns endast få rättsliga band mellan Australien och Storbritannien. [[Statsöverhuvud]] är kung [[Charles III]], som representeras av en [[Australiens generalguvernör|generalguvernör]]. I september 2008 blev [[Quentin Bryce]] landets första kvinnliga generalguvernör.<ref name="Regeringskansliet" />

== Geografi och klimat ==
[[Fil:Australia-climate-map MJC01 sv.png|miniatyr|Klimatzoner i Australien.]]
Australien har en landyta på 7&nbsp;617&nbsp;930 kvadratkilometer<ref name="Size">{{Webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/compare.htm|titel=Australia's Size Compared|utgivare=Geoscience Australia|hämtdatum=19 maj 2007|arkivurl=https://web.archive.org/web/20070523120324/http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/compare.htm|arkivdatum=23 maj 2007}} </ref> och ligger på den [[indoaustraliska kontinentalplattan]]. Landet omges av [[Indiska oceanen]], [[Antarktiska oceanen]] och [[Stilla havet]] och separeras från Asien av [[Arafurahavet]] och [[Timorhavet]]. Australien har en kustlinje på totalt 34&nbsp;218&nbsp;kilometer (exklusive öar),<ref name="Coast">{{Webbref|url=http://www.environment.gov.au/soe/2006/publications/drs/indicator/142/index.html|titel=State of the Environment 2006|utgivare=Department of the Environment and Water Resources|hämtdatum=19 maj 2007}}</ref> och gör anspråk på en ekonomisk zon på 8&nbsp;148&nbsp;250&nbsp;km², vilket inte inkluderar [[Australiska Antarktis]].

Det [[stora barriärrevet]], världens största [[korallrev]],<ref name="UNEP">{{Webbref|författare=UNEP World Conservation Monitoring Centre|år=1980|titel=Protected Areas and World Heritage - Great Barrier Reef World Heritage Area|url=http://sea.unep-wcmc.org/sites/wh/gbrmp.html|arkivurl=https://web.archive.org/web/20081013162100/http://sea.unep-wcmc.org/sites/wh/gbrmp.html|arkivdatum=13 oktober 2008|utgivare=[[Department of the Environment and Heritage]]|hämtdatum=19 maj 2007}}</ref> ligger inte långt från den nordöstra kusten och sträcker sig över 2&nbsp;000&nbsp;kilometer. [[Mount Augustus National Park|Mount Augustus]], världens största [[monolit]],<ref name="Monolith">{{Webbref|url=http://www.smh.com.au/news/Western-Australia/Mount-Augustus/2005/02/17/1108500208314.html|titel=Mount Augustus|utgivare=The Sydney Morning Herald|hämtdatum=19 maj 2007}}</ref> ligger i [[Western Australia]]. [[Mount Kosciuszko]] är fastlandets högsta berg, med en höjd på 2&nbsp;228&nbsp;meter över havet, men [[Mawson Peak]] i territoriet [[Heard- och McDonaldöarna]] är högre, och sträcker sig 2&nbsp;745&nbsp;meter över havet. Bland Australiens mest kända klippformationer finns också [[Uluru]] (även känt som ''Ayers Rock'') i [[Northern Territory]]. Australiens sand är röd tack vare korroderad malm och metaller.

Större delen av Australien består av [[savann]] eller [[öken]], populärt kallat [[Outback]]. Australien är världens torraste och plattaste bebodda land, och har de äldsta och minst bördiga jordarna. Bara sydöstra och sydvästra hörnen av kontinenten upplever ett tempererat klimat. Den största delen av befolkningen bor längs med den sydöstra kusten. Norra delen av landet, med ett tropiskt klimat, hyser [[regnskog]]ar, skogar, gräsmarker och öken. Landets klimat influeras kraftigt av havsströmmar, inklusive [[El Niño]], vilket skapar en periodisk torka och tropiska lågtryckssystem som skapar [[Tropisk cyklon|cyklon]]er över norra Australien.<ref>[http://www.theage.com.au/news/climate-watch/no-more-drought-its-a-permanent-dry/2007/09/06/1188783415754.html No more drought: it's a "permanent dry"]; [http://news.independent.co.uk/world/australasia/article2465960.ece Australia's epic drought: The situation is grim].  {{Wayback|url=http://news.independent.co.uk/world/australasia/article2465960.ece|date=20080516195322}}</ref>

[[Klimatförändring]] har blivit ett mycket uppmärksammat ämne i Australien under de senaste åren.<ref>[http://www.environment.gov.au/soe/2006/publications/commentaries/atmosphere/climate-change.html Atmosphere: Major issue: climate change], Australian State of the Environment Committee, 2006</ref> Mängden nederbörd har ökat under det senaste århundradet, både sett över hela landet och för samtliga fyra kvadranter.<ref>{{Webbref|url=http://www.bom.gov.au/climate/change/rerain.shtml|titel=Regional Rainfall Trends|utgivare=Bom.gov.au|arkivurl=https://web.archive.org/web/20081120182146/http://www.bom.gov.au/climate/change/rerain.shtml|arkivdatum=2008-11-20}}</ref> Trots detta har flera regioner och städer i Australien ständig vattenbrist på grund av tillväxt av befolkningen och lokal [[torka]].<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7361210.stm Saving Australia's water], BBC News, April 23, 2008</ref>

=== Natur ===
{{Huvudartikel|Australiens natur}}

[[Fil:Koala climbing tree.jpg|miniatyr|[[Koala]]n och [[Eukalyptussläktet|eukalyptusen]] är ett typiskt par för den australiska floran och faunan.]]

De mest utbredda naturtyperna i Australien är [[savann]] och [[öken]]. Därutöver finns också en stor variation av olika naturtyper av mindre omfattning, allt från alpina slätter till tropiska [[regnskog]]ar. På grund av kontinentens höga ålder, dess mycket varierande vädermönster, och dess långa geografiska isolering är mycket av Australiens flora och fauna unik och innehåller många mycket olika organismer. Runt 85&nbsp;procent av blomväxterna, 84&nbsp;procent av däggdjuren, mer än 45&nbsp;procent av fåglarna och 89&nbsp;procent av de kustnära fiskarna är [[Endemism|endemiska]].<ref>{{Webbref|url=http://www.deh.gov.au/biodiversity/about-biodiversity.html|arkivurl=https://web.archive.org/web/20070205015628/http://www.environment.gov.au/biodiversity/about-biodiversity.html|arkivdatum=5 februari 2007|titel=About Biodiversity|hämtdatum=18 september 2007|utgivare=Department of the Environment and Heritage}}</ref>
Australien har bland annat flest [[Kräldjur|reptilarter]] av alla länder med totalt 765 arter.<ref>[http://www.press.uchicago.edu/Misc/Chicago/468283.html Lambertini, A Naturalist's Guide to the Tropics, excerpt<!-- bot-generated title -->] at www.press.uchicago.edu</ref> Många av Australiens ekologiska regioner, och arterna inom dessa regioner, hotas av mänsklig aktivitet och importerade växter och djur. Den federala ''Environment Protection and Biodiversity Conservation Act 1999''<ref>{{webbref|url=http://www.environment.gov.au/epbc/index.html|titel=Environment Protection and Biodiversity Conservation Act|utgivare=Australian Government, Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts|hämtdatum=2008-12-27}}
</ref> är ett antal lagar som tagits fram för att skydda hotade arter. Många naturreservat och skyddade områden har skapats för att skydda och bevara Australiens flora och fauna.

De flesta av de australiska växterna är gröna året om och många är vana vid eld och torka, inklusive [[Eukalyptussläktet|eukalyptusen]] och [[Akaciasläktet|akacian]]. Australien har ett stort antal endemiska [[Ärtväxter|baljväxter]] som frodas i näringsfattig jord tack vare dess symbios med [[rhiozobia]]bakterien och [[mykorrhiza]]svampar. Välkänd australisk fauna inkluderar [[koala]]n, [[känguru]]n, [[Vombater|vombaten]] och fåglar såsom [[Emu|emun]], [[Kakaduor|kakaduan]] och andra papegojor samt [[Dacelo|kookaburran]]. Australien är hem till flera av jordens giftigaste ormar.<ref>"Snake Bite", ''[http://www.avru.org/compendium/biogs/A000084b.htm The Australian Venom Compendium] {{Wayback|url=http://www.avru.org/compendium/biogs/A000084b.htm |date=20140626092020 }}''.</ref> [[Dingo]]n introducerades av austronesiska folkslag som handlade med aboriginer runt 4000 f.Kr.<ref name="savolainen2004">Savolainen, P. et al. 2004. A detailed picture of the origin of the Australian dingo, obtained from the study of mitochondrial DNA. ''Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America''. 101:12387–12390 PMID</ref> Många växter och djur dog ut efter det att människan slog sig ner i Australien, inklusive den [[Megafauna|australiska megafaunan]], och många fler dog ut efter att européerna slog sig ner i Australien, exempelvis [[pungvarg]]en.<ref name="NW">{{Webbref|url=http://www.naturalworlds.org/thylacine/additional/persecution/image_6.htm |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110511102355/http://www.naturalworlds.org/thylacine/additional/persecution/image_6.htm|arkivdatum=11 maj 2011|titel=Additional Thylacine Topics: Persecution|utgivare=The Thylacine Museum|år=2006|hämtdatum=27 november 2006}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.deh.gov.au/biodiversity/threatened/ts-day/index.html|titel=National Threatened Species Day|utgivare=Department of the Environment and Heritage, Australian Government|år=2006|hämtdatum=21 november 2006|arkivurl=https://www.webcitation.org/616hcRrUr?url=http://www.environment.gov.au/biodiversity/threatened/species.html|arkivdatum=21 augusti 2011}}</ref>

== Politik ==
[[Fil:CSIRO_ScienceImage_11533_Parliament_House_Canberra.jpg|miniatyr|Parlamentsbyggnaden i [[Canberra]] öppnades 1988 och ersatte den gamla parlamentsbyggnaden som öppnades 1927.]]

Australien är en [[konstitutionell monarki]] och den brittiska kungen [[Charles III]] innehar titeln [[Kung av Australien]] (och är därmed statsöverhuvud), en roll som är skild ifrån hans roll som kung över [[Storbritannien]]. Kung Charles III är i dagliga uppgifter representerad av [[Australiens generalguvernör|generalguvernören]] och även om [[Australiens konstitution|konstitutionen]] ger mycket [[verkställande makt]] till generalguvernören används den generellt bara i samråd med [[Australiens premiärminister|premiärministern]]. Det har funnits tillfällen då generalguvernören agerat utan premiärministerns inrådan, ett exempel var avskedandet av Whitlam-administrationen under [[Australiens konstitutionella kris 1975|1975 års konstitutionella kris]].<ref>Parliamentary Library (1997). [http://www.aph.gov.au/library/pubs/rn/1997-98/98rn25.htm The Reserve Powers of the Governor-General]  {{Wayback|url=http://www.aph.gov.au/library/pubs/rn/1997-98/98rn25.htm |date=20100726170040 }}</ref>

Statens makt delas på den federala nivån in i tre skilda områden och grupperingar:
* Den lagstiftande församlingen: [[Australiens parlament]], bestående av kung Charles III (representerad av generalguvernören), [[Australiens representanthus|representanthuset]] och [[Australiens senat|senaten]].
* Den verkställande: Det [[Australiens federala verkställande råd|Federala verkställande rådet]] (generalguvernören, rådgiven av medlemmarna i rådet); i praktiken är medlemmarna i rådet premiärministern och de olika ministrarna, vars råd generalguvernören generellt sett alltid följer.
* Den dömande: [[Australiens högsta domstol]] och andra federala domstolar.
Detta är till stor del baserat på Montesquieus lära om en tredelad makt.

Parlamentet är ett [[tvåkammarparlament]] och består av kung Charles III, senaten (överhuset) bestående av 76 senatorer och representanthuset (underhuset) bestående av 150 medlemmar som alla valts i enmansvalkretsar runtom i landet. Representation i representanthuset är direkt byggt på befolkning (varje ledamot representerar en viss mängd befolkning som valt denna), medan senatorerna representerar de olika staterna (12 per stat, medan de federala distrikten, [[Northern Territory]] och [[Australian Capital Territory]] båda har två senatorer). Båda kamrarna väljs via val vart tredje år; men eftersom senatens medlemmar sitter på sex år så väljs hälften av dess medlemmar i varje val. Partiet med majoritet i representanthuset bildar regering.

Det finns tre större politiska partier: [[Australian Labor Party]], [[Liberal Party of Australia]] och [[National Party of Australia]]. Oberoende politiker och flera mindre partier har uppnått viss representation i de olika delstatsparlamenten men fenomenet har generellt sett haft litet genomslag. 2007 vann [[Kevin Rudd]]s [[Australian Labor Party]] valet och tog makten från den förra koalitionen som styrt sedan 1996. Australien har [[obligatoriskt valdeltagande]] med undantag för [[South Australia]].<ref>{{Webbref |url = http://aec.gov.au/FAQs/Voting_Australia.htm#not-vote |titel = What happens if I do not vote?|verk = Voting Australia - Frequently Asked Questions|utgivare = [[Australian Electoral Commission]]|hämtdatum = 8 januari 2008}}</ref>

En socialdemokratisk regering med Australiens arbetarparti har styrt landet sedan våren 2022 och med [[Anthony Albanese]] som premiärminister.

=== Delstater och territorier ===
[[Fil:Map of Australia.png|miniatyr|Karta över Australien.]]
{{Huvudartikel|Australiens delstater och territorier}}

Australien består av sex delstater och två större fastlandsterritorier. Det finns även mindre territorier som administreras direkt av den federala statsmakten. Delstaterna är [[New South Wales]], [[Queensland]], [[South Australia]], [[Tasmanien]], [[Victoria, Australien|Victoria]] och [[Western Australia]]. De två större territorierna är [[Northern Territory]] och [[Australian Capital Territory]] (ACT). Generellt sett fungerar territorierna på samma sätt som delstaterna, men det federala parlamentet kan åsidosätta territoriernas lagstiftning. I kontrast till det åsidosätter enbart den federala lagstiftningen staternas lagstiftning i vissa områden, dessa områden definieras i [[Australiens konstitution]]. Frågor av lokalt intresse, till exempel sjukvård, utbildning, polis och vägnät, regleras av delstaternas parlament.

Varje delstat och större fastlandsterritorium har sitt eget lagstiftande [[parlament]]: [[Enkammarparlament]] i Northern Territory, ACT och Queensland, [[tvåkammarparlament]] i de övriga. Delstaterna är självständiga men står under viss makt från Samväldet som definierat i konstitutionen. Kung Charles III representeras i varje delstat av en [[guvernör]] och en administratör i Northern Territory.

Australien har flera mindre territorier, den federala statsmakten administrerar ett separat område i New South Wales, [[Jervis Bay Territory]], som ska fungera som huvudstadens hamn. Övriga mer eller mindre befolkade externa territorier är [[Norfolkön]], [[Julön]], [[Heard- och McDonaldöarna]], [[Kokosöarna]], [[Ashmore- och Cartieröarna]], [[Korallhavsöarna]] och [[Australiens antarktiska territorium]].

=== Internationella relationer och försvar ===
{{Huvudartikel|Australiens försvarsstyrkor}}
[[Fil:War memorial 01.jpg|miniatyr|[[Australian War Memorial]] i [[Canberra]].]]
Under de senaste årtiondena har Australiens internationella relationer präglats av ett nära samarbete med USA genom [[ANZUS]]-pakten och av en stark önskan att utveckla relationerna med Asien och Stilla havet, främst genom [[Association of Southeast Asian Nations]] och [[Pacific Islands Forum]]. År 2005 fick Australien ett inträdesmedlemskap i [[East Asia Summit]] (EAS) sedan man undertecknat ett avtal om vänskap och samarbete. Australien är en medlem av [[Samväldet]] (tidigare ''brittiska samväldet'') där möten mellan medlemsstaternas ledare skapar ett forum för samarbete. Man har intensivt arbetat för en ökad liberalisering inom internationell handel och ledde bildandet av [[Cairnsgruppen]] samt [[Asia-Pacific Economic Cooperation]] (APEC). Australien är en medlem av [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling]] och [[Världshandelsorganisationen]] och har där arbetat för framtagandet av ett flertal frihandelsavtal, senast ett frihandelsavtal mellan USA och Australien (AUSTFA) samt ett avtal om närmare ekonomiska relationer med [[Nya Zeeland]]. Australien förhandlar också om ett frihandelsavtal med [[Japan]] som man har nära ekonomiska förbindelser med.<ref>[http://www.mofa.go.jp/region/asia-paci/australia/index.html Japan-Australia Relations], www.mofa.go.jp</ref>

Som en av de grundande medlemmarna av [[Förenta nationerna]] har Australien arbetat energiskt för [[multilateralism]] tillsammans med främst [[Kanada]] och de [[Norden|nordiska staterna]], samtidigt som man upprätthåller ett internationellt hjälpprogram till ungefär 60 olika länder. I budgeten för 2005-06 fanns 2,5 miljarder [[Australisk dollar|dollar]] avsatt för hjälpinsatser.<ref name="budget">Australian Government. (2005). [http://www.budget.gov.au/ Budget 2005–2006] {{Wayback|url=http://www.budget.gov.au/ |date=20090514093434 }}</ref> Räknat i procent av BNP är detta mindre än vad som rekommenderas i FN:s [[Millenniemålen]].

Australiens försvarsmakt, [[Australiens försvarsstyrkor|Australian Defence Force]] (ADF) består av [[Australiens flotta|Royal Australian Navy]] (RAN), [[Australiska armén]] och [[Australiens flygvapen|Royal Australian Air Force]] (RAAF), med totalt omkring 51&nbsp;000 anställda.<ref name="military">[http://www.nationmaster.com/red/country/as-australia/mil-military&all=1 Nation Master]</ref> Alla delar av Australiens försvarsmakt har deltagit i olika fredsinsatser inom FN:s regi och regionalt (senast i [[Östtimor]], [[Salomonöarna]] och [[Sudan]]), katastrofinsatser och väpnade konflikter, inklusive [[Irakkriget|invasionen av Irak 2003]]. Regeringen utser en befälhavare över försvaret, ''Chief of the Defence Force'', från en av de tre försvarsgrenarna. För närvarande kommer befälhavaren från flygvapnet, Air Chief Marshal [[Angus Houston]]. Medan generalguvernören tekniskt sett är överbefälhavare över försvaret har han eller hon ingen aktiv roll i praktiken. Istället kontrolleras försvaret av den valda australiska regeringen.<ref>{{Bokref |titel = Australian Defence Almanac 2004–05|efternamn = Khosa|förnamn = Raspal|år = 2004|utgivare = [[Australian Strategic Policy Institute]]|utgivningsort = Canberra|isbn = |sid = 4}}</ref> I budgeten 2006-07 spenderades 22 miljarder [[Australisk dollar|dollar]] på försvaret.<ref>Australian Department of Defence (2006). [http://www.defence.gov.au/budget/06-07/pbs/index.htm ''Portfolio Budget Statements 2006–07.''] Page 19.  {{Wayback|url=http://www.defence.gov.au/budget/06-07/pbs/index.htm |date=20090122105455 }}</ref> Australien placerades 2008 på 27:e plats på [[fredsindex]]et, främst på grund av närvaron i kriget i [[Afghanistan]].<ref>Everingham, Sara. [http://www.abc.net.au/news/stories/2008/05/21/2251569.htm Australia ranks 27th on peace index] (2008), www.abc.net.au Retrieved on 23 January 2008</ref>

===Tidszoner===
[[Fil:Australia-states-timezones.svg|miniatyr|Australiens tidszoner.]]
Det finns tre [[tidszon]]er i Australien, Australian Western Standard Time (AWST, UTC+08:00), Australian Central Standard Time (ACST, UTC+09:30) och Australian Eastern Standard Time (AEST, UTC+10:00).<ref name="tid">{{webbref|url=http://www.australia.gov.au/about-australia/facts-and-figures/time-zones-and-daylight-saving|titel=Time zones and daylight saving|utgivare=Australian Government|språk=engelska|hämtdatum=30 april 2016}}</ref> Australiens externa territorier använder egna tidszoner. [[Sommartid]] används i [[New South Wales]], [[Victoria, Australien|Victoria]], [[South Australia]], [[Tasmanien]] och [[Australian Capital Territory]] från kl. 02.00 den första söndagen i oktober, då klockan flyttas fram en timme, till kl. 03.00 den första söndagen i april, då klockan ställs tillbaka en timme.<ref name="tid" />

== Ekonomi ==
[[Fil:Kalgoorlie The Big Pit DSC04498.JPG|miniatyr|Australien är en av världens stora [[guld]]producenter. Guldgruvan [[Fimiston Open Pit|The Super Pit]] i [[Kalgoorlie-Boulder]] är Australiens största [[dagbrott]] av guld.]]
Australien använder sig av en framgångsrik västerländsk [[marknadsekonomi]], med en [[Bruttonationalprodukt|BNP]] per capita något högre än i [[Storbritannien]], [[Tyskland]] och [[Frankrike]]. Landets [[Bruttonationalprodukt|BNP]] var 795 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]] 2008, vilket motsvarar 37&nbsp;300 USD per capita.<ref name="dfat">{{webbref|url=http://www.dfat.gov.au/geo/fs/aust.pdf |författare=Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade |publdatum=2006 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060824020854/https://www.dfat.gov.au/geo/fs/aust.pdf |arkivdatum=24 augusti 2006 |titel=Australia fact sheet |hämtdatum=2006-08-17 }}</ref> Landet placerades på nionde plats i ''[[The Economist]]s'' [[demokratiindex]] 2018,<ref>{{webbref|url=https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/|författare=The Economist's Intelligence Unit|år=2019|titel=Quality of Life index|hämtdatum=30 december 2019}}</ref> och på femteplats i [[Förenta nationerna]]s [[Human Development Index]] för 2021.<ref name="hdirapport2022"/>

Den australiska ekonomin har inte lidit av [[recession]] sedan det tidiga 1990-talet. Tillväxtsiffrorna har i snitt varit 3-4 % per år. Under den internationella finanskrisen 2008–2009 var det endast Australien av OECD-länderna, som klarade av krisen utan att hamna i recession.<ref name="swedenabroad.com">Engström Maria, http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_17218/cf_52/Landfakta_Australien_december_2013.PDF, publicerad: 131218, hämtad: 140511</ref>

=== Australiens ekonomiska utveckling ===
{{Se även|National Australia Bank }}
Mycket av Australiens ekonomiska förändring och utveckling har skett efter Andra världskriget. Under Andra världskriget avbröts handeln över havet och Australien behövde skaffa ett självständigt näringsliv. Industrin i landet växte och blev mångsidig samtidigt som industrialiseringen påskyndades då Australien behövde krigsmaterial. Efter kriget kom den internationella handeln igång igen och Australiens handelsmönster och dess roll i det globala näringslivet förändrades. I början av 1970-talet gick Storbritannien in i det västeuropeiska handelssamarbetet och Australiens handel med Storbritannien försämrades. USA blev istället Australiens viktigaste handelspartner bland industriländerna och när länder i Öst- och Sydostasien påbörjade sin industriella återuppbyggnad efter kriget vidgades Australiens marknad ytterligare.<ref name="ne.se">Mårtensson Solveig, http://www.ne.se/lang/australien/120781?i_whole_article=true, hämtad: 140506 {{Död länk|datum=2016-05}}</ref>

På 1980-talet startade arbetarpartiet, lett av Australiens dåvarande premiärminister [[Bob Hawke]], en reform som gick ut på att låta den [[Australisk dollar|australiska dollarn]] flyta fritt från och med 1983, tillsammans med en avreglering av det finansiella systemet.<ref>Macfarlane, I. J. (1998). [https://web.archive.org/web/20091028045901/http://www.rba.gov.au/PublicationsAndResearch/Bulletin/bu_oct98/bu_1098_2.pdf Australian Monetary Policy in the Last Quarter of the Twentieth Century]. ''Reserve Bank of Australia Bulletin'', October</ref> Handelshindren minskades eftersom man ville att industrin skulle få konkurrens utifrån för att kunna utvecklas och bli mer effektiv och sedan kunna konkurrera globalt.<ref name="ne.se"/> [[John Howard|Howard-regeringen]] följde upp med mikroekonomiska reformer, inklusive en avreglering av arbetsmarknaden och en privatisering av statligt ägda företag, vilket märks främst inom den australiska [[Telekommunikation|telekombranschen]].<ref>Parham, D. (2002). [https://web.archive.org/web/20070927003142/http://www.pc.gov.au/research/confproc/mrrag/mrrag.pdf Microeconomic reforms and the revival in Australia’s growth in productivity and living standards]. ''Conference of Economists'', Adelaide, 1 October</ref> Skattesystemet reformerades i juli 2000 med införandet av en skatt på varor och tjänster på 10&nbsp;procent.<ref>{{webbref | år = 1999 | url = http://www.austlii.edu.au/au/legis/cth/consol_act/antsasta1999402/ | titel = A NEW TAX SYSTEM (GOODS AND SERVICES TAX) ACT 1999 | verk = | utgivare = Commonwealth Consolidated Acts | hämtdatum = 2009-04-24}}</ref> Efter reformerna under 1980-talet omstrukturerades industrin i landet och enklare produktioner flyttades till länder i Sydostasien och Kina med lägre löner och därmed blev produktionskostnaderna lägre. När produktionen flyttades ökade importen av halvfabrikat.<ref name="ne.se"/>

Exporten av mineraler och energiråvaror växte i snabb takt och i mitten av 00-talet stod den varugruppen för lite mer än 35 % av hela landets varuexport. Vikten av gruvindustrin har fortsatt att öka. Budgetåret 2010/11 stod industrin för cirka 55 % av hela landets exportvärde.<ref name="ne.se"/>

I januari 2007 befann sig 10&nbsp;033&nbsp;480 i arbete med en öppen arbetslöshet på 4,6&nbsp;procent.<ref>Australian Bureau of Statistics. Labour Force Australia. Cat#6202.0</ref> Ekonomins tjänstesektor, inklusive [[turism]], [[utbildning]] och finansiella tjänster, utgör 69&nbsp;procent av landets BNP, medan jordbruket och olika naturresurser enbart utgör tre respektive fem procent av BNP, men står för en stor del av landets export.<ref>Department of Foreign Affairs and Trade (2003). ''Advancing the National Interest'', [https://web.archive.org/web/20070925192109/http://www.dfat.gov.au/ani/appendix_one.pdf Appendix 1]</ref>

Den [[Australisk dollar|australiska dollarn]] är valutan i Australien, inklusive [[Julön]], [[Kokosöarna]] och [[Norfolkön]], samt i de oberoende staterna [[Kiribati]], [[Nauru]] och [[Tuvalu]]. De största [[Börs#Aktiebörs|aktiebörserna]] i Australien är [[Australian Securities Exchange]] och [[Sydney Futures Exchange]]. Den australiska dollarn har varit mycket stark under de senaste åren och eftersom den australiska dollarn är högt värderad har landets varor blivit dyrare på världsmarknaden och det har även blivit dyrare för turister att besöka landet. Samtidigt finns det en konkurrens från nyare industriländer med lägre produktionskostnader.<ref>Mårtensson Solveig, http://www.ne.se/lang/australien/120781?i_whole_article=true, {{Död länk|datum=2016-05}} hämtad: 140506, Engström Maria, http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_17218/cf_52/Landfakta_Australien_december_2013.PDF, publicerad: 131218, hämtad: 140511</ref>

Australiens största{{förtydliga|hur är den störst?|datum=2013-03}} [[Facklig centralorganisation|fackliga centralorganisation]] är [[Australian Council of Trade Unions]] och har 46 medlemsförbund.{{Källa behövs|datum=2013-03}}

=== Mineraler, energiråvaror, fiske och skogsbruk ===
Mineraler och energiråvaror är viktigt för Australiens export och står för drygt hälften av den. Järnmalmsexporten till Kina är väldigt viktig och har blivit motorn för landets ekonomiska tillväxt och stabilitet. I Australien finns de flesta energiråvarorna tillgängliga och två tredjedelar av de energiråvaror som utvinns exporteras. Varken skogsindustrin eller fiske spelar någon större roll för landets ekonomi. Sysselsättningen inom de två områdena är låg. Importen av skogsprodukter är betydligt större än exporten.<ref name="ne.se"/>

=== Export och import ===
Australien är ett exportinriktat land och landets viktigaste exportvaror är järnmalm (cirka 24 % av exportinkomsterna), kol (cirka 18 %), guld, naturgas, bauxit, aluminium och råolja. Tidigare var jordbrukets råvaror viktigast i landets export. Exportinkomsterna från mineral och energiråvaror har ökat medan industriprodukterna minskat.<ref>Utrikesdepartementet, {{Webbref|url=http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13972 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140711135340/http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13972 |arkivdatum=2014-07-11 }},  publicerad: 080227, uppdaterad: 140429, hämtad: 140511, Engström Maria, http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_17218/cf_52/Landfakta_Australien_december_2013.PDF, publicerad: 131218, hämtad: 140511, Mårtensson Solveig, http://www.ne.se/lang/australien/120781?i_whole_article=true{{Död länk|datum=2016-05 }},  hämtad: 140506</ref> Australiens största exportmarknader inkluderar [[Japan]], [[Kina]], [[USA]], [[Sydkorea]] och [[Nya Zeeland]].<ref name="Year Book 2005">Australian Bureau of Statistics. [http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.nsf/94713ad445ff1425ca25682000192af2/1a79e7ae231704f8ca256f720082feb9!OpenDocument Year Book Australia 2005]</ref>

De viktigaste importvarorna är råolja (cirka 9 % av importkostnaderna), personbilar (cirka 7 %), bränsle, telekomutrustning och läkemedel. Lite mindre betydelse har lastfordon, datorer, guld och avancerad verkstadsutrustning. De viktigaste importmarknaderna är Kina, USA, Japan, Singapore och Thailand (DFTA).<ref name="swedenabroad.com"/>

82 % av utrikeshandeln omfattar handel med varor och 18 % omfattar handel med tjänster. Betalningar från utländska studenter, affärsmän och turister som besöker landet är det som står för de främsta inkomsterna från tjänstehandeln. Utgifterna i tjänstehandeln är framför allt kostnader för utländska resor och godstransporter samt köp av affärstjänster. Under de senaste åren har tjänstehandeln haft ett underskott medan varuhandeln åren 2012-12 hade ett överskott, som beror mest på att mineralpriserna steg på världsmarknaden. Då hade Australien en positiv handelsbalans.<ref name="ne.se"/>

== Demografi ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left:0.8em; margin-bottom:0.4em;"
! colspan="3" | '''Befolkningsutveckling'''<ref>{{Webbref| titel = AUSTRALIA: population growth of the whole country| url = http://populstat.info/Oceania/australc.htm| hämtdatum = 2008-07-22| utgivare = populstat.info| arkivurl = https://web.archive.org/web/20080521101533/http://populstat.info/Oceania/australc.htm| arkivdatum = 2008-05-21}} Siffror tidigare än 1900 inkluderar inte ursprungsbefolkningen.</ref>
|-
! År || Befolkning || Ökning<sup>1</sup>
|-
| style="text-align:center;"| 1788 || style="text-align:right;"| 900 || style="text-align:center;"|&nbsp;—
|-
| style="text-align:center;"| 1800 || style="text-align:right;"| 5&nbsp;200 || style="text-align:right;"| 15,7&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1850 || style="text-align:right;"| 405&nbsp;400 || style="text-align:right;"| 9,1&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1900 || style="text-align:right;"| 3&nbsp;765&nbsp;300 || style="text-align:right;"| 4,6&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1910 || style="text-align:right;"| 4&nbsp;525&nbsp;100 || style="text-align:right;"| 1,9&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1920 || style="text-align:right;"| 5&nbsp;411&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 1,8&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1930 || style="text-align:right;"| 6&nbsp;501&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 1,9&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1940 || style="text-align:right;"| 7&nbsp;078&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 0,9&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1950 || style="text-align:right;"| 8&nbsp;307&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 1,6&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1960 || style="text-align:right;"| 10&nbsp;392&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 2,3&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1970 || style="text-align:right;"| 12&nbsp;663&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 2,0&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1980 || style="text-align:right;"| 14&nbsp;726&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 1,5&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 1990 || style="text-align:right;"| 17&nbsp;169&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 1,5&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 2000 || style="text-align:right;"| 19&nbsp;169&nbsp;100 || style="text-align:right;"| 1,1&nbsp;%
|-
| style="text-align:center;"| 2010 || style="text-align:right;"| 21&nbsp;620&nbsp;000 || style="text-align:right;"| 1,3&nbsp;%
|-
| colspan= "3" | <sup>1</sup> Genomsnittlig ökning per år under perioden framräknat enligt [[CAGR]].
|}
De ursprungsfolk som härstammar från Australien kallas för Aboriginer och har en mycket gammal historia och kultur. Det var för ca 50 000 år sedan som människor, med största sannolikheten från Sydostasien, för första gången bosatte sig i landet. Aboriginerna har bott och bor i mindre omfattning än idag i Australiens ökenområden, längs med kusterna och i regnskogsområdena i norr. Perioden innan européernas ankomst hade alla aboriginska grupperna en sak gemensamt, de levde som [[jägare och samlare]]. Detta eftersom jordbruk eller boskapsskötsel inte förekom. De hade inte några fasta boplatser utan vandrade från plats till plats, mellan olika lägerplatser och följde naturens växlingar. Aboriginerna behövde vanligtvis inga kläder, däremot kunde de som levde i södra delarna av kontinenten svepa om sig känguruskinn när det blev kallt. På nätterna sov de mellan eldar för att behålla värmen. Redskapen som aboriginerna använde var spjut som tillverkades av trä, yxor, pilspetsar av sten, samt andra redskap tillverkade av växtfibrer. Aboriginerna hade omfattande kunskaper om naturen och hur man anpassar sig till den trots att deras kultur var materiellt enkel. Redskapen var lätta för att man skulle bära dem med sig. Helst skulle de dessutom kunna användas för flera olika ändamål. Ett tydligt exempel är bumerangen som kan användas som såväl jaktredskap, grävkäpp och skalkniv som musikinstrument.

Huvuddelen av Australiens 23,1 miljoner invånare härstammar från den koloniala tidens bosättare och därpå följande immigration från [[Europa]], främst från [[Storbritannien]] och [[Irland]]. Befolkningen har fyrfaldigats sedan slutet av första världskriget,<ref>{{Webbref |url = http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/DetailsPage/3105.0.65.0012006?OpenDocument|titel = 3105.0.65.001—Australian Historical Population Statistics, 2006|hämtdatum = 18 september 2007|datum = 23 May 2006|format = [[Microsoft Excel|XLS]]|utgivare = [[Australian Bureau of Statistics]]|citat = Australian population: (1919) 5,080,912; (2006) 20,209,993}}</ref> påskyndat av ett ambitiöst immigrationsprogram, vilket har inneburit att nästan var fjärde australier (23,1&nbsp;procent) inte föddes i Australien.<ref name="Immigration">{{Webbref |url = http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2698.htm|titel = Background note: Australia|utgivare = US Department of State|hämtdatum = 19 maj 2007}}</ref> De flesta immigranterna är väl utbildade,<ref name="immig">{{Webbref|url=http://www.immi.gov.au/media/fact-sheets/20planning.htm |titel=Australian Immigration Fact Sheet |utgivare=Immi.gov.au |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120711220926/http://www.immi.gov.au/media/fact-sheets/20planning.htm |arkivdatum=2012-07-11 }} </ref> men till invandrarna hör även familjemedlemmar till arbetskraftinvandrare samt [[flykting]]ar.<ref name="immig" /> Av den fjärdedel som är födda i andra länder kommer de fem största grupperna från Storbritannien, [[Nya Zeeland]], [[Italien]], [[Vietnam]] och [[Kina]].<ref name="Year Book 2005" /><ref>{{Webbref|url=http://elecpress.monash.edu.au/pnp/free/pnpv7n4/v7n4_3price.pdf |titel=Australian Population: Ethnic Origins |format=PDF |arkivurl=https://web.archive.org/web/20050415074055/http://elecpress.monash.edu.au/pnp/free/pnpv7n4/v7n4_3price.pdf |arkivdatum=2005-04-15 }}</ref> Sedan policyn ''[[White Australia]]'' avskaffades 1973 har ett antal initiativ av staten genomförts för att uppmuntra samlevnad i samhället mellan olika [[Etnisk grupp|etniciteter]] i en ny policy baserad på [[mångkultur]].<ref>{{Webbref|url=http://www.immi.gov.au/facts/06evolution.htm |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060417082610/http://www.immi.gov.au/facts/06evolution.htm |arkivdatum=17 april 2006 |titel=The Evolution of Australia's Multicultural Policy |hämtdatum=18 september 2007 |år=2005 |utgivare=Department of Immigration and Multicultural and Indigenous Affairs }}</ref>

Australien är starkt urbaniserad. Mer än 80% av befolkningen bor i stadsområden. De största städerna är, enligt folkräkningen 2021: [[Sydney]] 5,2 miljoner invånare, [[Melbourne]] 4,9, [[Brisbane]] 2,5, [[Perth, Western Australia|Perth]] 2,1 samt [[Adelaide]] 1,4 miljoner invånare.<ref>{{Webbref|titel=Australien – Geografi och klimat|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/australien/geografi-och-klimat/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-08-01|språk=sv}}</ref> De boende är koncentrerade längs ost- och sydkusten samt på sydvästkusten runt staden Perth.<ref>{{Webbref|titel=Australien – Befolkning och språk|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/australien/befolkning-och-sprak/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-08-01|språk=sv}}</ref>

[[Fil:Surfers Paradise Beach Queensland.jpg|miniatyr|vänster|Majoriteten av australierna bor i storstäder och kustnära områden. Stranden är en viktig del av den australiska identiteten.<ref>[http://www.cultureandrecreation.gov.au/articles/beach/ The Beach] {{Wayback|url=http://www.cultureandrecreation.gov.au/articles/beach/ |date=20100226144234 }}, www.cultureandrecreation.gov.au. Hämtad 31 januari 2009</ref>]]

Under 2008–2009 ökade Australien kraftigt sin invandring till ungefär 300&nbsp;000 per år, den högsta nivån sedan immigrationsmyndigheten bildades efter andra världskriget,<ref>[http://www.abc.net.au/lateline/content/2007/s2272014.htm Immigration intake to rise to 300,000], 11/06/2008</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20090226132427/http://www.news.com.au/story/0%2C23599%2C23714642-421%2C00.html 300,000 skilled workers needed - Evans]</ref> vilket kan jämföras med 131&nbsp;000 invandrare för 2006–2007.<ref>[https://web.archive.org/web/20071201013657/http://www.minister.immi.gov.au/media/media-releases/2006/v06297.htm Settler numbers on the rise]</ref>

Ursprungsbefolkningen, [[aboriginer]] från fastlandet och öbor på [[Torres Strait Islands]], var år 2001 totalt 410&nbsp;000 stor (2,2&nbsp;procent av den totala befolkningen), vilket är en kraftig ökning från folkräkningen 1976 som visade på en ursprungsbefolkning på cirka 116&nbsp;000. Ursprungsbefolkningen har drabbats av en högre andel arbetslöshet och fängelsedomar, lägre nivåer av utbildning och en förväntad livslängd som är ungefär 17 år kortare än den övriga befolkningen.<ref name="Year Book 2005" />

Precis som många andra utvecklade industriländer genomgår Australien en omvandling mot en allt äldre befolkning, med fler pensionärer och färre i arbetsför ålder. År 2004 var medelåldern i befolkningen 38,8 år.<ref>Parliament of Australia, Parliamentary Library (2005). [https://web.archive.org/web/20060422025420/http://www.aph.gov.au/Library/pubs/rn/2004-05/05rn35.pdf Australia’s aging workforce]</ref> En stor del av australierna (759&nbsp;849 under 2002–2003) bor utanför Australien.<ref>Parliament of Australia, Senate (2005). [http://www.aph.gov.au/Senate/committee/legcon_ctte/expats03/ Inquiry into Australian Expatriates]  {{Wayback|url=http://www.aph.gov.au/Senate/committee/legcon_ctte/expats03/ |date=20080708224653 }}</ref>

=== Språk ===
Australien har inget officiellt språk ''de jure'', men engelska anses vara det ''de facto'' officiella och nationella språket.<ref name=language>{{Webbref|titel=Pluralist Nations: Pluralist Language Policies? |verk=1995 Global Cultural Diversity Conference Proceedings, Sydney |url=http://www.immi.gov.au/media/publications/multicultural/confer/04/speech18b.htm |hämtdatum=2009-01-11 |utgivare=[[Department of Immigration and Citizenship (Australia)|Department of Immigration and Citizenship]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081220020910/http://www.immi.gov.au/media/publications/multicultural/confer/04/speech18b.htm |arkivdatum=2008-12-20 }} "English has no de jure status but it is so entrenched as the common language that it is de facto the official language as well as the national language."</ref> [[Australisk engelska]] är den lokala varianten av det engelska språket med ett eget uttal och vokabulär (vissa av dessa ord har senare överförts till andra varianter av engelskan). Lokala skillnader inom den australiska engelskan är dock mindre än för både brittisk och amerikansk engelska. Grammatik och stavning bygger till stor del på den brittiska engelskan. Enligt folkräkningen 2001 är engelska det enda språket som talas i hemmet för 80&nbsp;procent av befolkningen. De därefter vanligaste språken är kinesiska (2,1&nbsp;procent), italienska (1,9&nbsp;procent) och grekiska (1,4&nbsp;procent). En stor del av de sentida invandrarna är tvåspråkiga.

Det anses ha funnits mellan 200 och 300 [[australiska språk]] innan den europeiska kolonisationen. Endast ungefär 70 av dessa språk har överlevt och samtliga utom 20 anses vara [[Utrotningshotade språk|utrotningshotade]].{{Källa behövs|Detta framgår inte alls av Unescos lista över utrotningshotade språk. Kanske kan källor användas från EnWp "List of Australian Aboriginal languages"|datum=2023-03}} Olika australiska språk är idag första språk för ungefär 50 000 (0,25&nbsp;procent) av befolkningen. Australien har ett eget [[teckenspråk]] benämnt [[auslan]] vilket är första språk för omkring 6&nbsp;500 döva.

[[Fil:Barossa Valley South Australia.jpg|vänster|miniatyr|Den vinproducerande dalen [[Barossa Valley]] i South Australia. Färre än 15&nbsp;procent av australierna bor på landsbygden.]]

=== Religion ===
Australien har ingen [[statsreligion]]. I en undersökning 2016 ansåg sig 52,1&nbsp;procent av australierna som kristna varav 22,6&nbsp;procent som [[Romersk-katolska kyrkan|katoliker]] och 13,3&nbsp;procent som [[anglikan]]er. 30,1&nbsp;procent ansågs inte ha någon religion, till detta räknades [[Sekulär humanism|humanism]], [[ateism]], [[agnosticism]] och [[rationalism]]. Ytterligare 9,6&nbsp;procent svarade inte på frågan eller gav ett svar som inte kunde tolkas. Den snabbast växande och näst största religionen i Australien är [[islam]], följt av [[buddhism]] och [[hinduism]]. Totalt bekände sig knappt 8,2&nbsp;procent till icke kristna religioner.<ref>[http://www.censusdata.abs.gov.au/CensusOutput/copsub2016.NSF/All%20docs%20by%20catNo/2016~Community%20Profile~036/$File/GCP_036.zip?OpenElement 2016 Census of Population and General Community (Sheet G14)] {{Wayback|url=http://www.censusdata.abs.gov.au/CensusOutput/copsub2016.NSF/All%20docs%20by%20catNo/2016~Community%20Profile~036/$File/GCP_036.zip?OpenElement |date=20171010154359 }} Australian Bureau of Statistics</ref> Samt omkring 64.000 Jehovas vittnen (2009).

Undersökningar har visat på Australien som ett av de minst religiösa länderna, och religion anses inte som en viktig del av många australiers liv.<ref>Morris, Lindy. [http://www.smh.com.au/news/world-youth-day/gods-ok-its-just-the-religion-bit-we-dont-like/2008/07/10/1215658037568.html God's OK, it's just the religion bit we don't like] (2008), ''Sydney Morning Herald''. Retrieved on 5 January 2008.</ref> Som i många västerländska länder besöker få invånare gudstjänster och denna andel minskar.<ref>{{Webbref |url=http://www.ad2000.com.au/articles/2004/apr2004p3_1581.html |titel=National Church Life Survey: church-going declines further |hämtdatum=2009-03-16 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100922131035/http://www.ad2000.com.au/articles/2004/apr2004p3_1581.html |arkivdatum=2010-09-22 }}, www.ad2000.com.au. Retrieved on 5 January 2008.</ref> Under 2004 besökte i genomsnitt 1,5 miljoner (7,5&nbsp;procent av befolkningen) veckogudstjänster.<ref>[http://www.ncls.org.au/default.aspx?docid=2250&track=82083 NCLS releases latest estimates of church attendance], National Church Life Survey, Media release, 28 February 2004</ref>

=== Utbildning ===
Skolbarn börjar sin utbildning när de är 5-6 år gamla. Australien har en allmän skolplikt på totalt 11 år, förutom South Australia och Tasmanien som har 10 år, vilket följs av 2 valfria år. Detta har lett till en andel läs- och skrivkunniga på 99&nbsp;procent.{{Källa behövs|datum=2013-03}} [[Pisa (utbildningsstudie)|PISA]] (''Programme for International Student Assessment''), koordinerat av [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling]], har rankat Australiens utbildning som den åttonde bästa av de 30 medlemmarna i OECD.<ref>{{Webbref |url = http://www.oecd.org/dataoecd/42/8/39700724.pdf|titel = OECD 42/8/39700724|format = PDF}}</ref> Staten har finansiellt bidragit till grundandet av Australiens 38 universitet och även om flera privata universitet har etablerats mottar de flesta universiteten statlig finansiering. Det finns också ett system av yrkes- och fackutbildningar kallade ''TAFE Institutes''. Ungefär 58&nbsp;procent av australierna i åldern 25 till 64 år har någon form av yrkes- eller universitetsutbildning.<ref name="Year Book 2005" /> Andelen utländska studenter i australiska universitet och högskolor är den högsta av alla OECD-länder.<ref>{{Webbref |url=http://www.ecs.org/html/offsite.asp?document=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F20%2F25%2F35345692.pdf |titel=Education at Glance 2005 |hämtdatum=2017-06-01 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130723201800/http://www.ecs.org/html/offsite.asp?document=http%3A%2F%2Fwww.oecd.org%2Fdataoecd%2F20%2F25%2F35345692.pdf |arkivdatum=2013-07-23 }} by [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling|OECD]]: Percentage of foreign students in tertiary education.</ref>

== Kultur ==
[[Fil:Aboriginal song and dance.jpg|miniatyr|stående|Uppträdande av aboriginsk sång och dans på [[Australian National Maritime Museum]] i [[Sydney]].]]
Sedan Australien koloniserades av britterna, har kulturen grundat sig i den [[anglo-keltisk]]a, men företeelser av tydligt australiskt ursprung är framträdande, hämtade från landets miljö och ursprungsbefolkning. Sedan mitten av 1900-talet har den australiska kulturen påverkats av den amerikanska, framförallt genom filmer och TV, samt av storskalig immigration från icke engelskspråkiga länder.

=== Musik ===
Musiken i Australien är, med undantag för urinvånarnas, västerländsk. [[AC/DC]], [[INXS]], 5 Seconds of Summer, [[Men at Work]], [[John Farnham]], [[Jon English]], [[Jimmy Barnes]], [[Midnight Oil]], [[Nick Cave]], [[Tommy Emmanuel]], [[Savage Garden]], [[Silverchair]] och [[Kylie Minogue]]<!-- Obs! Denna lista är avsedd som ett kort urval av de absolut mest kända artisterna, inte en fullständig uppräkning --> är exempel på internationellt kända artister och musikgrupper från Australien. Australien har också ett [[folkmusik]]arv, med kända sånger som [[Waltzing Matilda]] som till och med varit föreslagen som nationalsång.{{Källa behövs|datum=2013-03}} Australiens nationalsång heter "Advance Australia fair". Men at Works hit "[[Down Under]]" (1983) betraktas främst av den yngre generationen som en slags nationalsång.{{Källa behövs|datum=2013-03}} 

År [[Australien i Eurovision Song Contest 2015|2015]] deltog Australien för första gången i [[Eurovision Song Contest]], med låten "Tonight Again" av [[Guy Sebastian]]. Även [[Australien i Eurovision Song Contest 2016|2016]] deltog Australien i ESC. Landet representerades då av [[Dami Im]] med låten "Sound of Silence".

=== Sport ===
[[Fil:Afl ruckwork.jpg|miniatyr|stående|[[Australisk fotboll]] spelades först i [[Victoria, Australien|Victoria]] och är en mycket populär sport.]]
Sport spelar en viktig roll i den australiska kulturen, vilket till viss del beror på ett klimat som främjar utomhusaktiviteter. 23,5&nbsp;procent av befolkningen över 15&nbsp;år deltar regelbundet i organiserade sportaktiviteter.<ref name="Year Book 2005"/> På en internationell nivå har man framgångsrika lag inom bland annat [[cricket]], [[landhockey]], [[netball]], [[speedway]] och [[rugby]], samt har skickliga idrottare inom [[Cykelsport|cykel]], segling, [[rodd]], golf och [[Simsport|simning]]. Bland Australiens mest kända idrottspersoner finns simmarna [[Dawn Fraser]] och [[Ian Thorpe]], löparen [[Cathy Freeman]], tennisspelarna [[Roy Emerson]], [[Rod Laver]], [[Ken Rosewall]], [[Samantha Stosur]] och [[Lleyton Hewitt]] samt cricketspelaren [[Donald Bradman]], vars slagsnitt har ansetts vara den statistiskt främsta bedriften inom samtliga större sporter.<ref name="Bigclaim">{{Bokref |efternamn = Hutchins|förnamn = Brett|titel = Don Bradman: Challenging the Myth|utgivare = Cambridge University Press|år = 2002|sid = 21|isbn = 0521823846}}</ref>

Andra nationellt populära sporter inkluderar [[australisk fotboll]], hästkapplöpning, fotboll, segling och motorsport. Australien har deltagit i alla [[Olympiska spelen|olympiska sommarspel]] under modern tid och samtliga [[Samväldesspelen|Samväldesspel]]. Australien var värd för [[Olympiska sommarspelen 1956]] i Melbourne och [[Olympiska sommarspelen 2000]] i Sydney. Andra stora idrottsevenemang är tennisturneringen [[Australiska öppna]] som spelas i början av varje år i Melbourne och Formel 1-tävlingen [[Australiens Grand Prix]]. De mest vanliga sporten är just nu volleyboll.

== Världsarv ==
{{huvudartikel|Lista över världsarv i Oceanien}}

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [[Index of Economic Freedom]]<ref>{{Webbref |url=https://www.heritage.org/index/ranking.aspx |titel=Index of Economic Freedom 2019 |hämtdatum=2019-12-15 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190503220217/https://www.heritage.org/index/ranking.aspx |arkivdatum=2019-05-03 }}</ref>
| 8 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [[Pressfrihetsindex]]<ref>[https://rsf.org/en/ranking/2021 Pressfrihetsindex 2021]</ref>
| 25 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [[Corruption perception index]]<ref>{{Webbref |url=https://www.transparency.org/cpi2018 |titel=Corruption perception index 2018 |hämtdatum=2019-12-15 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018 |arkivdatum=2019-12-28 }}</ref>
| 13 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [[Human Development Index]] <ref>[http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]</ref>
| 6 av 189
|}

== Kommentarer ==
<references group="Not"/>

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
* {{Wikiatlas|Australien}}
* [https://web.archive.org/web/20141231054514/http://www.dfat.gov.au/geo/australia/ About Australia] från Australiens utrikesdepartements webbplats
* [http://www.gov.au/ Governments of Australia website] (federala, delstater och territorier)
* [http://www.australia.gov.au/ Australiens regerings webbplats] {{en ikon}}
* [http://www.abs.gov.au/ Australian Bureau of Statistics] {{en ikon}}
* [http://www.australia.com/ Tourism Australia] 
* [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/as.html Australien] på ''[[The World Factbook]]''
* {{dmoz|Regional/Oceania/Australia}}
<!--===========================({{NoMoreLinks}}) ===============================-->
<!--| DO ''not'' ADD MORE LINKS TO THIS ARTICLE. WIKIPEDIA IS ''not'' A COLLECTION OF |-->
<!--| LINKS. If you think that your link might be useful, do not add it here, |-->
<!--| but put it on this article's discussion page first or submit your link |-->
<!--| to the appropriate category at the Open Directory Project (www.dmoz.org)|-->
<!--| and link back to that category using the {{dmoz}} template. |-->
<!--| |-->
<!--| Links that have not been verified WILL BE DELETED. |-->
<!--| See [[Wikipedia:Externa länkar]] och [[Wikipedia:Spam]] for details |-->
<!--===========================({{NoMoreLinks}}) ===============================-->

{{Navigeringsmallar Australien}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Australien| ]]
[[Kategori:Oceaniens länder]]
[[Kategori:Samväldet]]
[[Kategori:Federationer]]
[[Kategori:Tidigare brittiska besittningar]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Stater och territorier bildade 1901]]
[[Kategori:Engelskspråkiga länder och territorier]]
Mallar som används på den här sidan:
Mall:Ambox (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Ambox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Apec (redigera)
Mall:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Australiens delstater och territorier (redigera)
Mall:Australiens stater och territorier (redigera)
Mall:Bokref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Citation/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Cite book (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite journal (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Cite web (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Coord (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Date (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Diskussion annan (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Dmoz (redigera)
Mall:Död länk (redigera)
Mall:En ikon (redigera)
Mall:Faktamall/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flagdeco (redigera)
Mall:Flagdeco/core (redigera)
Mall:Flagga (redigera)
Mall:Flagga/core (redigera)
Mall:Flaggbild2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Flaggbild2/core (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Förtydliga (redigera)
Mall:Huvudartikel (redigera)
Mall:Hänvisning (redigera)
Mall:Hänvisning2 (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Hänvisning bas (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Italiclink (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Iwcommons (redigera)
Mall:Källa behövs (redigera)
Mall:Källor (redigera)
Mall:Källor metamall (redigera)
Mall:Landsdata AUS (redigera)
Mall:Landsdata Antigua och Barbuda (redigera)
Mall:Landsdata Ashmore- och Cartieröarna (redigera)
Mall:Landsdata Australian Capital Territory (redigera)
Mall:Landsdata Australien (redigera)
Mall:Landsdata Australiska Antarktis (redigera)
Mall:Landsdata Bahamas (redigera)
Mall:Landsdata Bangladesh (redigera)
Mall:Landsdata Barbados (redigera)
Mall:Landsdata Belize (redigera)
Mall:Landsdata Botswana (redigera)
Mall:Landsdata Brunei (redigera)
Mall:Landsdata Cypern (redigera)
Mall:Landsdata Dominica (redigera)
Mall:Landsdata Ghana (redigera)
Mall:Landsdata Grenada (redigera)
Mall:Landsdata Guyana (redigera)
Mall:Landsdata Heard- och McDonaldöarna (redigera)
Mall:Landsdata Indien (redigera)
Mall:Landsdata Jamaica (redigera)
Mall:Landsdata Jervis Bay Territory (redigera)
Mall:Landsdata Julön (redigera)
Mall:Landsdata Kamerun (redigera)
Mall:Landsdata Kanada (redigera)
Mall:Landsdata Kenya (redigera)
Mall:Landsdata Kiribati (redigera)
Mall:Landsdata Kokosöarna (redigera)
Mall:Landsdata Korallhavsöarna (redigera)
Mall:Landsdata Lesotho (redigera)
Mall:Landsdata Malawi (redigera)
Mall:Landsdata Malaysia (redigera)
Mall:Landsdata Malta (redigera)
Mall:Landsdata Mauritius (redigera)
Mall:Landsdata Moçambique (redigera)
Mall:Landsdata Namibia (redigera)
Mall:Landsdata Nauru (redigera)
Mall:Landsdata New South Wales (redigera)
Mall:Landsdata Nigeria (redigera)
Mall:Landsdata Norfolkön (redigera)
Mall:Landsdata Northern Territory (redigera)
Mall:Landsdata Nya Zeeland (redigera)
Mall:Landsdata Papua Nya Guinea (redigera)
Mall:Landsdata Queensland (redigera)
Mall:Landsdata Rwanda (redigera)
Mall:Landsdata Saint Kitts och Nevis (redigera)
Mall:Landsdata Saint Lucia (redigera)
Mall:Landsdata Saint Vincent och Grenadinerna (redigera)
Mall:Landsdata Salomonöarna (redigera)
Mall:Landsdata Samoa (redigera)
Mall:Landsdata Seychellerna (redigera)
Mall:Landsdata Sierra Leone (redigera)
Mall:Landsdata Singapore (redigera)
Mall:Landsdata South Australia (redigera)
Mall:Landsdata Sri Lanka (redigera)
Mall:Landsdata Storbritannien (redigera)
Mall:Landsdata Swaziland (redigera)
Mall:Landsdata Sydafrika (redigera)
Mall:Landsdata Tanzania (redigera)
Mall:Landsdata Tasmanien (redigera)
Mall:Landsdata Tonga (redigera)
Mall:Landsdata Trinidad och Tobago (redigera)
Mall:Landsdata Tuvalu (redigera)
Mall:Landsdata Uganda (redigera)
Mall:Landsdata Vanuatu (redigera)
Mall:Landsdata Victoria (redigera)
Mall:Landsdata Western Australia (redigera)
Mall:Landsdata Zambia (redigera)
Mall:Landsfakta (redigera)
Mall:Landsfakta/data (redigera)
Mall:Lang (redigera)
Mall:Lang-en (redigera)
Mall:LangWithName (redigera)
Mall:Link (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Minska (redigera)
Mall:Namntypen (redigera)
Mall:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Navbox/styles.css (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Navigeringsmallar Australien (redigera)
Mall:Nowrap (redigera)
Mall:OECD (redigera)
Mall:Oceanien (redigera)
Mall:Oceanien metamall (redigera)
Mall:Omsubst (redigera)
Mall:PDF (redigera)
Mall:Pdf (redigera)
Mall:Runeberg.org (redigera)
Mall:Samväldet (redigera)
Mall:Se även (redigera)
Mall:Språkikon (redigera)
Mall:Språknamn (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Tidskriftsref (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Transkludera (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Void (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Webbref (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Mall:Wikiatlas (redigera)
Mall:· (visa wikitext) (delvis skyddad)
Mall:Öka (redigera)
Modul:Auktoritetsdata (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Cite (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Convertdate (redigera)
Modul:Coordinates (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:HtmlBuilder (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:ISBN (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Kalenderfunktioner (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Källor metamall (redigera)
Modul:Landsdata WD (redigera)
Modul:Math (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Navbar (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Navbox (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:String (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Time (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Wayback (visa wikitext) (delvis skyddad)
Modul:Webbtest (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Modul:Wikidata2 (visa wikitext) (endast etablerade användare)
Tillbaka till Australien.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Australien”