Wikipedia:Utvald artikel/Brittiska underhuset

Brittiska underhuset (engelska: House of Commons) är den svenska benämningen för ena kammaren i det brittiska parlamentet, den andra är överhuset (engelska: House of Lords). Underhuset är den primära lagstiftaren i Storbritannien och utser i praktiken den verkställande politiska makten i form av premiärministern, som formellt utses av drottningen. Premiärministern måste därefter söka stöd för sin politik i underhuset, som genom en misstroendeomröstning kan tvinga premiärminstern att antingen avgå eller utlysa nyval. Det stora flertalet ministerposter besätts av underhusledamöter, och varje premiärminister sedan 1902 har hämtats från underhuset, med undantag för Sir Alec Douglas-Home 1963–1964.

House of Commons bildades någon gång under 1300-talet och har funnits kontinuerligt sedan dess. House of Commons, som "underhus", hade en gång betydligt mindre makt än House of Lords, överhuset, men är numera den klart mäktigaste institutionen. Underhusets lagstiftningsmakt är större än överhusets; genom Parliament Act 1911 inskränktes överhusets makt att avslå de flesta lagförslag till att endast kunna fördröja lagförslag. Det fullständiga, formella namnet för House of Commons är The Honourable the Commons of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in Parliament assembled. Termen "Commons" härrör från det normandiska ordet communes, som syftar på representanternas geografiska och kollektiva gemenskaper. ► Läs mer